Anders Torwald står på listan för Vägvalet och har varit engagerad där sedan 2012. Han är även aktiv i föreningar som Björlanda kile Hamnförening och scouterna i Backa. Han har tre egna barn och katt och är även jourfamilj. Han är bilmekaniker i grunden och jobbar idag som utredare för logistikproblem på Volvo group.

 

TP: Hur fick du ditt engagemang i miljöfrågor?

AT:  Jag har varit med tidigare i Fiskevårdsnätverket. I och med att jag seglat sen jag var ung, har havet alltid varit en av mina spelplaner. Hav och vatten och natur och fiske – det hänger ihop. Så lär man sig detta med biotoper via Fiskevårdsnätverket.

– När jag var yngre bodde jag i Torslanda i Andalen och då höll de på med fågelområdena vid Torsviken, vindkraftsparkerna och alla diskussioner runt dem… Jag tycker miljön här är väl värd att bevara. Det senaste initiativet under Volvo Ocean Race med Clean Seas och Turn the Tide on Plastic är helt fantastiskt! Jag lämnade in ett förslag till Göteborgsförslaget för något år sedan, just om att satsa på detta i Göteborgs kommun men fick för få röster för att förslaget skulle tas upp. Detta är något vi arbetar med i Vägvalet att öka medborgardialogen, få in mer förslag till politiken.

TP:  Vad är en Grön stad för dig och ditt parti?

AT:  Vi har ju de fantastiska alléerna i Göteborg, som en grön lunga som går genom hela staden. Grön stad är den typen av stadsplanering, där man kan bryta av hårda ytor med gröna lummiga sköna ytor där man kan få ner temperaturerna. Det blir en mer organisk stad. Vi mår ändå bäst när vi får en spirande grönska på våren, när folk kryper ur sina vinterhålor. Bokskogarna överallt i Sverige – det är ett fantastiskt ljus där.  Ser du en fondvägg till exempel är det ofta den typen av motiv, för att få lugnet och bli tillfreds med sig själv och sin omgivning. Och det är ju synd att vi ska behöva fondväggar när vi kunde ha grönt utanför fönstret, i närheten.

– Det är det vi vill implementera i stan från Vägvalet, att vi får med oss grönskan i stadsplaneringen, redan på planeringsstadiet. Vi vill ha kvar den grönska som vi har, inte skövla den för att få den att passa en vision  – i stället ska vi få visionen att passa till den grönska vi har. Det är väldigt svårt idag att få grönska att etablera sig i stadsmiljö, i den hårda miljö vi har med vägar, hårdgjorda ytor, markavrinning och annat som krävs. Det vi redan har är viktigt att bevara – som nu detta med Västlänken och träden i Haga. För oss är det vansinnigt att ta ner dem, vi behöver ju ha träden där de är. Vi kan inte flytta dem till Sisjön och sätta dem där – det ger ingen nytta i Haga. Vi tror inte på den approachen för stadsplanering. Bevara det som finns! Det kostar mindre och det är värt så mycket mer!

TP:  Hur har ni drivit de här frågorna senaste mandatperioden?

AT:   Vi har ju redan från början varit motståndare till Västlänken. Det är delvis på grund av miljöskälen – vi ser inte några miljövinster med att bygga den. Det är så stora kostnader, så stora intrång och så stora skador på miljön. Dels för att ta fram materialet men också på lokal plats. Inne i staden kommer det att bli väldigt många maskiner. Stationära maskiner, transport av material ut från groparna, som kommer att korka igen hela stan. Med tillhörande utsläpp av dieselavgaser bland annat, som är den primära källan för drift av fordonen.

– Men vi har också drivit att få fler solpaneler på hustak, vi driver frågan att ha fria tömningar på återvinningscentralerna. Det ska vara lätt att göra sig av med miljöfarligt material. Det ska finnas upphämtning vid bostaden istället för att varje enskild ska åka och lämna. Då blir det en bil som kör runt i stället för kanske tjugo. Man ska utnyttja dagens teknik för att tillgodose miljökrav och behoven som folk har.

TP:  Och för dem som inte har bil är det nästan omöjligt att ta sig dit. Folk smyger ner miljöfarligt avfall i de vanliga soporna.

AT:  Det ser vi även kring nedskräpning. När det gäller havsmiljön finns det en app att ladda ner där man kan rapportera: Här finns det skräp. Och så finns det folk som åker ut och rensar. Sådana saker kunde vi ha i storstadsmiljö också. För mig är det en gåta att det inte finns kontaktuppgifter på varje papperskorg så man vet vart man ska vända sig om det är överfullt. Det finns så många bättre system än de papperskorgar vi har. Det finns sådana som är ergonomiskt bättre för den som tömmer och som är bättre skyddade mot skadedjur. Man har försökt hitta en egen lösning i Göteborg, men varit för fast i de gamla tankarna.

TP:  Hur jobbar ni då, med motioner?

AT:   Ja, vi motionerar i kommunfullmäktige. I och med att vi inte sitter i kommunstyrelsen får vi inte informationen förrän den kommer till kommunfullmäktige. Det är där vi kan argumentera. Men får vi mer mandat av göteborgarna finns det stora möjligheter att påverka redan innan det kommer till kommunfullmäktige, när projekten inleds.

TP:   Har du exempel på saker ni jobbat med och påverkat?

AT:   Det är ju mest Västlänken vi jobbat med, det har varit primärt. Det vi lagt fram miljömässigt har varit Västlänksrelaterade saker. Men vi har också gjort annat –  vi stöttade och såg till att vi fick ut de här offentliga vattenposterna, det rymdes inom budget. Och en varm sommar som denna är det fantastiskt att vi kunnat fylla på vattenflaskorna med rent klart vatten.

– Vad gäller byggande har vi motsatt oss projekt som vi ansett gjorde för stora intrång, till exempel det som de vill bygga i parken i Örgryte. Det har vi satt återremiss på,  för vi tycker det blir för stora ingrepp. Man ville fälla fantastiskt fin skog!

–  Vi tycker ofta det är för dåligt underlag i de presentationer som kommer till kommunfullmäktige. Många gånger vill vi ha återremiss och får med oss några andra, det kan vara antingen från alliansen eller från de styrande.

TP: Kan du komma på några misstag som kommunen gjort?

– Ta Gobigas, det är ett tydligt  exempel. Det skulle aldrig ha satsats på, det är 1,6 till 1,9 miljarder som kastats i sjön. Det kunde vi satsat på så många andra ställen…

– Så var det Grefab som haft felaktiga anläggningar.Jag tror att det är först i år som de fått till sandfållor i sina dagvattenbrunnar. När båtar står på land faller det regn även på vintern, det flagar av bottenfärger och det skrapas. Det har bara runnit rätt ut i havet, det är ju vansinnigt. Nu har de fått LOVA-bidrag för miljöåtgärder, stöd till lokala vattenvårdsprojekt.

TP: Det är väldigt sent med sådana åtgärder först nu…

AT:  Det beror på att redan på 90-talet gjorde Grefab besparingar för att staden inte hade pengar. Pengarna som Grefab fick in, gick till staden i stället för till insatser. Och det är tyvärr så Göteborgs kommun ser ut. Bolagen får låna till investeringar medan staden tar vinsterna de gör. Det blir konstgjord andning på precis allting. Det finns många sådana saker som behöver rättas till. Vi ska satsa på de kärnvärden kommunen ska ha, i stället för att hitta på vattenspel och vad det nu må vara.

TP:  Är det något ni partiet misslyckats med?

AT:  Det finns säkert hundratals saker, (skratt) vi lär oss hela tiden och utvecklas. Men vi tänker igenom materialet ganska hårt innan vi presenterar det. Och vi har en fantastisk väljarkår som hjälper oss ta fram en politik som är för göteborgarna. All vår politik kommer underifrån., det blir en folkrörelse av det istället.

 

TP:   Hur hanterar ni allt det engagemang människor har för sin miljö, alla de som protesterar för att skydda sin grönska? Åker ni ut när folk hör av sig till er?

AT:  Det gör vi. Vi behöver ju den hjälpen. Det finns ingen politiker i Göteborg som kan vara expert på allting. Vi behöver få till oss den informationen, sen får man analysera vad det baseras på och hitta faktauppgifter. Det är den röda tråden inom Vägvalet, allt ska vara faktabaserat, vi dubbelkollar, ser att man har rätt referenser.  Det är svårt, tar tid, men det är värt så mycket mer. Då får man inte de här konstiga underlagen.

– Man ska till exempel inte göra en undersökning på hur mycket djurliv det finns i ett område i februari. Det funkar inte. Sätt in samma resonemang i en annan situation – som att kolla om någon är hemma när han är på jobbet: ”Nej, det bor ingen där, då kan vi sälja det huset eller riva det”. Kanske man får göra tre eller fyra undersökningar av djurlivet under ett år. Är det brister i underlaget är det svårt för politiker att fatta beslut. Det är därför vi har skickat många förslag på återremiss.

TP:  Vi får kontakt med människor som försöker rädda träd i sina bostadsområden och som försöker få politiker att komma. Ibland får de inte ens svar. Ni är ju ett litet parti. Hur hanterar ni det?

AT:  Jag kan ta ett exempel. Just idag fick vi en inbjudan från Rädda Barnen, om hur vi ska få fler engagerade att rösta i framför allt de östra stadsdelarna. Det mötet är om två dagar. Ibland blir det extremt kort inpå. Vi har en enda person som är avlönad politiker i Vägvalet, alla vi andra har andra jobb. Har vi möjlighet att skicka någon så gör vi det! Vi har varit på LSS-debatter, event kring synskadade. Bostadsföreningar kan vara lite sämre på att hitta vem de ska kontakta. Men vi har en ny hemsida nu som gör det lättare att hitta.

 

TP:  Kan du ge exempel på motioner ni lagt fram om just grön stad?

AT:   Vi hade en kring återvinning och sopsortering, att det tänkandet ska finnas med redan på planeringsstadiet när man bygger nytt. Vi har haft uppe ekobyar som många vill bygga. Kommunen har mycket mark man skulle kunna hänvisa till, men håller på den lite för hårt. Det är lite för hårt politiskt styrt och för lite konsekvensanalys. Det är ofta korta perspektiv, man ser ibland bara till nästa val.

TP:  Hur ser ni på förtätning? Det behövs bostäder men det inkräktas mer och mer på grönområden i stället för att man bygger på hårdgjorda ytor. Hur agerar ni?

AT:  Vi står för en stad som utvecklas mot ytterområdena men på ett sätt där man integrerar i den miljö som finns. Vi vill ha en förtätning så folk ska slippa pendla. Jobbar man inne i stan kanske man vill bo inne i stan, men jobbar man på Volvo i Torslanda kanske man vill ha en bostad i närheten där. Vi tycker inte heller att kommunal verksamhet alltid behöver ligga i centrum. Då behöver vi inte ha den typen av parkeringar, men kan utnyttja kollektivtrafiken på ett annat sätt. Pendelparkeringar i ytterområdena är fantastiskt – se uppe i Bergum eller ute vid Torslanda, där är de fulla varje dag. I Bergum har det till och med funnits för få platser, folk har ändå fått ta bilen in till jobbet.

– En annan fråga vi arbetat med är att Säveområdet ska få kommunalt vatten och avlopp, som folk har velat ha i många år. Då kan man få bort många av de egna avloppen som rinner ut i vattendragen. Det är sådant vi vill prioritera.

– Man kanske ska gå efter den gamla planeringen där man hade nära till ett köpcentrum, och till en återvinningsstation. Lite mer närverksamhet. Man kan förtäta i ytterområden där vi har mängder av mark som varken lämpar sig för odling eller skogsmark. Sen har vi områden som är förorenade där det inte går att bygga – då kanske man kan använda den marken till exempel till solkraftsparker.

 

TP:  Men om vi går tillbaka till förtätningen i stan? Många områden är i fara, grönområden fragmenteras vilket rubbar ekobalansen och  den biologiska mångfalden.

AT:   Bostadsbyggandet är en stor del av vår politik. Vi vill förtäta för att få fler bostäder, men då kanske man ska se på den befintliga byggnation som finns. Kan man bygga på två våningar till? Men inte för högt heller så man skuggar träden. Det är svårt i stadsmiljö. Du har solen att ta hänsyn till och vinden. Det är också en stor faktor – har du vindtunnlar mellan husen torkar träden ut, då kan de inte överleva heller. Sen har du alla hårdgjorda ytor som finns där vattenavrinningen försvinner, jorden blir för torr och då är det svårt att etablera nya träd.

TP:   Men ni vill bevara de gröna ytor och träd som finns?

AT:   Absolut! Vi kan inte fälla de träd som finns idag. Problematiken är återetableringen, om man vill sätta nya träd eller skapa nya grönområden efter att man gjort en förändring. Träden etablerar sig inte helt enkelt. De mikroklimat som finns under de större träden idag är så viktiga och så komplexa. Det går inte att återskapa det man hade för hundra år sedan. Den miljön finns inte idag. Det är så mycket högre belastningar idag, att det går inte.

– Ändå har vi färre fordon i centrum idag än vad vi haft på länge. Det är ju på gott och ont. Fördelen är att vi får en bättre luftkvalité. Men då minskar handeln i stället. Då kanske inte folk rör sig in till stan utan tar bilen till ytterområden i stället. Då blir det nya områden som måste kompenseras… Det gäller att hitta balansen. Men vi kan inte hitta den balansen om vi hela tiden håller på och ändrar och bygger om.

 

TP:   Du nämnde Torsviken som ingår i Natura 2000 och i regeringens ambition att man ska utöka naturreservaten. Göteborg har varit extremt dåliga på att följa upp det. Vad gör ert parti?

AT:   Vi har sett på nationell nivå att även de naturreservat man “tvingat” sig till – där har man i efterhand inte haft resurser att sköta dem. I dagsläget ser vi hellre att vi får välskötta skogar i våra närområden. Slottsskogen ska vi absolut värna om. Och så har vi Välens naturreservat, Vättlefjäll, och upp mot Kungälv har vi också några. Vi skulle mycket väl kunna utöka dem.

TP:  Andra ligger på tur, bland annat Torsviken.

AT:  Jag vet idag faktiskt inte hur de har tänkt sig med Torsviken. Vi har fått besked att ”nu är det klart” men sen har man rivit upp beslutet igen och kört ut ännu mer schaktmassor. Delar av den är ju utvecklad och klar,  medan andra delar fortfarande utvecklas och man fyller på med massor hela tiden. Det känns som att man har det som en buffert inför framtiden, tills man väl måste göra ett naturreservat.

Han nämner att det är svårt att ens hitta inriktningsbesluten när det gäller Torsviken. Transparensen kring besluten saknas.

AT:   –  Vi får höra att det är ett pågående arbete, det är arbetsmaterial och de lämnas inte ut. Då kan det handla om att det pågår ett litet arbete i ena hörnet, men hela projektet behandlas som pågående arbete och ingen information lämnas ut. Då får vi inte den insyn som behövs.

– Det är ett av de problem vi har i och med att vi är ett litet parti och inte sitter i nämnderna och bolagen som håller på med frågan. Vi måste hela tiden vara på tårna – och där har vi stor hjälp av många  miljöorganisationer som hjälper till att ta fram material. De har i regel annan typ av information och lång erfarenhet av att hitta och dokumentera det som skett. Det är det som är fantastiskt, att vi kan samarbeta med de här organisationerna och få ta del av det materialet. Då kan vi använda det i politiken och sätta press i fullmäktige.

 

TP:   Även i den fördjupade översiktsplanen för Göteborg finns det stora brister. Är det något ni kan titta  på framöver?

AT:   Ja, det finns oerhört stora brister. Se nu senast på hanteringen av  oljeutsläppen i Stora ån, det är ju en skandal. Jag vet inte hur många polisanmälningar som gjorts, jag känner till tre. Men man gör ju inget åt det! Vi har haft frivilliga från Vägvalet som varit med ute och sanerat på plats. När vi fick reda på detta var vi ute med kanoter och folk som hjälpte till att samla ihop för hand, helt enkelt. Det är för att rädda den miljö och det av mikroklimat som finns i de här åarna. Det är för mig helt obegripligt att skandalen fått hålla på! Det hade bara varit att sätta in en tryckluftspropp så att det slutade läcka och sedan utreda varifrån det kom. I dag vet man om varifrån utsläppet kommer och vad det beror på men gör inget aktivt för att ålägga bolaget att sluta släppa ut mer olja.

– Vi vill ha en central miljönämnd i Göteborg som ska vara styrande för att hantera just sådana saker.  Miljö- och klimatnämnden skulle ha tagit hand om detta. De ska dessutom, sen 2013, vara företrädare för övriga organisationer i Göteborgs kommun. Men de har inte gjort någonting! Park och natur menar att de kan åka ut och skjuta oljeskadade fåglar, och man väntar tills utsläppet når havet. När det når havet syns det, då kan man få hjälp av kustbevakning och andra organisationer. Men åar och sjöar är staden Göteborgs ansvarsområde. Det är det som är så ofattbart, att man inte gör någonting.

 

Vägvalet vill ha färre bolag och nämnder. Här fastnar vi i samtal om bristande transparens, om dålig dokumentation och uppföljning, om hur myndigheter sekretessbelägger uppgifter, om nedlagda utredningar där den anmälande parten inte fått veta att ärendet lagts ner.

AT:   Vi vill ha en transparent stad där man kan se vem som fattat beslut och även kunna göra uppföljningar – vad blev bra och vad blev dåligt, vad  kan vi göra så att det blir bättre? Få bort den där identitetspolitiken lite – ”äh, bara för att det var ett förslag från vänstern så är det skit”.

– Miljön är för oss alla, den saknar partifärg. Naturen skulle klara sig utmärkt utan oss människor, men vi kan inte klara oss utan naturen! Vi kan alla dra våra strån till stacken. Antingen du plockar skräp, åker kollektivt eller cyklar, installerar solpaneler, det finns många alternativ. Alla kan göra något.

TP:  Hur ska man lösa det om stadens förvaltningar inte sköter sitt uppdrag så bra? Vore det bra med fler privata entreprenörer?

AT:  Jag är osäker på om det varit bättre med fler privata entreprenörer som skulle tagit hand om de här sakerna  – men däremot borde kommunen kunna ställa bättre krav på de privata entreprenörer man anlitar. Men då måste staden bli mycket bättre på att göra upphandlingar och skriva avtal. Där har man inte den kompetensen helt enkelt. Det kunde vara en väg att gå; Ge entreprenören ansvar för ett område, kräva att de sköter det, och låta dem lägga offert. Men då måste man också kunna ställa krav – vad händer om det inte sköts, vad händer vid force majeure?

 

TP:  Vad händer om de flyttade träden dör?

AT: Vi är överens om hur omöjligt det är att flytta stora träd, om hur viktigt det är med mikrobiologin under marken, om hur träden skapar skugga, dämpar vind, minskar uttorkningen, sänker temperaturen… Stora gamla träd har hunnit få djupa rötter och har klarat sommaren bättre. Det är lika viktigt på vintern – du får inte den halka som du får på en öppen yta, du får inte blixthalka om du har träd över.

 

Vi hamnar i samtal om hur tjänstemän och politiker har brister i kommunikationen, och om hur det kan lösas. Och samtalet hamnar i frågan om ansvarstagande.

AT:  De beslut vi politiker fattar får vi ta ansvar för. Vi kan inte tillgodose allas behov alla gånger, det går inte i en stad som Göteborg. Men man kan ta ett beslut som är bättre för den stora massan och då är man en bra bit på väg.  Blir det inte bra får man ta åt sig av det, titta på vad man kunde gjort annorlunda och lära sig av det. I stället för att säga ”Nej, vi vet vad vi gör, sitt ner i båten”.

– Det är inte så man styr en demokrati. Det är viktigt att man tar in kunskap från dem som har den. Det finns exempel i Göteborgs stad när man kapat träd med fågelbon i, under häckningsperioden. Det är vansinnigt. Och det är ett lagbrott.

TP:  Många gånger har vi anmält sånt till Länsstyrelsen. Men de agerar sällan, de fungerar inte som den tillsynsmyndighet de borde vara längre.

AT:  De har tappat mycket av den funktionen. Men det är ju många politiskt tillsatta som sitter där – och så blir det lite partipolitiken som ska styra, i stället för lagar och regler. Det är där människor tappar förtroendet. Börjar man tappa förtroendet för myndigheter – då börjar folk göra saker på eget bevåg och det kanske blir mer skada än nytta. Att återfå förtroendet för politiker, för nämnder och bolag – det är jätteviktigt. Vi får lyssna på medborgarna. Lyssna på expertisen. Det är det de är till för. Man får ha örat öppet hela tiden.

 

TP:  Vad händer efter valet, med Västlänken?

AT:  Det vi driver är att lyfta ut Västlänken ur det västsvenska paketet och återställa marken, så att vi kan satsa på den lokala infrastrukturen i stället. Vi är några partier – det kan räcka med att några i de andra partierna börjar vackla så får man med sig fler. Allt handlar om vilka mandat vi får av Göteborgs invånare.

TP:  Nu är det ju Trafikverket, alltså staten, som disponerar marken. Hur kan en kommun fatta beslut över staten?

AT:   Staten har ju fått tillåtelse av Göteborgs kommun att gräva på vår mark. Om vi ändrar det, säger ”Vi tycker inte det här blir bra, vi tycker att det blir för stora ingrepp” och vill omförhandla – det är fullt möjligt enligt våra jurister. Det går att bryta kontraktet eftersom Västlänken inte uppfyller målet som det sades att den skulle göra när den presenterades för regeringen. Den når inte upp miljömässigt, inte kapacitetsmässigt, och den har för stora brister. Vi tycker projektet bryter mot avtalet redan där.  

Här spekulerar vi en stund om hur olika partier kan tänkas samarbeta efter valet, vilka partier som kan komma in med den nya 2-procentsgränsen. Men att något av partierna kommer att lägga förslaget att stoppa Västlänken är alldeles klart.

AT:   Frågan är väl vem som blir först. Fördelen för Demokraterna är att de har personer som sitter i nämnderna, de har ett helt annat försprång än vi har. Vi skiljer oss lite åt. Vi har en fullständig budget för våra frågor sedan vi startade 2010. Många frågor som vi har drivit, dom driver Demokraterna nu också.

 

Nu kommer vi in på bristen på lokaler för kultur, om vikten av att värna den och även idrotten. Vi pratar om barndomens intresse för natur, om Mulleskolan och scouterna, om att klättra i träd och sätta frön och smutsa ner sig. Och om hur samhället ska ta vara på barns och ungdomars engagemang.

AT:  Vi driver frågan att ungdomsfullmäktiges förslag ska läggas fram som motioner så de kan få hjälp av tjänstemännen i staden, och vi i kommunfullmäktige kan ta beslut om de här motionerna.

 

TP:  Har du några avslutande ord?

AT: Miljön påverkas också av den globala energi- och klimatpolitiken – men vi kan göra mycket lokalt. Vi kan återställa åar till deras ursprungliga biotoper, satsa mer kring återvinning, köpa mer begagnat, se på områdesnära matproduktion. Vi behöver inte fiskpinnar som åkt ett och ett halvt varv runt jorden innan de kommer på tallriken- fiskats i Nordsjön av danskar, skickats till Kina för frysning och ompackning, panerats i Holland … Det är för billigt att transportera långt idag!

– Vi måste vara mer varsamma om den miljö vi har, för vi får inte igen den om vi avverkar den. Vi är beroende av miljön, den är inte beroende av oss.