Träd märkta för avverkning i Kastanjeallén. 17 december 2017. Foto: Chris Ceder

Tjugo träd kommer att fällas i Kastanjeallén i Grevegården, vid Opaltorget i stadsdelen Tynnered, under veckan. Sex mindre träd fälldes idag, den 18 dec 2017, strax intill allén, förmodligen då de står i vägen för arbetsfordon under bygget av bostäder i Kastanjeallén.

Trädfällningar vid Kastanjeallén 18 december 2017. Foto: Chris Ceder

Förtätningen i Kastanjeallén strider mot Göteborgs Stads egna förtätningsprinciper, som gör gällande att hålrum i redan utnyttjad mark ska bebyggas – inte grönområden och alléer.  Tyvärr bryter staden mot dessa principer och mot alléers biotopsskydd, om och om igen. Detta sker med länsstyrelsens goda minne. Trädplan kritiserade nyligen i en debattartikel i GP,  fällningen av den sista allén i Flatås.

Ett par av träden som ska fällas förefaller vara drabbade av Kastanjeblödarsjukan. Även i den längre delen av allén, som inte ska fällas, finns sjuka träd. Men detta försvarar inte den massiva fällning som nu genomförs. Och framförallt inte att stammar ligger kvar och redskap samma redskap används från träd till träd.

Redan 2016 genomfördes trädfällningar i Kastanjeallén, mitt under häckningstid. Anledningen är oklar, då bara enstaka träd fälldes i allén.

Trädfällning i Kastanjeallén i maj 2016. Foto: Chris Ceder

Det finns drygt 100 träd kvar i allén – vi befarar att det kommer sluta som i Flatås – att de plötsligt försvinner efterhand – och inte bara pga av sjukdom. När staden inte värderar och vårdar sina gamla träd och länsstyrelsen slutar agera tillsynsmyndighet, vem skyddar då träden som vi så väl behöver?

Den vackra och folkkära Kastanjeallén. 17 december 2017. Foto: Chris Ceder

Det går ibland att behandla sjuka kastanjer. Det finns exempel på lyckade resultat. I Sverige finns dock ingen forskning och inga generella rekommendationer om behandling. Forest Commission är en statlig myndighet i England och Skottland. 2007
genomförde de en undersökning av sjukdomens utbredning i Storbritannien samt gav rekommendationer om hur man bör göra med smittade bestånd av kastanjer. De säger att det inte finns någon anledning att hasta med att ta ned sjuka träd.

”Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus
hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även
Sverige drabbats. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats.

Sjukdomen som orsakars av bakterien P.s pv. aesculi är inte den enda orsaken till
att hästkastanjer kan ha blödande sår på stammen, utan samma symtom kan även
orsakas av t.ex. Phytophthora. Det är alltså viktigt att bekräfta vilken orsak som
ligger bakom symtomen innan beslut fattas om hur sjuka träd bör hanteras.
Rekommendationer gällande hur smittade träd bör behandlas är hämtade från
universitet, forskningsinstitut och trädgårdsföreningar. De flesta rekommendationer
är däremot vaga och innehåller oftast information gällande omhändertagande av
avfall från avverkning och beskärning, samt förebyggande hygien. Den vaga
informationen beror troligen på bristande kunskap om sjukdomen och hur den
sprids.

Rekommendationerna blir av avvaktande karaktär och kan i
korthet sammanfattas på följande sätt. Lämna träden ifred så mycket som möjligt
men observera och ta ner träd eller grenar som kan utge fara för omgivningen. Se till
att god hygien åtföljs vid hantering och förstör avverkat material. Det bör inte ske
återplantering av hästkastanjer i redan utsatta områden.”

”Det finns fortfarande ingen vetskap om träden kan återhämta sig. Det finns därför
ingen anledning att ta ner träd som har en frisk krona såvida det inte föreligger några säkerhetsrisker med fallande grenar och dylikt. Om sjukdomsförloppet gått så långt att träd eller grenar utgör fara måste åtgärder naturligtvis vidtas. Vid beskärning och avverkning startas beskärningen i de minst drabbade områdena och rör sig mot de
mer hårt drabbade. Att försöka ”skära” bort smittan genom att avlägsna sjuka grenar
och bark rekommenderas inte då nya bakterieangrepp lätt kan få fäste i sårytorna.

Lite är känt om hur sjukdomen sprids därför kan det inte garanteras att borttagandet
av sjuka träd i ett annars friskt bestånd minskar smittorisken, men eftersom små träd
som angrips har ett snabbare sjukdomsförlopp än större träd p.g.a. dess ringa
stamomfång är det mer motiverat att ta bort mindre träd.

I Storbritannien rekommenderar Forestry Commission att avverkade träd och
fällda grenar bör omhändertas genom att grävas ner eller brännas. 

Trädfällningar vid Kastanjeallén 18 december 2017. Foto: Chris Ceder

Om träden inte kan oskadliggöras omedelbart bör de förvaras avskilt från friska träd. Virket från
avverkade träd bör inte heller använda till ved eller flisas då det även i dessa fall skulle kunna finnas en risk för smittspridning.
Desinficera alltid arbetsredskapen med rödsprit, klorin eller annat
desinfektionsmedel som finns på marknaden efter att ha hanterat ett sjukt träd. Där det är möjligt bör också hjulen på traktorer och andra fordon som befunnit sig på platser med smitta sköljas av (Forestry Commission 2014).”

Ur  Kastanjeblödarsjuka – ett allvarligt hot mot våra hästkastanjer,  av Jenny Fogelström

Träd märkt för avverkning i Kastanjeallén. 17 december 2017. Foto: Chris Ceder