Alexandra Angelbratt har varit aktiv i F! i ett år och sakkunnig inom klimat, miljö och stadsutveckling för F! i Göteborg. Hon är civilingenjör i miljö och har jobbat med hållbar utveckling  i tio år, mycket med energifrågor.

 

 

TP:   Vad är en grön stad för dig och ditt parti?

AA:   Grön stad, i förhållande till en grå stad – det är  grönska, träd ,parker. Det har många aspekter för F!. Dels det visuella, det härliga, skuggan som det ger framför allt en sådan sommar som vi haft i år. Det ger ett väldigt härligt intryck till staden och gatorna – men det är också detta att det minskar buller, tar upp föroreningar, den svalka och skugga grönskan ger sänker temperaturen så man slipper få de extrema hotspotarna som är vanligt i en gråare stad med mycket hårdgjorda ytor.

– Vi är positiva till parker och grönska i staden. Vi vill ha kvar det som finns men också utveckla, titta på möjligheten att anlägga fler gröna tak till exempel. För grönska men också för dagvattenhanteringen. Växtlighet i stan hjälper till med långsammare avrinning, och ser vi nu att det kommer att komma våldsammare regn och skyfall är det jätteviktigt att ha gröna ytor som fångar upp för att avlasta spillvatten- och dagvattennätet. Man kan också göra som uppe i Kviberg, en rain garden,  grönska som används för att rena vatten som kommer från parkeringsplatser. Vi är för grönska och vill ha mer helt enkelt!

TP:   Vad gör ni rent konkret?

AA:   Till nästa mandatperiod vill vi titta på det fastighetsbestånd där staden agerar byggherre och bygger nytt, se om vi kan ha fler bevuxna tak men också solceller. På vissa platser kan de kombineras så det blir bättre effekt. Vi vill bevara alla grönytor som finns idag. I alla fall där man måste gå in lite grann i grönområden, för att till exempel dra ledningar, måste man gå fram så försiktigt som möjligt. Man måste värdera träden. Vi vill också titta på om vi kan anlägga mer ängsmarker för att främja binas livsvillkor i staden.

TP:   Men vad har ni gjort denna mandatperioden, har du något exempel?

AA:    Jag kan inte exakt säga vad vi haft för förslag under  den här mandatperioden, men vi har inte heller suttit med i de tekniska nämnderna där vi kunde ha en påverkan.

 

TP:   Har ni tittat på detta med förtätning?

AA:   Ja, vi vill inte att man ska använda grönområden . Går det att använda redan bebyggd mark, kanske gamla industritomter? Funkar det på vissa ställen att bygga på befintliga byggnader? Kan man konvertera affärslokaler som inte längre används?  Vi vill inte ta för mycket mark i anspråk där vi skulle kunna ha grönområden istället, eller inkräkta på de grönområden som finns.

TP:    Vad är er analys av att man faktiskt inkräktar på grönområden?

AA:   Det är väldigt mycket diskussioner nu om Västlänken och alla dessa bitar. Det är svårt att veta om man verkligen har vänt och vridit på det tillräckligt mycket , för att – gamla träd växer inte upp av sig själva, det tar lång tid. Man måste ha den respekten med sig hela tiden när man bygger nytt och när man funderar på att ta bort gamla träd. Sen har jag förstått att man till viss del kan flytta de här stora träden och bevara dem…

Trädplan avbryter.

TP:   Man kan inte flytta stora träd. Många träd som har flyttats hittills på olika platser har dött eller är mer eller mindre döende. Vad vi är oroliga för är att politiker går på allt detta som säljs in.  Vi har exempel med träd i Europa som flyttats och sedan kallas ”ständigt sjuka patienter”.  Träd som redan flyttats i Göteborg har inte ens vattnats ordentligt denna torra sommar. Staden har inte kapacitet att sköta det de åtar sig. Vi vill veta vad ni politiker känner för ansvar, vad ska ni göra för att det ska bli bättre?

AA:    I första hand vill vi ha kvar de grönområden och träd vi har. Sen inser vi att det inte alltid är möjligt, men det är vår ingångsvinkel.

Trädplan för fram problemet med att Länsstyrelsen ger dispens alldeles för ofta för att ta skyddsvärda träd och alléer. Föreningen anser att den numera inte fungerar inte som den tillsynsmyndighet de ska vara numera. De följer inte ens miljöbalken och artskyddsförordningen alla gånger.

TP: Då krävs det ju att politiker går in och styr upp,  att det ställs krav, förs debatt på politisk nivå. Vi har EU-direktiv, artskyddsförordning, miljöbalk, och PBL som också skyddar grönskan, vi har en massa miljökvalitetsnormer som Göteborg bryter mot konstant… Vad har ni för konkreta förslag? Vad kommer ni att driva?

AA:   Vi har fyra procent idag men satsar på att bli större förstås. Vi satsar på att komma med i fler nämnder där vi kan påverka de här frågorna. Ha kvar det som finns, anlägga flera parkområden och ängsområden. Det handlar också om människors hälsa. Man mår bra av att ha nära till grönområden, och alla kan inte ta síg till Slottsskogen. Det är också en jämställdhetsfråga, att alla ska kunna få tillgång till ett grönområde.

TP:   Ska det också finnas grönområden som inte nyttjas hela tiden?

AA:    Ja, det tycker jag. Det är ju där den biologiska mångfalden också kommer in. Allt behöver inte se ut som en park. Det kan få stå lite halvdöda träd. De ska så klart inte vara farliga, men man kan kapa en bit upp så får du ett insektshotell, och det ska få ligga saker på marken. Vi behöver biologisk mångfald i staden också!

TP:   Ett annat problem i stan är att man tar bort sly och triviallövskog och då förstör man ekobalansen och hela kedjan av insekter, fåglar, djur som är viktiga för den biologiska mångfalden.

AA:   Ja, varför ska alla gräsmattor klippa så oftas? Vi kan låta dem växa lite, skapa ängsmarker så får bina  en extra chans. Vi behöver både och. Där jag bor finns ett område som är förslyat – där träffar vi på harar och rådjur och hör fåglar rassla i alla buskar.

 

TP:  Inne i våra naturreservat skjuter man av djur. Vi kan inte fortsätta missbruka naturen.

AA:   F! är ett rättighetsparti. Det är mänskliga rättigheter som är vår drivkraft. Men vi ser att vi människor lever inte ensamma på den här planeten, vi ser hur naturen och miljön runt omkring oss är en del av helheten – vi är ju en del av den biologiska mångfalden. Vi ser rättigheter för djuren också.

TP:   Finns det saker du velat ta i själv, misstag som du tycker kommunen begått?

AA:   Det jag tänker mycket på är vad vi INTE gör i staden. Vi har de här stora breda överdimensionerade bilvägarna där man skulle kunna plantera alléer med träd och dessutom få bättre cykelvägar och en mycket trevligare miljö för boende i staden. Vi har pratat om att man kunde ta delar av vägar och göra cykelparkeringar med gröna tak, kanske en bänk. Just bänkar behövs i många områden, det finns inga platser för äldre att vila benen. När man har träd blir det en schysst miljö. Men det ska inte bara vara på vissa gator.  Vi har så mycket bilvägar, det är så mycket betongstad. Vi skulle kunna ha mycket mer grönt.

 

Vi pratar om grön stadsutveckling runt om i världen, där naturen får ha plats, och enas om att bl.a. Paris är ett föredöme vad gäller stadsutveckling just nu.

AA:   Där händer hur mycket som helst! De stänger av gata efter gata för biltrafik, det senaste jag såg var en offentlig urinoar som också var blomsterplanteringslåda där man gjorde om urinen och tog vara på näringsämnen. Man delar ut massor av gratis fröer och lökar som folk kan plantera varhelst det finns lite jord  – man bara kör! Jag skulle gärna se att vi inspirerades av detta.

TP:  Det är förslag ni kan lägga?

AA:  Ja absolut!

 

TP:   Det vi ser som största problemet för träden i Göteborg är Västlänken som kommer att skövla tusentals träd. De pratar om 500, men räknar man alla vilda träd och mindre träd också så … Sen har man alla förtätningsplaner, tex i Frölunda där man redan tagit hundratals träd – och så bygger man områden som får heta Flatås allé och Flatås park där det knappt finns träd kvar. Det är oerhört svårt att få gehör i kommunen för att bevara de gamla träden.  Vi skulle vilja att de som har medvetenheten om detta lägger konkreta förslag. Vad ser du som F!:s ansvar?

AA:   Vi skrev nyligen om vår hållning till Västlänken.

TP:   Ja, vi blev besvikna och förvånade…

AA:   Vi har ju inte varit med från början, inte haft möjlighet att påverka. Vi ser inte att det går att göra något nu, att det går att stoppa den.

TP: Det går alltid att riva upp avtal!

Här utbryter diskussion om argumenten mot tunneln och om möjligheten att påverka.

AA:   Det är en stor, svår komplex fråga. Miljöbiten är jättestor och  viktig. En annan del är vem som gynnas mest av Västlänken, vem är det man bygger för? Vi är generellt sett för en utbyggd kollektivtrafik men det ska ge ökade möjligheter för alla, inte bara för några få som pendlar in. Men vi har vänt och vridit på detta och landat i att detta är vår hållning. Det kanske går att riva upp men då kostar det x antal miljarder

Mer debatt om leran. Trädplan gör en jämförelse;  Staden har genomfört projekt som försenats och fördyrats och det handlar oftast om just problem på grund av leran. AA påpekar att det här handlar om olika beställare – kommunen eller Trafikverket som har hand om bland annat Västlänken.

AA:   Kanske man har olika kompetenser. Men jag håller med, jag vet att det är svårt att bygga i lera. Staden kanske behöver öka sin kompetens och bli bättre beställare. Sen finns upphandlingsnämnden  och det är en nämnd man kan verka genom för att ställa tuffare miljökrav. Det vill vi göra. När man har projekt där det är träd involverade kan det stå några i vägen för entreprenören. Om man inte specificerar tillräckligt hårt vad som händer om de skulle förstöras, så kan det bli enklare för entreprenören att såga ner och ta vitet. Så ska det inte vara.

Vi pratar vidare om de försenade projekten med Vasabron, kajförstärkningen vid Gustav Adolfs torg, Masthuggskajen…

AA:   Jag kan inte uttala mig om Trafikkontorets  kompetens, men om det blir väldigt stora diffar från budget… Det handlar om att ha kompetens som beställare. MKN handlar om att ha så bra entreprenörer och så schyssta material som möjligt och bra byggmetoder.

TP:   Men vad gäller Västlänken – vi har gått igenom nyttan ur olika aspekter, vi har gått igenom materialet och även kritiken. Den ger irreversibla skador och negativ samhällsnytta.

AA:   Som sagt, det är komplext och en jättesvår fråga och vi ser att det är väldigt svårt att stoppa den. Vi försöker driva våra andra frågor. Men om nya fakta kommer till får vi diskutera frågan. Politik är ett stort spel och vi är inget populistiskt parti. När vi ser att det inte går att stoppa vore det inte schysst mot våra väljare att säga något annat. Vi vill inte att hela valrörelsen ska handla om detta, det finns mycket annan politik också!

AA:  I partiet pratar vi öppet, det är okej att vara emot. Alla kan tycka olika, med både sakliga och känslomässiga argument.

 

Apropå argument talar vi en stund om hur människor i olika bostadsområden vänder sig till Trädplan för att få råd när deras grönområden och träd hotas. Ibland får de inte ens svar från politikerna.

TP: Vi vet att F! är ett relativt litet parti som inte sitter i de nämnder som beslutar. Men hur gör ni när folk hör av sig?

AA:   Vi försöker komma ut på allt vi blir inbjudna till men vi måste prioritera. Men politiken är inte till för politikernas skull, den är till för medborgarna!

– Jag vill minska privatbilismen i stan. De flesta resor är kortare än 5 kilometer. En väg är gratis kollektivtrafik, en annan fler cykelbanor – inte fler blandade gång- cykelbanor – men även en snabbfil för snabba cyklister. Om vi ska bli en fossilfri stad kan vi inte bara smådutta här och där.

Hon talar om en miljö där barn kan cykla eller gå till skolan, en miljö där människor kan ha en sund livsstil.

AA:   Vi vill under kommande mandatperiod påbörja arbetet med införandet av gratis kollektivtrafik. Först i Göteborg, men målet på längre sikt är hela regionen!

TP:   Åter till det gröna. Hur vill ni bevara gamla träd? Vilka krav ska ställas när man bygger infrastruktur och bostäder?

AA:   Ställa krav på entreprenörer och värdesätta träden så man inte ”råkar ta ner dem”. Vi måste öka medvetandegraden om trädens värde, det ska synas i direktiven.

Hon talar om att de olika aktörerna i staden och regionen måste samarbeta för att utvecklingen ska bli bra.

TP:   Länsstyrelsen fungerar inte alla gånger som den tillsynsmyndighet den ska vara, menar Trädplan. Man måste förändra strukturen på politisk väg.

Vi talar om exemplet oljeutsläppet i Stora ån, en långdragen allvarlig miljöskandal som inte åtgärdats av staden. Vi talar om hur det illa det fortfarande ser ut där. Att det inte sanerats, att fåglar skutits istället för räddats. Vi talar också om att miljökontoret inte ens har en tillräcklig budget för att kunna åka ut och kolla upp förmodade miljöbrott.

AA:   Tjänstemän och förvaltning måste ha tillräckliga resurser för att staden ska kunna leva upp till miljömålen och lagkrav och miljöbalken.

Nu hamnar vi i frågan om var staden ska förtätas, var det är lämpligt att bygga. Och vem som ska betala sanering av hårdgjorda ytor på gammal industrimark. F! är också inne på att bygga främst på hårdgjorda ytor när staden delar ut markanvisningar.

AA:  Helst är det den som förorenat som ska sanera, men det är inte alltid möjligt. Staden kan ta en del av kostnaden och ställa hårdare krav på exploatören.  

– Det är viktigt också VAD vi bygger, att vi också har en andel billiga hyresrätter för flera socioekonomiska grupper i samma område.  Vi behöver fler typer av boende!

TP:  Men även i förort tas grönska bort när man bygger. I Krokängsparken försvinner 200 ekar och andra stor träd, till exempel. Det kompenseras inte av att Karlatornet får ett grönt tak.

AA:   Grönskan i staden är också en klimatsäkring, redan idag får vi stora flöden till Ryaverken. Vi ser på innovativa dagvattenlösningar. En modern stadsutveckling innebär inte en betongstad, det är en stad med både gröna tak och grönska. Vi måste ställa hårdare krav för en hållbar stad.

TP:   Men politiker lyssnar sällan på folk som vill värna sin stadsdel och dess grönska.

AA:   Det gör vi om de kontaktar oss. Vi vill få mer demokrati ut till medborgarna. Den som är projektledare har ett ansvar att gå ut och kolla, föra dialog.

TP:   Vi har exempel på att underentreprenörer som jobbar med stadens grönska fått skriva under sekretessavtal om att de inte får prata med allmänheten…

AA:   Vi jobbar på att höja medvetandegraden i staden. Rapporten “Fossilfritt Göteborg – vad krävs?” måste ner i förvaltningarna. Vi måste utbilda folk om vilka verktyg som står till buds. Vi har en gemensam byggprocess med en massa krav inbakade.

 

TP: Har du några avslutande ord?

AA:  Vi vill se ett inkluderande Göteborg för alla människor, där vi lever på ett hållbart sätt. Där kommer alla miljöfrågor in! Vi hoppas få mer kraft och styrka och kunna påverka.

Och hon berättar om hur hennes barn sett att träd vid sommarstugan märkts upp för att fällas. Barnen smög ut på kvällarna och tog bort banden. Ingen fattade vad som hänt, först. Sedan bekände barnen. Detta ledde till en diskussion bland grannar – och träden beskars i stället för att fällas.

AA:   Jag funderade på hur jag skulle hantera detta. Men till slut sa jag till barnen att lite civil olydnad är bra. Och träden är kvar!