Det är mycket som händer med träden och grönområdena i Göteborgsregionen just nu! Nätverket Trädplan Göteborg är en motvikt till den avverkning av välmående träd och reducering av stadsnära natur och grönområden som pågår i Göteborg. Vi är en urban och modern miljörörelse!
Nätverket Trädplan Göteborg arbetar för att bevara de gamla stadsträden och grönområdena i och omkring vår stad. Vi vill att det ska finnas kvar stadsnära natur, grönområden, stora träd, alléer och parker med många träd även för kommande generationer. De stora träden renar luften, dämpar buller och har en stor positiv social och psykologisk effekt på människor. Träd är avgörande för att miljön och för klimatet.
Vi vill att våra förtroendevalda tar ansvar för vår unika gröna stad och region nu och inför framtiden. För att kunna påverka behöver vi vara många.
Om du vill ha kontakt, gå med i vår förening och eller på annat sätt stödja vårt arbete, klicka här.
Majorna – Ändring av detaljplan vid Bangatan (Gathenhielmska trädgården
och Söderlingska parken)
Diarienummer SBK BN0277/17
MAJORNA 722:136 OCH MAJORNA
722:116 (GATHENHIELMSKA OCH SÖDERLINGSKA TRÄDGÅRDEN)
Göteborg
2021-02-05
Synpunkter
från Föreningen Trädplan Göteborg
INLEDNING
Det ändringsförslag som nu lagts fram, strider mot PBL. Det är olagligt göra en
så stor planändring i ett område som är klassat som riksintresse. Planområdet
omfattar Gathenhielmska Kulturreservatet, riksintresse för kulturmiljö samt en
parkmiljö med särskilt allmänintresse, och måste därför prövas med ny
detaljplan inte bara ett ofullständigt ändringsförslag. Det krävs ett utökat
planförfarande. De ändringar som nu föreslås är såpass ingripande att de blir
olagliga. I det nya förslaget tas skyddsbestämmelser för träden och grönområdet
bort, så att det blir möjligt att avverka ett stort antal träd och buskar i
framtiden. Träden har både naturvärde och kulturvärde, vilket även påpekas i
underlagen till planhandlingarna.
Det är även olagligt, dvs det bryter mot PBL att inte ha ett konkret förslag
till gestaltning; det saknas ett förslag på vad man vill göra. Orsaken till att
man vill ta bort planbestämmelserna nu är uppenbara. Staden får fria händer att
senare göra vad man vill med parken och fälla ett stort antal skyddsvärda träd.
Vi vill understryka att Föreningen Trädplan Göteborg kommer att fortsätta
överklaga ett eventuellt antagande av aktuellt förslag till ändrad detaljplan,
då detta så flagrant bryter mot gällande lagstiftning samt mot stadens
trädpolicy, översiktsplan och miljökvalitetsnormer och intentioner att inkludera
medborgare i utvecklingen av staden.
Vi är
mycket bekymrade för att den nya ändringsplanen inte skyddar varken kultur-
eller naturmiljö på ett tillräckligt sätt för framtiden. Den gällande
detaljplanen från 1994 är mycket noggrant rättad efter kulturreservatets höga
bevarandestatus som unik kultur- och naturmiljö av riksintresse i Göteborg. I
Det nya ändringsförslaget av gällande plan innebär ett oroväckande försämrat
skydd för den karaktäristiska vegetationen, som utgör en omistlig och historisk
del av Gathenhielmska kulturreservatet. Vi ser med oro på den bristfälliga och
historieförvanskande kunskapen om området och dess betydelse för boende och som
riksintresse, som finns hos de som driver planprocessen. Vi Trädplan Göteborg
och andra aktörer, så som SDF Majorna-Linné har redan tidigare efterfrågat att
det bör anlitas rätt kompetens inför planarbetet. Detta har uppenbart inte
skett.
YRKANDE
Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att
stadsbyggnadskontoret ser över förslaget till ändring av detaljplan BN0277/17 där
ett stort antal träd och buskar som nu är skyddade, riskerar avverkning. Vi
yrkar att planprocessen tas om från början då den är mycket bristfällig, och
handlingarna är ofullständiga, samt att det som står i handlingarna inte tas
tillräckligt hänsyn till
Vidare vill vi att trädgårdens och parkområdets framtid diskuteras i nära
samråd mellan Higab/Park- och naturförvaltningen å ena sidan och med å andra
sidan representanter för berörda miljö-, kultur och intresseföreningar och
andra verksamma i området samt boende. Vi yrkar att Göteborgs stad inbjuder
till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat
i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan. Samrådet
ska åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande
parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan med bevarande och fortsatt skydd
av befintliga träd och buskar.
Den inhägnade Gathenhielmska trädgårdens intima karaktär ska bevaras i enlighet
med VOU-planen 2008. Därför måste ändringsförslagets mycket försämrade skydd av
värdebärande växtelement i parkmiljöerna väsentligt klargöras och förbättras.
Almarna och sykomoren på vallen, fruktträden i parken samt popplarna vid
staketet i söder ska ha skyddsbestämmelse med lovplikt för fällning. Vidare bör
detaljplanen skydda inhägnaden av byggnadsminnet mot Bangatan och parkmarken i
söder och väster (det nybyggda järnstaketet) på lämpligt sätt.
Föreningen
Trädplan Göteborg yrkar även att:
ädelträden, de större buskarna, äppleträden och
parkmiljön bevaras som den är och underhålls bättre
EU:s habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller
skydd av ”blandädellövträd”
de stora almarna bevaras och skyddas, då
beståndet i Majorna redan minskat radikalt.
övriga grova träd som finns på allmän plats
(park eller natur) skyddas genom särskild
skyddsbestämmelse
kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
fortsatt fragmentisering och borttagande av
stora träd i denna del av Majorna stoppas
Göteborgs Grönstrategi samt nya Trädpolicy
följs
Regeringens och Naturvårdsverkets riktlinjer för
tätorstnära natur följs
det görs en utförligare inventering av skyddade
arter, bla fladdermöss, lavar, mossor, fåglar etc,
gällande svenska och internationella
förordningar för skyddade arter följs
artskyddsförordningen gäller och inga undantag
görs
ev nya planer för detta område görs i samarbete
med närboende, näringsidkare och föreningar samt i respekt för de höga
naturvärden som nu finns.
I övrigt ställer vi oss bakom yttrandet från
Kulturminnesföreningen Gathenhielm i sin helhet. I detta yttrande finns viktiga
argument och handlingar som förklarar vikten av att bevara träd och buskar i
området.
1. Planärendet och dess konsekvenser för
reservatets parkmiljöer
Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningen (Ponf), har
ansökt om ändring av detaljplan, vilket medför att befintligt skydd för minst
60 träd och större antal större buskar inom Kulturreservatet Gathenhielm
försvinner.
Avsikten med planändringen är att möjliggöra en ombyggnad (i
samrådshandlingen kallad
”restaurering”, i granskningshandlingen kallad
”omgestaltning”) av parkområdet. Detta står klart i strid mot gällande
detaljplans ambition att skydda inte bara bebyggelsen i reservatet utan även
park- och trädgårdsmiljöerna med deras rester av historiskt värdefull
vegetation. Gällande plan utformades 1992-93 för att säkerställa en väsentlig
del av kulturarvet från det förindustriella Majorna i kvarteret Gatenhjelm och
två grannkvarter vid Allmänna Vägen. Resterna av tre större trädgårdar som
planarbetet nu gäller (Gatenhjelmska trädgården/parken mot Bangatan,
Söderlingska Trädgården mot Djurgårdsgatan och Jedeurska Trädgården mellan
dessa i anslutning till Pölgatan) ingår i det Gathenhielmska kulturreservatet,
vilket avsågs få ett långsiktigt skydd i detaljplan (fastställd 1994).
Ändringsförslaget med ett explicit skydd bara för några
få utvalda träd och sämre skydd i form av otydliga planbestämmelser för de
övriga, kan få stora konsekvenser för detta unika gröna kulturarv. Ett stort
antal träd och buskar kommer att kunna fällas mer eller mindre godtyckligt med
hänvisning till att ingreppen är planenliga. Följden av dessa nya bestämmelser
kan därför bli en större negativ miljöpåverkan, vilket borde ha beskrivits och
analyserats i planprocessen. Det är anmärkningsvärt att inte detta skett –
istället har handlingarna (medvetet?) undvikit att beröra den föreslagna
planändringens konsekvenser för parker och trädgårdar i kulturreservatet.
Vid ansökan 2016 om marklov för fällning av ett 50-tal
träd och buskar i Gathenhielmska trädgårdens slutna och öppna del, bl a många
stora träd med tradition i området, uppgav Ponf att Gathenhielmska hade vuxit
igen med ”slyträd” av sorter som inte hör hemma i en historisk trädgård.
Avverkningen av såväl stora trädgrupper som solitärer ansågs nödvändig även p g
a att trädens placering enligt Ponf inte stämde med den historiska trädgårdens
förmodade planindelning. Denna motivering visade sig vara felaktig. Träden är
traditionsbärare i kvarteret, vilket styrks av historiska dokument. Att kalla
fullt uppvuxna almar, popplar, ask, fruktträd, fläder, schersmin m fl större
vackra buskar och träd för slyträd, är högst ovederhäftigt och vilseledande.
Marklovet beviljades inte heller, efter kraftig kritik från föreningar och
boende i kvarteret, då det också visade sig att ett marklov hade varit
oförenligt med skyddsbestämmelserna i gällande plan.
Nu föreslagen ändring av detaljplan innebär att träden
med få undantag inte längre kommer att ha något skydd. Detta är ett avsiktligt
första steg att låta Ponf bygga om parken utan att behöva söka marklov – de nya
planbestämmelserna skulle göra stora, nu olagliga ingrepp, lagliga utan lokalt
inflytande.
Föreslagen planändring medger ingrepp på bekostnad av
dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park. Planen är direkt
skadlig för både byggnadsminnets trädgård och den anslutande öppna parken.
Parkmiljön och kulturreservatet som helhet riskerar att minska betydligt i
värde.
2. Brister i planförslaget
Handlingarna i ärendet är kompletterade
efter samrådsskedet, men fortfarande saknas viktiga relevanta uppgifter. T ex
framgår inte varför flera stora almar i både Söderlingska Trädgården vid
Djurgårdsgatan och Gathenhielmska trädgården/parken vid Bangatan inte anses värda
ett skydd i planen, trots att de har lika stor betydelse för natur- och
kulturmiljön som de utvalda träden. Detsamma gäller sykomoren vid Bangatan och
raden av popplar vid staketet mellan Gathenhielmska trädgården och parken.
Förslaget syftar till att med borttaget
skydd av träden möjliggöra omfattande trädfällning utan marklov. Ett motiv är
att kunna omgestalta den öppna parken mot Bangatan med rester av gamla
Gathenhielmska trädgården. Dock saknas ett konkret förslag som tydligt
redovisar konsekvenserna av att gällande plans skydd av träden, ersätts av skydd
endast för ett litet fåtal träd – PBL kräver att ett konkret alternativ till
utformning redovisas tydligt i ett planförslag. Skissen på den 2016 inställda
”historiska” omgestaltningen redovisas som exempel på en önskvärd framtida
förändring. Skissen är otydlig, men det framgår ändå att dagens naturliga park med
lämningar av den gamla Gathenhielmska fruktträdgården skulle bli totalt
förändrad. Ett återskapat finmaskigt gångmönster från 1870-talet med mindre gräsplättar
och enstaka nya träd kan inte tillmötesgå moderna människors behov av en allmän
park med dagens större gräsytor att vila och picknicka på, med den idag goda
möjligheten för besökarna att uppsöka skugga under flera stora träd – just de
träd som skyddas i nu gällande plan.
En omgestaltning till ett påstått
”historiskt” utseende skulle bli förödande för parkmiljön och dess besökare,
och innebära en mycket stor förändring av dagens allmänt uppskattade park och
kulturreservat. Ett sådant förslag måste enligt PBL prövas i en ny detaljplan
med utökat planförfarande. Att ändra gällande plan genom borttagna
skyddsbestämmelser för alla träd utom ett litet fåtal strider mot PBL.
Vi
hävdar att varken handlingarna eller förslaget uppfyller kraven som PBL ställer
på en planprocess i ett kulturhistoriskt unikt område, där dessutom höga
naturvärden sammanfaller med kulturvärdena.
Följande saknas i handlingarna:
En tydlig redovisning i planbeskrivningen av de
överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till
motstående intressen och planens konsekvenser (PBL kap 4 533:4).
Bilaga trädinventering: Statusbedömning och
åtgärdsbehov/-förslag redovisas inte, trots att detta är viktigt.
Planbeskrivningen redovisar inte på karta den
gallring/avverkning av träd och buskar som skulle aktualiseras av en föreslagen
omgestaltning till den förmodade 1800-talsträdgården.
Relevant värdering av de befintliga karaktärsskapande
träden och buskarna i såväl Söderlingska Trädgården som Jedeurska trädgården
och Gathenhielmska trädgården/parken måste göras med utgångspunkt från träden
som traditionsbärande element i kvarterets gamla trädgårdar (almar, sykomor/tysklönn/,
popplar, flera fruktträd).
”Åtgärdsprogram mot buller” (Göteborgs
stad 2018) behöver redovisas i planbeskrivningen eftersom planområdet utgör ett
av 10 utvalda parkområden vars vegetation är viktig för att minska
bullerstörningar från omgivande gator (se PBL kap 4 512). Där framgår att
parkernas randvegetation behöver förtätas med träd och buskage snarare än
glesas ut som redan skett genom avverkning av syrénhäcken mot Bangatan – total
avverkning kan befaras ske vid en ”restaurering” med stöd av föreslagna
luddiga planbestämmelser.
Följande felaktigheter finns i ändringsförslaget:
Markens/vegetationens underhåll och användbarhet
kräver inte ändrad detaljplan med borttagna skyddsbestämmelser eftersom röjning
sker årligen sedan 2017, mer omfattande under 2020. Därför håller inte argumentet
att planändring krävs för röjning av sly.
Popplarna vid staketet i gränsen mellan
Gathenhielmska trädgården och –parken påstås felaktigt ej höra hemma i denna
historiska trädgårds-/parkmiljö. Detta motbevisas av gamla bilder och foton
från Gathenhielmska trädgården med flera trädgårdar i kvarteret. Även murgrönan
som klättrar i popplar och andra träd har som flera bilder visar traditionell
hemortsrätt i kulturreservatets parkmiljöer.
Beskrivning av parkområdet i ”Samspel”
och ”Vardagsliv” innehåller påståenden och slutsatser som utgår från
subjektiva värderingar av människors attityder och relationer till en länge
ovårdad parkmiljö, men som inte är relevanta för dagens situation med en
kontinuerligt underhållen park.
3. Grunder för yrkandet
Föreningen Trädplan anser att
kunskapen hos flera av stadens myndigheter och förvaltningar om parkmiljöernas
stora betydelse idag – både vad gäller miljö- och klimatpåverkan samt som lagom
lummig promenad- och viloplats för flera generationer kringboendes rekreation –
tyvärr verkar tämligen begränsad. Planarbetets i princip enda utgångspunkt är
att området behöver bli ”tryggare” och mer ”tillgängligt”.
Detta bör dock inte ske på bekostnad av äldre träd och buskar, vilket ofta är
fallet i Göteborg, trots att det finns mycket modern forskning på att just
grönska minskar kriminalitet och skapar trygghet.
Aktuellt förslag möjliggör en oåterkallelig skövling av
värdefull stadsnära natur. Det strider mot flera av Göteborgs Stads
Miljökvalitetsmål, så som ” God bebyggd miljö”, ” Begränsad klimatpåverkan ”
samt ”Frisk luft” (se bilaga 1). Planen
går även i strid mot 2:1, 2:2, 2:3:1,
2:3:2, 2:3:3 och 2:6:1 PBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och
Eu-direktiv 92/43/EEG samt eventuellt
även mot konventionen EUROBAT (Fladdermöss syns i parken, men ingen inventering
har gjorts)
Förslaget rimmar dåligt med dagens verklighet. Vi lever
inte på 1800-talet utan i en tid då träd i vissa stadsdelar är en bristvara och
all forskning visar på den stora betydelsen av att bevara och vårda gamla träd
och att dessa inte går att ersätta. Planen går även emot intentionerna i
Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad, såsom
Översiktsplanen, Grönplanen och den nyligen antagna Trädpolicyn – den
sistnämnda påpekar hur viktigt det är att bevara stora uppvuxna träd). Det
strider också helt mot Länsstyrelsens vård- och underhållsplan för
Gathenhielmska 2008.
Området omfattas av PBL:s generella
varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Förslaget kan även anses strida
mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Förändringar och andra ingrepp
bör endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt
skadar områdets befintliga natur- och kulturvärden.
Västra Götaland har fått i uppdrag från regeringen att
se över och bevara tätortsnära grönområden, eftersom mer och mer konkurreras
bort av den växande staden. Den tätortsnära naturen är den natur de flesta
medborgare kommer i kontakt med i vardagen, och har visat sig vara en viktig
del i människors rekreation och välbefinnande, och bidrar därmed till
folkhälsa. Genomförandet av den föreslagna men föråldrade planen bryter mot
regeringens uppdrag.
De kompensationsåtgärder (trädgårdsanläggning) som
föreslås för de många grova träd och större buskar som riskerar att avverkas,
och för förlusten av den tätortsnära naturmiljön samt områden för rekreation,
är inte tillräckliga. Riktlinjer i miljöbalken och PBL följs inte om den
antagna detaljplanen genomförs. Att t ex föreslå ett nytt träd på annan plats
istället för de skyddsvärda (och fullt friska) gamla almarna är ett brott mot
gällande förordningar. Kompensationsåtgärder begränsar inte den skada som
uppstår på platsen för den planerade exploateringen. För att
kompensationsåtgärder ska bidra till att uppväga den förväntade skadan från en
exploatering måste den ge naturvårdsnytta i förhållande till ett scenario där
ingen kompensation genomförs. Detta
innebär att kompensationen måste bidra till att öka eller upprätthålla
naturvärdena på platsen där den genomförs – så är inte fallet i planförslaget.
Politikerna
har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som
höjts angående ingreppen i detta unika grönområde. Stadsbyggnadskontoret, Park
och Naturförvaltningen, Higab och Länsstyrelsen har ett ansvar för att värna
och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Att planera för
att möjliggöra ett så stort ingrepp som förslaget antyder, vilket skulle
medföra att stora natur- och kulturvärden hotas och oåterkalleligen försvinner
är ansvarslöst. Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett
brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planen inte
uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en planändring, bör
förslaget i dess nuvarande utformning återkallas.
4.Närmare
synpunkter på aktuellt förslag till ändrad detaljplan
De nya planbestämmelserna har justerats och
kompletterats, men q7 är fortfarande godtyckligt tolkningsbar. Föreskrifterna
till bestämmelserna är inte tillräckligt tydliga och garanterar inte hinder mot
omfattande avverkningar med mycket negativa konsekvenser för det gröna
kulturarvet.
Det kan starkt ifrågasättas om en omgestaltning
(restaurering) av Gathenhielmska parken på bekostnad av dagens lagom lummiga
och flitigt använda naturliga park är meningsfull. Denna öppna park är liksom
Söderlingska Trädgården omtyckt som plats för lek och picknick, antingen i sol
eller under vackra lövträd av olika gamla sorter. Med tanke på att skötseln av
dagens parker blir allt sämre och att en historisk park kräver en mycket högre
skötselnivå än normalt parkunderhåll, är det högst troligt att en s k historisk
trädgård snart skulle förfalla i likhet med dagens parkområden inom reservatet.
Den 2016 planerade omgestaltningen av parken (som
planändringen syftar till att möjliggöra) skulle från historisk synpunkt bli en
halvmesyr men ändå kosta stora summor. Underhållet kommer inte, utan stora
extra anslag, att kunna hållas på en nivå som krävs för att hålla anläggningen
prydlig. Den investering som nyanläggning och underhåll av en ”historisk”
trädgård kräver borde istället läggas på en upprustning samt framtida underhåll
och skötsel av den befintliga ”Hemliga Trädgården” och hela parkområdet
utanför. Higab har 2020 i samråd med Kulturminnesföreningen Gathenhielm
påbörjat en varsam upprustning av Gathenhielmska husets trädgård inom ett
järnstaket i gränsen mot parken.
Trädgården och parken mellan Bangatan och Pölgatan
behöver i första hand få en regelbunden skötsel där späda sly o dyl årligen
rensas bort som del av normalt underhåll. Viss gallring av träd kan ske på ett
sådant sätt att den lummiga karaktären behålls och främjar de grova trädens
tillväxt. Däremot skulle nuvarande ändringsförslag innebära att dagens vackra
trädmiljö blir avsevärt fattigare genom att den berövas sina inramningar av
lövkronor, balansen mellan öppna och lummiga partier och åtskilliga
karaktäristiska solitärträd av stort miljövärde.
Det bör i sammanhanget framhållas att ett stort bestånd
av gamla friska almar karaktäriserar de sammanhängande historiska trädgårdarna
mellan Djurgårdsgatan och Bangatan, tillsammans utgörande största delen av
kvarteret Gatenhielm. Detta almbestånd är sällsynt välbevarat och mycket
värdefullt för såväl rekreation som från estetisk och historisk synpunkt.
Beståndet bör därför behandlas med stor försiktighet och så länge träden är
friska endast glesas ur där enskilda större träd behöver mer utrymme. Det är
viktigt för parkmiljön och omgivande bostadsbebyggelse vid livligt trafikerade
gator att gamla almar och stora träd i allmänhet med välutvecklat lövverk
bevaras så länge som möjligt för att luftkvaliteten ska upprätthållas. Alm är
ett skyddat trädslag.
Information om projektet borde ha sänts direkt till de
mest berörda som tidigare yttrat sig. Vi har dock inte blivit informerade. Det
är därför vi med bestörtning nu har tagit del av de bristfälliga handlingarna
och insett konsekvenserna av planförändringens effekter på trädmiljön i
kvarteret.
När den förra stora upprustningen av parken mot Bangatan
inletts hösten 1998 liknade parken ett kalhygge. De närboende reagerade mycket
kraftigt med påföljd att vissa planerade trädfällningar inställdes. Den mycket
stora almen mellan kulturreservatet och Dicksonska stiftelsens hus räddades och
kunde tack vare kronbeskärning leva vidare – detta mäktiga och 22 år senare
alltjämt friska träd, ska nu bevaras enligt granskningsförslaget (baserat på
WSP:s kulturmiljöutredning). Övriga fullvuxna träd och större buskar som hotas
av planändringen, måste istället även de skyddas och vårdas. Murgrönan är
fridlyst i Västra Götaland, men här försöker kommunen komma runt detta genom
att påstå att just denna murgröna är planterad. Dock finns det mycket gamla
handlingar som visar på både förekomst av poppel och murgröna i området.
Ändringsförslaget kommer att öka fragmenteringen av grönområden i Majorna. Kommunen
hävdar att ”detta planarbete kan inte svara för andra delar av Majorna. I
planarbetet har fokus varit att utreda vad som är lämpligt att skydda inom det
avgränsade området som ändringen av detaljplanen avser”. Detta strider mot vedertagen
forskning om vikten av sammanhängande grönska i stadsmiljö, och att hänsyns
skall tas i stadsplanering till aggregerade effekter av minskningen av antal
träd i ett större område.
Det finns många sätt att skapa en känsla av trygghet i en park. Att fälla träd
är sällan ett bra alternativ. Att röja sly, hålla rent, sätta upp belysning
skapar trygghet. I Göteborg finns ett alltför enkelt sätt att se på
trygghetsskapande åtgärder, som inkluderar avverkning att stort antal träd och
buskar.
5.Naturmiljö
och rekreation
Planen bryter mot Miljöbalken 3 kap 6 § ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har
betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden
eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder
som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i
tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.”
De höga naturvärdena och vikten av att ha en
sammanhängande grön lunga, gör att hela området bör jämställas med reglerna om
Kulturreservat i Miljöbalken 7 kap. 9§. Det kan därför ifrågasättas om
Kommunen, överhuvudtaget äger rådighet att disponera marken för att möjliggöra så
stora förändringar. Det kan också ifrågasättas om staden har rätt att planera
området på ett sätt som medför att träd och övriga naturvärden i stor
omfattning riskerar att ödeläggas.
Planändringen bryter även mot EU:s habitatdirektiv. I
området, som med föreslagna planbestämmelser skulle lämnas öppet för omfattande
avverkning, finns flera olika ädellövträdslag, Blandädellövskogar omnämns
speciellt när ex. olika Natura 2000 områden ska skydds-klassas, eftersom de
finns med bland de ”skogliga naturtyper” som EU:s habitatdirektiv
ålagt Sverige att skydda. EU:s habitatdirektiv gäller även här, inte bara i
Natura 2000-klassade områden.
Gathenhielmska Trädgården, med omkringliggande parker är
ett uppskattat rekreationsområde, och en viktig grön lunga för denna del av
staden. Väsentliga delar av denna park har stort naturvärde och är en del av en
sammanhängande och avgörande grön lunga i staden, med biotoper och skyddade
arter av växt och djurliv. Att riskera
ytterligare fragmentering av detta grönstråk är oansvarigt och oåterkalleligt. Detta
område bör Göteborgs Kommun fortsätta att värna istället för att urholka dess
skydd. De gamla träd som fälls kan inte ersättas. Nya träd som planteras i
sådan stressad stadsmiljö blir aldrig lika stora, de dör ofta inom några år
(forskning visar att stadsträd lever mellan 20-50 år). Trädgårdsväxter utgör
inte samma grund för den biologiska mångfalden.
I Miljöbalken 6 kap 12 § står ”Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11
§ skall myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där
den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan
antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn
till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också
identifieras, beskrivas och bedömas.”
Då avverkningsplanerna har stor negativ påverkan på miljön bör en
miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Denna ska innehålla en ” beskrivning av den betydande miljöpåverkan
som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning,
människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer,
materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och
annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”.
I Regeringens prop. 1985/86:1 (s. 366) anförde
departementschefen bla: ”Vidare bör en viktig uppgift för besvärsinstanserna
vara att pröva eventuellt föreslagna alternativa sätt att lösa den planeringsfråga
som är aktuell i ärendet. Intrånget för de enskilda kanske kan minskas eller
elimineras, om man gör vissa jämkningar av läget eller utförandet av en byggnad
eller en annan anläggning. Det visar sig i praktiken ofta möjligt att
tillgodose klagandenas önskemål helt eller delvis, utan att det behöver
innebära något ingrepp i den kommunala självstyrelsen.”
Av 2 kap. 1 och 2 § PBL följer bl.a. att mark ska
användas för det eller de ändamål den är mest lämpad för och att planläggning
ska göras med beaktande av bl.a. natur- och kulturvärden och för att främja en
ändamålsenlig struktur. Föreningen Trädplan anser att så inte skett i det
aktuella planarbetet.
Enligt 2 kap. 1 § PBL och 3 kap. 6 § första stycket
miljöbalken ska områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av
deras kulturvärden, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt
skada kulturmiljön. Den föreslagna planändringen kan befaras påtagligt skada
kulturmiljön.
Enligt 2:2 PBL skall planläggning, med beaktande av natur-
och kulturvärden, främja bl a en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse
och goda miljöförhållanden i övrigt. Regeringen framhöll (prop 1994/95:230
s.31) bl.a.: ”För det tredje handlar det om att skapa en rik och levande
vardagsmiljö…. Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar måste
därför ske med stor hänsyn till den byggda miljöns värden och kvaliteter.” Regeringen underströk kraftigt (a. prop. s.
49), att kravet på hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden beaktas
särskilt vid förändringar i bebyggelsestrukturen. Detta gäller även avverkning
av träd för trädgårdsanläggning. Därför bör den nuvarande planen väsentligt
omarbetas.
Vi hävdar att områdets höga kultur- och
miljövärden kommer utsättas för omfattande negativ påverkan av nuvarande
förslag till ändring av detaljplanen.
6.Slutsats
Den föreslagna ändringen av gällande detaljplan
är olaglig, motiven irrelevanta, planbeskrivningen otydlig och ofullständig.
Förslaget syftar till att möjliggöra omfattande ingrepp i Gathenhielmska
trädgården och anslutande offentliga parkområden. Planändringen skulle tillåta
fällning av minst ca 60 träd och större buskar. Detta skulle medföra att
områdets lummiga karaktär till stor del försvinner. Det nya förslaget strider
radikalt mot vård- och underhållsplanen för Gathenhielmska huset och trädgården
som upprättades 2008 i samråd med Länsstyrelsen. I Länsstyrelsens beslut
villkoras bl a att arbetet ska stå under antikvarisk kontroll av Higab. Företaget,
som 2016 var Ponf:s medintressent i det ”historiska” parkprojektet, har dock
under 2020 påbörjat en varsam upprustning av trädgården innanför ett nybyggt
järnstaket i samma läge som det tidigare planket. Higab avser att bevara träden.
Den drastiska förändring av kvarterets unika
kulturhistoriska miljö som omfattande trädfällning utan marklov skulle innebära,
är inte förankrad hos berörda boende och verksamma i kvarteret och närområdet.
Den har inte heller stöd i lagar och direktiv för en grön och miljövänlig stad.
Ansökan om marklov ska vara ett krav i nya planbestämmelser för samtliga
karaktäristiska träd såsom almarna, sykomoren, popplarna och de återstående
fruktträden.
Trädgårdens och parkens upprustning/underhåll kontra en genomgripande
omgestaltning, bör diskuteras i nära samverkan med representanter för berörda
föreningar, boende och verksamma i närområdet. Parken bör inte göras om till
ett museum som har dåliga förutsättningar att få äkthetsprägel och bli en
långsiktigt bra lösning. Den bör istället underhållas normalt och vid behov
gallras försiktigt med bibehållen karaktär. Då kan området förbli den för människors
vardagliga behov anpassade park den har varit och faktiskt ännu är – trots
stadens försök att med olika argument förminska dess nuvarande betydelse och
funktion, detta i strid mot andra dokument såsom bullerutredningen.
Föreningen Trädplan Göteborg begär med hänsyn till
ovan beskrivna sakförhållanden att:
planprocessen tas om från början
Göteborgs stad återigen inbjuder berörda boende,
föreningar, miljögrupper och verksamma i närområdet – vilka har väsentligt
intresse av en förändring av gällande detaljplan till en bättre samrådsprocess
i enligt PBL 5 kap 511, i arbetet med att ta fram ett program eller förslag
till detaljplan.
Föreningen
Trädplan Göteborg anser att en eventuell ny förbättrad detaljplan för området
bör tas fram i samverkan med de som nyttjar och värnar parken. Detaljplanen ska
följa PBL och åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och
angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan. Planen bör i
enlighet med lagar och förordningar respektera det unika områdets natur- och
kulturvärden. De befintliga äldre och stora träden i hela området bör få ett
starkt skydd i detaljplanen.
Föreningen
Trädplan vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar
förändringar i så känslig miljö, i samklang med berörda parter och med hänsyns
till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör
få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med
tätortsnära natur.
Göteborg 2021-02-05
Bilaga 1
Gathenhielmska trädgårdens och parkens
historia
Dagens situation med Gathenhielmska husets trädgård
innanför staket och en fritt tillgänglig öppen parkyta mellan staketet och
Dicksonska stiftelsens bostadsbebyggelse i söder har sin historiska bakgrund.
År 1878 styckade ägaren av egendomen Gamla Reparebanan (e o hovrättsnotarie J N
Dahlström) marken väster om Bangatan i tomter till försäljning och bebyggande
men behöll tomten med Gathenhielmska huset och fyra tomter med trädgård (Bangatan
3-9). Tre av tomterna (Bangatan 5-9) såldes aldrig till byggintressenter och
blev därför inte bebyggda utan fortsatte tillsammans med Bangatan 3 vara
trädgård. Bangatan 5-9 övertogs 1969 av Göteborgs stad och Gathenhielmska
husets ägare Vera Tham inhägnade då sin reducerade trädgård med ett plank
(Bangatan 1-3). Staden lät hyresgästerna i landshövdingehusen på Bangatan 11
använda tomtmarken till trädgård. Denna blev sedan husen rivits 1976 allmän
park med asfaltgångar, gamla blomsterbuskar och fruktträd. En stor rensning och
nyplantering gjordes 1998-99 varvid äldre träd- och buskvegetation bevarades
eller byttes ut.
Gathenhielmska huset med trädgård och ekonomibyggnader
är byggnadsminne. Skyddet har på tidigare ägares initiativ utökats att omfatta
även trädgården med uthuset och växthuset. En vård- och underhållsplan
upprättades år 2008 för fastigheten (ägare: Higab) med bidrag från
Länsstyrelsen. I denna framhålls bl a trädgårdens höga kulturhistoriska värde och
dess utvecklingspotential som ”Hemlig Trädgård”. Länsstyrelsens tillstånd i maj
2016 för den planerade omgestaltningen av trädgården och dess sammanslagning
med parken till en offentlig 1800-talsträdgård är förvånande eftersom det
strider mot vård- och underhållsplanen. Som antikvarisk expert har Higab en egen
antikvarie som har tillsyn över upprustningen av trädgården, som 2020 inhägnats
med prydligt järnstaket istället för det murkna planket.
Gathenhielmska trädgården och parken idag
En vandring i dagens trädgård och park med kartorna till
aktuell ansökan i handen, visar att det gäller totalt ca 60 träd och buskar,
varav ca 50 i Gathenhielmska trädgården och parken. Utredningen listar 55
skyddsvärda träd. De flesta utpekade träd och buskar har storlek och utseende
som tyder på ansenlig ålder och av arter som är typiska för 1700- och
1800-talets trädgårdskultur. Trädgården inramas av höga almar mot Bangatan och
på båda sidor om staketet mot parken höga träd av poppel. Gråpoppel och
pelarasp tillhör äldre trädgårdskultur.
Innanför almarna står en sykomorlönn, ett äldre parkträd. I parken utanför
staketet finns solitärer av alm, lönn, fläder, apel m m. Utöver dessa gäller
planändringen åtskilliga almar väster och söder om parken vid Bangatan, bl a en
mycket välväxt fyrstammig alm i Jedeurska trädgården intill Pölgatan, samt
gammal murgröna som klättrar uppför många träd. Murgrönan är fridlyst i Västra
Götaland, men här försöker kommunen komma runt detta genom att påstå att just
denna murgröna är planterad. Dock finns det mycket gamla handlingar som visar
på både förekomst av poppel och murgröna i området.
Trädgård och park har de senaste åren underhållits och
sly tagits bort regelbundet. En motivering av den mycket omfattande avverkning
av karaktäristiska parkträd som planförslaget medger saknas. Anledningen kan
inte vara enbart den historiska rekonstruktionen eftersom flera vackra
solitärträd som man vill kunna fälla står längre in i parken och berörs således
inte av den omgestaltning som återges på skisser i planprocessen.
I det vildvuxna kuperade parkområdet vid gränsen mot
kulturreservatet finns intressanta rester av den forna trädgården att bevara
och lyfta fram: en trappa till en gångstig leder förbi en tidigare spegeldamm
som troligen varit omgiven av blommande buskar – bl a kan på plats konstateras
att här finns en stor väldoftande jasminbuske. För denna ospecificerade inre
del av Gathenhielmska parken anger kartbilagan endast ”Röjning av vegetation”.
Erfarenheten visar att vid så ospecifik uppdragsbeskrivning, brukar all
vegetation röjas helt urskillningslöst.
I området har sedan 1930-talet de flesta träd längs med
gatorna avverkats. Att nu ta bort planskyddet för så många stora träd i
kvarteret Gathenhielm, kärnan i det äldre Majornas kulturmiljö, vore förödande.
Att stora träd har en mycket viktig funktion i staden är väldokumenterat och
allmänt känt, bl a genom direktiven för bevarande av tätortsnära natur och
Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i
kulturlandskapet.
JUST NU SKÖVLAS ytterligare fyra gamla OERSÄTTLIGA träd på kyrkbacken.
Kulturmiljön försvinner för alltid. Den vackra gamla boken försvinner, den som var så värdefull att den skulle försöka räddas genom att flyttas. Men som nästan dog i förskräckelsen av att få rötterna kapade. Tätt intill boken växer Kärleksalmen. Den stora mäktiga almen under vilken nygifta par kom ut från kyrkan och lät sig fotograferas, samtidigt som de förevigade sin kärlek genom att rista in sina initialer i barken på almen eller boken intill. Kärleksalmen, som behöver 5 personer för att omfamnas, betraktades som så oskattbar att man tidigare planerade att spara den på plats genom att bygga en slags balkong för trädet.En stor lind och en lönn försvinner också för gott.
Trafikverket kallar det för nedtagning. Vi kallar det för irreparabel skövling. Dessutom söktes marklov av Trafikverket och Park- och Natur, som skrivit under i församlingens namn – utan att de visste om detta.
Att ersätta denna kulturmiljö är inte möjligt. Att ersätta miljöeffekten av de fyra träden kräver minst ett par tusen nya små trädpinneplantor – var har staden tänkt att plantera dem?När träden försvinner försämras luften ytterligare i en av Sveriges mest förorenade områden. Vi har kämpat och nu sörjer vi ödeläggelsen av en av stadens mest unika kulturmiljöer.
Här är Trafikverkets info:”Nedtagning av träd på Haga kyrkoplanUnder vecka 13 tar vi ned ytterligare fyra träd på Haga kyrkoplan i samband med förberedelser för bygget av Västlänkens station Haga. De berörda träden är bland annat en bok, skogslönn och en lind. Vår utgångspunkt är att bevara så många träd som möjligt, i första hand på plats, i andra hand genom att flytta dem tillfälligt för att sedan flytta tillbaka dem, i tredje hand genom att flytta dem permanent inom närområdet och i fjärde hand flytta dem till en annan plats i staden. I sista hand ska träd som måste tas ned ersättas efter byggtiden. ”
Synpunkter på detaljplan för verksamheter, handel och bostäder norr om Centralstationen inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg, dnr. SBK 0604/13
Yrkande
I första hand yrkas att ovanstående detaljplan
avvisas.
I andra hand yrkas att ovanstående detaljplan avslås.
Grunder
Inledningsvis ges en bakgrund till några syften med föreliggande
detaljplan. I samrådshandling (juni 2016) anges vad gäller trafik och parkering
bl.a:
”Resor: Ett lättillgängligt regioncentrum, där det är lätt att nå
viktiga platser och funktioner, oavsett färdmedel och förutsättningar. Göteborg
skall upplevas som lättillgängligt.” (sid 29).
Vidare anges i samrådshandlingen att: ”Området kring
Centralstationen är mycket viktigt som startpunkt för resor, som bytespunkt
mellan olika trafikslag och som slutdestination då det innehåller målpunkter i
form av arbetsplatser, service och handel.” (sid 29).
Det finns dessutom tre huvudstrategier för Centralenområdet:
Skapa en attraktiv stadsmiljö & livfull
regional mötesplats
Skapa starka stråk (binda samman stadsdelar)
Förbättra tillgängligheten till regionkärnan
I denna del föreligger en målkonflikt då planen motverkar dessa
strategier, vilket närmare utvecklas nedan.
2. Inga bärande motiv till detaljplanens utformning
Det framgår inte av planhandlingen vilka motiv som föreligger för
att bygga huskroppar på över 30 våningar med omfattande volym. Det finns flera
omfattande markreserver i direkt anslutning till Göteborgs Central och Nils
Erikssonterminalen. Därför finns ingen anledning att åberopa att det föreligger
några tungt vägande skäl att bygga huskroppar med denna höjd och volym. Genom
en anpassning av byggnadernas skala till den omgivande platsens
förutsättningar, kan samma ändamål uppnås med mindre konflikt med riksintresset
för kulturmiljö och människors upplevelse av platsen. En anpassad skala kommer
att bättre uppfylla målsättningen med att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”. Man får anstränga sig för att skapa en sämre
attraktivitet på platsen än det nu föreslagna alternativet.
3. Andelen bostäder är otillräckligt
Det föreligger om omfattande brist på bostäder i Göteborg som
utgör ett betydligt större problem för Göteborgs utveckling än brist på kontor
och ytor för handel. Andelen bostäder i detaljplanen är 20 procent. Detta
borgar inte för att den blandstad som eftersträvas kan komma till
utförande. Planförslaget ligger därmed
inte i linje med den politiska ambitionen att bostadsbyggandet skall
prioriteras och öka kraftigt. Vi förespråkar en betydligt högre andel bostäder,
för att skapa en levande stadsdel, och för att minska behovet av långväga
pendling.
4. Planförslaget strider mot riksintresset för kulturmiljö
Riksintresset ”Göteborgs innerstad” är en helhetsmiljö som speglar
stadens utveckling sedan grundläggningen. I den ingår ett flertal områden,
platser och objekt som alla utgör viktiga uttryck för olika delar i
riksintresset. En särskilt värdefull del i riksintresset är området
”Stadskärnan innanför vallgraven med parkbältet” som omfattar ett flertal unika
byggnader från olika epoker, lämningar efter 1600-talets befästningar och
kanalsystem samt Nya Allén och parkanläggningar från 1800-talets början. ”Göteborgs innerstad O2:1-5: Staden innanför
vallgraven med parkbältet” åtnjuter skydd som riksintresse enligt
kulturmiljölagen. Det aktuella
planområdet ligger inte inom men i direkt anslutning till riksintresseområdet.
Detaljplaneförslaget omfattar hög tät bebyggelse med byggnader i
upp till 36 våningar. En sådan storskalig husgrupp kommer att stå i bjärt
kontrast till anslutande äldre mer småskaliga byggnader i upp till cirka 6
våningar. Den nya bebyggelsen ger en stor negativ påverkan på riksintresset
”Göteborgs innerstad” vilket också framhölls i samrådet 2016.
Hur kulturmiljön påverkas redovisas i MKB-bilagan ”Kulturmiljö”
(2016-03-21). Bland annat sägs att påverkan på Drottningtorget blir mycket
stor. Bilagan innehåller också förslag till åtgärder som skulle minska påverkan
på riksintresset. Den första åtgärden som anges är att:
”Exploateringsnivån behöver minskas radikalt och volymerna
omfördelas för att minimera den kraftiga skalförändringen mot Drottningtorget,
vilket bland annat bör inbegripa en kraftig nedtagning av volymerna som frontar
Drottningtorget och som sticker upp över bebyggelsen i Nordstadskvarteren”.
Planförslaget har nu delvis ändrats. Byggnadsvolymerna som frontar
Drottningtorget har fått mer karaktär av huvudfasad. Byggnadshöjden mot
Drottningtorget har delvis sänkts och huskropparnas läge har ändrats. Samtidigt
har hushöjden i områdets norra del ökat och den totala byggnadsvolymen är i
stort densamma som i förslaget från 2016.
Enligt stadsbyggnadskontorets bedömning innebär omfördelningen av
volymerna, tillsamman med andra kompletteringar som föreslås i handlingen, att
detaljplanen inte längre medför ”mycket stor konsekvens” för riksintresset utan
bara ”stor konsekvens”.
Vår uppfattning är att dessa omflyttningar av byggnadsvolymer och
andra justeringar, tex avstånd till riksintresset samt avsaknad av homogen
byggkropp, inte innebär någon större förbättring. Den nya byggnadsgruppen
kommer trots förändringarna att inte bara att starkt påverka Drottningtorget
och miljön Vallgraven- Trädgårdsföreningen utan också andra delar av
stadskärnan samt vyn in mot stadskärnan med sin lågt hållna bebyggelse. Detta
innebär sammantaget en mycket stor påverkan på riksintresset Göteborgs
innerstad, med irreversibla
ingrepp i kulturmiljön i innerstaden.
Planområdet
omfattar inte lämningar efter bastionsanläggningar och liknande men det ingår i
före detta befästningsstråket som avgränsade staden mot landsidan. Stråket
domineras idag av planteringar och områden med glest placerade låga äldre
byggnader. Ett höghuskomplex i det föreslagna läget skulle minska möjligheten
att uppfatta stadsbebyggelsens ursprungliga gräns i stadsbilden, vilket bidrar
till den stora negativa påverkan på kulturmiljön.
Vi
hävdar att kulturmiljöutredningens (MKB-Bilaga Kulturmiljö 2016-03-21) slutsats
fortfarande gäller: Den ”visar sammantaget att planförslaget innebär en mycket
stor negativ påverkan på en central del av riksintresset Göteborgs innerstad,
Staden inom 10 vallgraven. Planförslaget innebär en samlad negativ påverkan på
riksintressegrundens upplevelse- och läsbarhet som accentueras ytterligare vid
beaktandet av de kumulativa effekterna vid Drottningtorget.”
Den aktuella detaljplanen utgör första etappen av exploatering och
etapp nr två har, enligt det presenterade förslaget, minst lika stor grad av
exploatering med lika höga och massiva byggnadskroppar. Detta skall beaktas
även inom ramen för nuvarande detaljplan då de kumulativa effekterna på
kulturmiljön skall beaktas.
Flera byggnader i närområdet som Regionen Hus och kvarteret
Platinan med höga och massiva byggnadskroppar påverkar riksintresset. De minskar
möjligheten för tillkommande exploatering genom att ta i anspråk det eventuella
utrymme som kan kvarstå för att inte komma i konflikt med riksintresset
kulturmiljö. Det föreligger dessutom planer på ytterligare bebyggelse som bör
beaktas vid prövningen av den aktuella planen.
Att lagstiftaren ansett att den exploatering som är först på platsen skall
bedömas enskilt fråntar inte planmyndigheten att se till helheten av en samlad
exploatering, för att skapa en enhet som håller ihop. Det är tvärtom
planmyndigetens skyldighet att så sker. Vi anser därför att graden av
exploateringen måste minskas avsevärt.
5. Planen leder inte till att en grön blandstad uppnås
Göteborgs stads ambition är att skapa en grön blandstad. Varför
planeras byggnadskroppar på över 30 våningar, som innebär att skuggning och
vindförhållanden försvårar för träd och växter. Avsaknaden av grönytor kan
knappast anses ligga i linje med att skapa en attraktiv stadsmiljö. Detta
bryter mot kraven på grönytefaktor och följer inte de riktlinjer som finns i
Göteborgs Stads miljö- och klimatmål. Det bryter också mot MKN, både de
nationella och de lokala miljökvalitetsnormerna samt miljöbalken 6 kap 12 §.
De mycket höga täta husen innebär att stora delar av området aldrig får
tillräckligt med solljus. Detta påverkar naturligtvis möjligheten att växa och
utvecklas för de mycket få träden som planeras i området.
Detaljplanen
har helt missat betydelsen av sammanhängande grönstråk och vikten av att återskapa
gröna kilar för att bygga bort tidigare fragmentering grönstråken. Området
blir nu en istället en ännu större barriär. Betydligt fler träd bör planteras i
området.
Staden bör genomföra en konnektivitetsanalys och anpassa planen
för en grönare stadsdel. I detta bör ingå trädkantade gator med tillräckligt
med plats och solljus på marknivå.
Den enda park som finns i anslutning till området,
Bergslagsbanans stationspark har redan utsatts för irreversibla ingrepp. Sju mycket stora äldre träd har tagits bort. De kvarvarande träden riskerar
att inte överleva om detaljplanen genomförs pga förändrade förhållanden för ljus (de höga
husen orsakar skugga även här), buller och slitage, då tusentals arbetande och
boende i området kan komma att söka sig till den enda kvarvarande grönskan i
området.
Gröna tak och väggar kan på intet sätt ersätta effekten av träd, vad gäller
påverkan på miljön, hälsan och tryggheten i området. Fler träd och grönska
skapar mer trygghet i ett område som enligt nuvarande plan uppfattas som
sterilt och ogästvänligt.
Det nuvarande planförslaget bygger även bort möjligheten till framtida
trädplanteringar och grönområden på marknivå.
6. Framtida trafikering försvåras med planförslaget
Enligt samrådshandlingen (Miljökonsekvensbeskrivning,
samrådshandling, ÅF Infrastructure, 2016-05-27, sid 12) är trafikeringen idag
för Centralenområdet följande:
ca. 220 000 resenärer
ca. 62 000 bilar
ca. 4 000 spårvagnar
ca. 50 000 fotgängare och cyklister
Det skall anmärkas att man i ovanstående siffror inte angivit hur
många bussar eller bussresenärer som trafikerar området. Dessa ligger i antal
troligen tätt följd efter antalet spårvangsresenärer då den största
bussterminalen i Göteborg, Nils Erikson terminalen, ligger i anslutning till
centralstationen och en rad såväl lokala som expressbusslinjer angör Centralenområdet
och dess närhet. Dessa linjer ger sammantaget en mycket omfattande
busstrafikering.
Genom planförslaget kommer såväl busstrafik, biltrafik och cykling
att väsentligen försvåras under såväl byggskede som permanent efter planens
genomförande.
7. Kraftigt försvårande av busstrafiken med planförslaget
När Västlänkens Station Centralen byggs kommer Nils
Erikssonterminalen att behöva minska antalet angöringsplatser för bussar med
sju platser. Dessutom finns ytterligare åtta utomhusplatser norr om parkeringsytan
i detaljplanens norra del. Det medför att ca 15 angöringsplatser för bussar
behöver omlokaliseras. Den busstrafik som bedrivs är express-, regional- och
långväga busstrafik. Förlusten av denna angöring skall flyttas till Åkareplatsen
där ett parkeringshus har rivits för att bereda plats för bussangöring. Detta leder till omfattande kapacitetsproblem för
bussangöring då endast åtta bussangöringsplatser skapas vid Åkareplatsen. Exakt
var de övriga sju skall ersättas är oklart. Åkareplatsen har idag omfattande framkomlighetsproblem
i högtrafik genom den bussterminal som uppförts. Det har gått så långt att man
tvingats anmäla till arbetsmiljöverket att situationen är ohållbar för förarna
i kollektivtrafiken.
8. Betydande ökning av busstrafiken krävs när Västlänken byggs
En ytterligare försvårande omständighet är att andelen busstrafik
måste öka när alla infrastrukturprojekt i centrala Göteborg skall genomföras.
Som exempel kommer ombyggnaden av Olskroken planskildhet att innebära att stora
delar av tågtrafiken på stambanan kommer att upphöra och ersättas med
busstrafik under flera månader. Denna busstrafik skall angöra nära Göteborgs
Central. Detsamma gäller när Västlänken
byggs då omfattande inskränkningar i framkomligheten under flera år kommer att
ske för pendelresenärer med bil. Delar av dessa bilresenärer förväntas då att primärt
välja buss som alternativ vilket kommer att öka andelen pendelbusstrafik.
9. Omfattande framkomlighetsproblem när Västlänken byggs
I trafikverkets utredning ”Mobility Management – Västlänken”
(2014-09-24) beskriver trafikverket hur man skall hantera de omfattade trafikstörningar
som uppkommer i samband med byggandet av Västlänken. Av rapporten framgår att
ett antal av de vägar som leder in mot Göteborgs centrala delar kommer att få
en kraftigt ökad biltrafik genom omfördelning av trafik från de vägar som
stängs av tack vare byggandet av Västlänken. De vägar som får den största
ökningen är Ullevigatan och Alléstråket med över 70 procent ökad biltrafik,
eller 43 000 fler bilresor per dygn. För att erhålla samma framkomlighet som
idag i Göteborg för vägtrafiken måste över 80 000 bilresor flyttas över till
andra sätt att resa. Avsikten är att styra över till cykel- och
kollektivtrafik.
Genom att Ullevigatan och Alléstråket får en trafikökning på över
70 procent så inses att Åkareplatsen kommer att drabbas av en mycket större
trafikbelastning än idag. Genom den ombyggnad som skett av Åkareplatsen till
bussterminal kommer kapaciteten att hantera en trafikökning inte att föreligga
utan det kommer tvärt om att bli väsentligen försämrad framkomlighet. Ombyggnaden
ger ett sämre trafikflöde än idag då de separerade gatorna till respektive från
Åkareplatsen lagts samman i en gata.
Dessutom medför in- och utfart till bussterminalen att trafikflödet
minskar. Anledningen till denna ombyggnad är den nu aktuella planändringen som
föreslås i samband med Region City samt byggandet av Västlänken.
Att i samband med de problem som uppkommer med Västlänkens
anläggande dessutom lägga sten på börda med att samtidigt ta bort buss- och
bilangöring vid Göteborgs central motverkar syftet att öka antalet resenärer till
kollektivtrafiken.
10. Antalet tågresenärer ökar långsamt – permanent flytt av bussterminal ogrundad
Av detaljplanen för Västlänkens Station Centralen framgår att den
norra delen av Nils Erikssonterminalen skall avvecklas permanent. Motivet till
denna slutsats är att genom Västlänken så kommer fler resenärer att övergå från
att resa med buss till förmån för tåg. Denna slutsats är felaktig av flera
skäl. Trots nyligen genomförda omfattande investeringar för att öka antalet
resenärer på pendeltåg genom förlängda perronger och nya och längre tåg,
utökade pendelparkeringar och färre förseningar, ökar inte denna trafik enligt
prognos. När det gäller regionaltågen har även denna trafik en blygsam
utvecklig.
Ökningstakten är däremot hög vad gäller pendelbusstrafiken och
denna trend ser ingen avmattning. Den enda tillkommande tåglinje som skulle
kunna minska bussresandet av någon betydelse är en ny järnväg till Borås. Denna
järnväg ligger däremot långt bort i tiden och förväntas vara genomförd tidigast
år 2035 enligt Trafikverket. De existerande pendeltågslinjerna har alla
kapacitetsproblem som medför att någon utökad trafikering under högtrafik inte
kan komma till stånd innan omfattande utbyggnader sker. Trafikverket för
diskussioner med Partille kommun om att avveckla stationen som pendelstation i
relativ närtid och på Floda station vill Trafikverket ta bort vartannat
pendeltåg. Anledningen är att fjärrtågen skall ha förtur vilket medför att
antalet resenärer minskar då pendeltågen har fler resenärer än fjärrtågen.
De busslinjer som skulle kunna ersättas av pendling med tåg är få
till antalet och enligt ”Trafikutredning – Centralen, Göteborg,
Trafikkontoret”, (2015, sid 24) är det bara två regionala busslinjer som
förväntas avvecklas till år 2035. Detta bygger på förutsättningen att en ny
järnväg mellan Göteborg och Borås är färdigställd vilket tidigast kan ske år
2035. De övriga förändringarna gäller för lokala buss- och spårvagnslinjer som
inte trafikerar Nils Erikssonterminalen och därmed inte påverkar behovet av
angöring. Den bestående trenden vad gäller resandeutveckling är den direkt
motsatta med kraftig resandeökning för expressbussar. Därav kvarstår behovet av
att det finns tillräckligt med kapacitet för att även i framtiden ha kvar
möjligheten att angöra med buss i anslutning till Göteborgs Central/Nils
Erikssonterminalen. I annat fall kommer busstrafikens utveckling att hämmas
vilket motsäger syftet att öka andelen kollektivt resande. Även i denna del
brister detaljplanen i analys och slutsats.
11.
Kumulativa konsekvenser för trafik och parkering under planperioden
Det planeras omfattande byggnationer i närområdet under
planperioden. Omfattande objekt förutom Region City skall genomföras som t ex
Hisingsbron, nedsänkning och överdäckning av väg E45, byggnader på
överdäckningen, anläggandet av Västlänkens Station Centralen samt område norr
om Centralen. Alla dessa projekt kommer att leda till omfattande störningar på
all form av trafik. Det finns ingen redogörelse för dessa kumulativa
trafikstörningar och inte heller hur dessa skall lösas. Då genomförandetiden
för aktuellt planförslag är tio år och då flera av de aktuella projekten
beräknas har genomförande på upp till tio år kan denna fråga inte lämnas därhän
då konsekvenserna kommer att bli omfattande.
I samband med anläggandet av Västlänken har den grupp inom
Göteborgs Stad m fl som arbetar med trafikfrågorna under byggtiden, KomFram,
utarbetat en rapport vid namn ”Mobility Mangagement – Västlänken”. Av denna
rapport framgår att trafikstörningarna i samband med Västlänkens anläggande
kommer att bli mycket omfattande speciellt i centrala Göteborg och runt Centralenområdet
. Av rapporten framgår att biltrafiken på Ullevigatan kommer att öka med 80
procent samt att trafiken på Allestråket kommer att öka med 70 procent.
Ombyggnaden av Åkareplatsen till bussterminal har redan lett till betydande
kapacitetsproblem för alla trafikslag, inte minst busstrafiken. De kumulativa
effekterna av detaljplanen för aktuell detaljplan norr om Centralen och övriga
infrastruktur- och byggprojekt är inte analyserade och redovisade.
Centralenområdet är utan jämförelse den viktigaste knutpunkten för
kollektivtrafiken i Göteborg och i regionen. Att försämra för resenärerna under
den mångåriga byggfasen är inte ett gångbart alternativ. Detta förhållande
gäller för övrigt för alla trafikslag. Då det inte finns en samlad genomlysning
och strategi för hur denna fråga skall hanteras kan aktuell detaljplan inte
godtas.
12. Planering utan redovisade konsekvenser under planperioden
Den trafikutredning (Trafikutredning – Centralenområdet ,
Göteborg, Trivektor, 2016-01-14) om genomförts inom ramen för detaljplanen
bygger på förutsättningen att det analyserade årtalet är 2035. Det bygger
vidare på det förhållande att såväl Västlänken som Bangårdsviadukten är
etablerade. Vad som är resultatet av trafikåtgärder innan år 2035 framgår
dessvärre inte av utredningen. Västlänken förväntas vara invigd år 2026 men det
finns inget datum när en Bangårdsviadukt kan stå klar. Frågan hur trafiken
skall lösas under de mer än tio år som återstår till ett eventuellt
färdigställande av Västlänken och Bangårdsviadukten eller tiden fram till 2035
har inte belysts i detaljplanen. Att inte belysa trafiksituationen under de
kommande 15 åren är givetvis en omfattande brist som måste undanröjas innan
beslut om planen kan fattas.
13. Målsättningen om trefaldigad tågtrafik kan inte uppnås
Västtrafik har formulerat ett mål att tågtrafiken till/från
Göteborg skall trefaldigas mellan år 2010 och 2035. Under år 2013 beräknades
att den investering som var nödvändig för att nå detta mål till 45 miljarder
kronor i järnvägssystemet. Denna kostnad har enligt Trafikverket nu ökat till
ca 150 miljarder kronor. Under innevarande planperiod till år 2029 för
nationell infrastruktur har ca fem miljarder kronor avsatts för järnväg förutom
Västlänken runt Göteborg. Denna extrema kostnadsökning kommer att medföra att
kapaciteten att öka trafiken med persontåg till/från Göteborg kommer att vara
mycket begränsad under lång tid. Det i sin tur medför att någon större ökning
av antalet tågresenärer till Göteborg Central inte kan förutses under lång tid.
14. Bangårdsviadukten och dess sträckning
Av planen framgår att den planerade Bangårdsviadukten har en klen
koppling till den planerade Hisingsbron. Gatustrukturen innebär att
Bangårdsviadukten skall angöra norr om bangården för att vika av i nordostlig
riktning och mynna ut vid Kämpegatan. Anledningen till denna dragning av
Bangårdsviadukten är svår att förstå. Syftet förefaller att vara ett
försvårande för trafiken till och från Hisingsbron att passera Centralenområdet
då den extra omväg som måste företas är
ca 500 m i förhållande till om en rakare sträckning av Bangårdsviadukten görs för
att möta Hisingsbron. Denna trafiklösning synes inte har något sakligt baserat
trafikberoende syfte. Denna omväg leder till att alla trafikslag i form av bil,
buss och cykel drabbas av väsentligen längre restidsuppoffring och knyter inte
ihop Hisingen med den centrala staden.
En starkare koppling mellan Hisingen och centrala Göteborg är ett
av de utpekade syftena med Hisingsbron. Med beaktande av att en stor del av den
tillkommande bostadsbebyggelsen i Göteborg kommer att etableras på Hisingen
stärker förhållandet att denna koppling måste förstärkas vad gäller såväl
kapacitet som koppling till trafiksystemet i centrala Göteborg och inte minst Centralenområdet
. Den aktuella detaljplanen motverkar tyvärr detta förhållande.
För de omfattande investeringar på flera miljarder kronor som
Hisingsbron och Bangårdsviadukten kostar, måste nyttan av dessa investeringar
komma till sin fulla rätt. Att kopplingen mellan Hisingsbron och
Bangårdsviadukten skall ske genom en omväg på lokalgator och dessutom passage
genom flera trafikplatser/rondeller medför att restiderna och framkomligheten
påverkas negativt och nyttan med dessa investeringar till stor del eroderas.
15. Cykling försvåras med planförslaget
Inriktningen på ett kraftigt ökat resande med cykel som detaljplanen ger uttryck för, är inte i alla delar genomtänkt. Planen baseras på att cyklister bara reser till eller från Centralenområdet, men inte förbi. Därför har barriäreffekten för genomresande cyklister och cykeltransporter tappats bort. Utvecklingen av Centralenområdet riskerar att mer och mer isolera Hisingen och södra älvstranden från Göteborg söder om Centralen. Det går att åtgärda, men bara om man inte först murar igen alla möjligheter.
Göteborgs Stad har som ett av argumenten för en låg Hisingsbro angett att det underlättar för cyklister, ett förhållande som är oomtvistat. När man i detaljplanen samtidigt skriver att den planerade Bangårdsviadukten är viktigt som cykelstråk för att underlätta för cyklister och knyta ihop staden brister det i logik. Av planens bilaga om cykelstråk framgår att även cykelstråket från Bangårdsviadukten skall angöra vid Kämpegatan som resulterar i en omväg på ca 500 meter, jämfört med en rakare koppling mellan Bangårdsviadukten och Hisingsbron. Därtill skall sägas att det är en försvårande faktor att resa med cykel i västlig riktning då även detta medför en omväg på en halv kilometer för att passera Centralenområdet, i för hållande till att få en rakare anslutning mellan Hisingsbron och Allén, där Bangårdsviadukten angör söderut.
Området mellan Göteborgs Central/Nils Ericsonsplatsen och Nordstan
kommer dessutom att vara hårt belastat av cykeltrafik om de cykelplaner som
föreligger kommer att materialiseras. Detta område kommer dessutom att ha
omfattande gångtrafik som kommer att komma i konflikt med cykeltrafiken om den nuvarande
planen genomförs. Den föreslagna sträckningen av Bangårdsviadukten förefaller
inte genomtänkt och föreliggande detaljplan måste inriktas på en rakare
koppling mellan Hisingsbron och Bangårdsviadukten. I denna fråga biträder vi ett
yttrande från Cykelfrämjandet, se bilaga 1.
16. Angöring med bil och korttidsparkering vid Centralenområdet försvåras
Av ”Trafikutredning – Centralenområdet , Göteborg”, PM 2015:98,
framgår att det är ca. 7 700 personbilar som angör Centralen och Nils
Erikssonterminalen en vardag i dagsläget. Dessa fordon använder nästan
uteslutande det område som utgör aktuellt detaljplaneområde. Av
trafikutredningen framgår att detta område, efter planens genomförande, inte
kommer att ha funktionen att medföra angöring av någon betydelse. Av
samrådshandlingen framgår att: ”Kruthusgatans förlängning norr om planområdet
kan komma att få omfattande angöringstrafik till stationsområdet med risk för
köbildning, vilket måste bevakas med genomförandet av detaljplanen för Station
Centralen” (sid 31).
Efter samrådet framgår att det att denna anslutning istället
kommer att vara en enkelriktad gata, i anslutning till det torg som ligger i planområdets
centrum för angöring av bil till Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen
i markplan. Ett mycket litet antal, ca ett dussin, parkeringsplatser planeras i
markplan. Därutöver planeras en anslutning från öster till en underjordisk
parkering med 40 platser. Det medför mycket begränsade möjligheter att angöra Centralenområdet
med bil i förhållande till dagsläget, dvs att enkelt hämta och lämna bagage och
resenärer. Detta innebär en kraftig begränsning för att öka andelen långväga
kollektivtrafikresenärer med tåg och buss. Att överföra ansvaret för parkering
till att kommande detaljplaner/fastighetsägare kommer att hantera denna fråga
är inte lämpligt. Redan i föreliggande detaljplan måste denna fråga hanteras,
då det är denna detaljplan som tar bort möjligheterna för den angöring som sker
idag.
Planförslaget förefaller i denna del inte ligga i linje med intentionen
att det kollektiva resande skall öka. Genom att andelen kollektiva resor,
inklusive långväga resor, planeras att öka till Centralenområdet, så kommer
behovet av angöring med bil även att öka. Med planförslaget så kommer effekten
att bli den omvända, dvs att kollektivtrafikresenärer som är i behov av att
angöra med bil kommer att minska.
De möjligheter som idag föreligger att angöra Göteborgs Centralen
och Nils Erikssonterminalen med bil är i det aktuella planområdet. Söder om
Göteborgs Central kan endast taxi angöra området och detta förhållande kommer
inte att ändras. I väster ligger bangården och i öster ligger
angöringsplatsplats för taxi och bilar, med mycket begränsad kapacitet och
parkeringsförbud för privatbilar.
I en parallell planläggning så kommer framkomligheten mellan
Centralen och Nordstan att försämras drastiskt då ett körfält i varje riktning
för bilar kommer att tas bort permanent. Det medför att angöring till Göteborgs
Central och Nils Erikssonterminalen söderifrån kommer att avsevärt försvåras.
Det är först om och när en Bangårdsviadukt kommer att vara färdig som detta förhållande
kan förbättras. Detta ligger emellertid långt fram i tiden då byggande av
Bangårdsviadukten är framflyttad på obestämd tid.
Ett förslag som skisserats bygger på att en underjordisk parkering
skapas där området nordväst om planområdet får utgöra parkering. Ett problem är
att kommunen uttalar att man har begränsad rådighet över området. Här måste inriktningen vara att detta utrymme
säkras för att möjliggöra en direkt närhet till Göteborgs Central och Nils
Erikssonterminalen. Enligt den parkeringsutredning som genomförts inom ramen
för detaljplanen ligger parkeringsbehovet som minst på 400 fordon och då har
mycket låga parkeringstal tillämpats, vilket är positivt. Men detta behov av
parkeringsplatser måste kunna säkerställas i närområdet.
17. Planen leder inte till att huvudstrategierna för Centralenområdet uppnås
Den första huvudstrategin är att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”. Vilka
är de bärande motiven för att motivera byggnadskroppar på 36 våningar? Kan
dessa sörja för att möta detta mål? Det innebär att skuggning, siktfält och
vindförhållanden går i motsatt riktning. Avsaknaden av grönytor kan knappast
anses ligga i linje med att skapa en attraktiv stadsmiljö. Att skapa en levande
blandstad förhindras när 80% av fastigheterna upplåts till dyra kontor.
Den andra strategin är att ”skapa starka stråk” (binda samman
stadsdelar). Hur ser planen till att leva upp till att detta förverkligas? Den
utformning som Hisingsbrons anslutning till den planerade bangårdsviadukten har,
gör att det inte skapas starka stråk utan utformningen är den direkt motsatta. Kommunikationer för såväl bil, buss och cykel
försvåras i för hållande till idag. Att investera ca. tre miljarder kronor i en
ny Hisingsbro som inte får en optimal anslutning till den planerade
bangårdsviadukten är ren kapitalförstöring.
Den tredje huvudstrategin är att ”förbättra tillgängligheten till
regionkärnan”. Det är svårt att se på vilket sätt den föreslagna detaljplanen
lever upp till detta syfte. Förhållandet är det direkt motsatta genom den
omfattande försämring som såväl cykel-, bil- som busstrafiken får genom planens
förverkligande. Detta förhållande gäller för såväl angöring som för framkomlighet.
Dessutom ligger de förstärkningar av kapaciteten, som måste genomföras i järnvägsnätet
för att öka antalet tågresenärer, mycket långt bort i tiden, givet de mycket
stora kostnader detta medför.
Den placering som Västlänkens stor Station Centralen har med dess
uppgångar, ger betydande försämringar även när det gäller förutsättningar till
regionförstoring. Alla resenärer som
skall stiga om till den lokala kollektivtrafiken på Drottningtorget och
Brunnsparken, vilket huvuddelen pendel- och regiontågsresenärer gör, får
betydande restidsförluster genom att gångavstånden från den nya stationen ökar
jämfört med från dagens centralstation. Ökade restider för såväl buss som
tågresenärer leder till att färre
resenärer kommer att resa kollektivt, tvärt emot Västlänkens och planens syfte.
18. Sammanfattande synpunkter över detaljplanen:
detaljplanen skall inte antas, utan avslås då den står i strid med intentionerna för området
planen
står i strid med riksintresset kulturmiljö genom att stor påtaglig skada
uppkommer på riksintresset
planen
innebär en ytterligare barriär för samt fragmentering av grönstråk och saknar
en konnektivitetsanalys
planen
strider mot Göteborgs stads uttalade ambition att bygga en grön blandstad
planen bör
ha betydligt fler trädkantade gator med tillräckligt med plats och solljus på
marknivå
planen saknar
kunskap om att gröna tak aldrig kan ersätta träd på marknivå
planen
motverkar syftet att ”skapa en attraktiv stadsmiljö”
planens
strider mot Göteborgs stads ambition att bygga bostäder i centrala lägen genom
att endast 20 procent av den byggda arealen blir bostäder
såväl höjd
som volym på byggnader står i skarp kontrast med omgivande byggnader och skadan
på riksintresset kulturmiljön blir mycket påtaglig
inget behov föreligger att uppföra byggnader på över 30 våningar då omfattande exploateringsytor finns i direkt anslutning till Göteborgs Central
utformningen av anslutande gator och cykelbanor mellan den planerade Hisingsbron och Bangårdsviadukten leder till omfattande restidförluster
kollektivtrafiken kommer att minska för de som angör Göteborgs Central och Nils Erikssonterminalen med bil, då de delvis kommer att välja bort detta alternativ
omfattande trafikstörningar uppkommer under den mycket långa genomförandetiden med betydande samhällskostnader som resultat
en permanent brist på bussangöring uppkommer med planens genomförande som leder till minskat järnvägsresande och bussresande
ingen redovisning finns av vilka kumulativa trafikstörningar som uppkommer av de omfattande infrastruktur- och byggprojekt (bl a Västlänken) som kommer att pågå i närområdet fram till år 2035
omfattande begränsningar av kapaciteten i busstrafiken vid Centralenområdet kommer att ske under byggfasen då flera infrastrukturprojekt pågår parallellt, vilket leder till att fler förväntas resa med buss och kapaciteten då behöver öka
planen leder till att angöring med bil till Centralenområdet för att hämta och lämna kraftigt försvåras
trots ett lågt antal parkeringsplatser för bil för de verksamheter som ligger i planområdet är dessa inte säkrade i planen
Göteborg 12 mars 2020
Föreningen Trädplan Göteborg Föreningen Nej Till Västlänken Götiska Förbundet
BILAGA: ” Central cykelbarriär v200220”, Cykelfrämjandets yttrande
70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett gemensamt internationellt upprop
I uppropet hänvisar organisationerna och forskarna till EU:s habitatdirektiv. I det rapporteras om att 14 av 15 skogliga naturtyper har dålig bevarandestatus i Sverige. Drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag. En stor bidragande orsak anses vara förlusten av livsmiljöer för många arter.
Trädplan Göteborg har under flera år försökt få Göteborgs stad att ta hänsyn till EUs habitat direktiv och andra internationella och nationella riktlinjer, även när det gäller stadsnära natur – men hittills får dessa direktiv inte någon tyngd i ny stadsplanering. Det är alltid träden och den biologiska mångfalden som förlorar. Vi ställer oss därför självklart bakom uppropet.
Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste snarast agera, menar undertecknarna.
Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och att kalhyggesbruket behöver fasas ut till förmån för kalhyggesfria metoder. Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste agera, menar undertecknarna.
De 70 organisationer och 30 forskare som undertecknat uppropet framhåller att Sverige inte når nationella och internationella miljömål. De hänvisar till EU:s habitatdirektiv där det rapporteras om att hela 14 av 15 skogliga naturtyper har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. Förlusten av livsmiljöer anses vara en stor bidragande orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag.
– Med tanke på hur kritisk situationen är för den biologiska mångfalden och klimatet är det både skamligt och ofattbart att skogar med höga naturvärden fortfarande avverkas och planeras för avverkning i Sverige. Ödet för den sista lilla spillran av forna nordvästra Europas gammelskogar, och alla som är beroende av att den får stå kvar, vilar på dagens politiker. Sverige tillhör ett av de rikare länderna i världen och det är obegripligt om vi inte tar vårt ansvar gentemot omvärlden och agerar föredömligt genom att skydda dessa värdefulla skogar, säger Julian Klein, talesperson för Skydda Skogen.
Skogsstyrelsen har nyligen beslutat sig för att sluta registreranyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar senast sista december 2020. En nyckelbiotop är ett skogsområde som har en stor betydelse för skogens flora och fauna och där finns eller kan finnas rödlistade arter. Enligt skogsbrukscertifieringen FSC måste nyckelbiotoper undantas från skogsbruk.
Skogsstyrelsen har även släppt en rapport med ett flertal åtgärdsförslag för ett intensifierat skogsbruk. Åtgärderna förordar ökad avverkning, dikesrensning och ökad andel trädplantager istället för att förhindra förlusten av biologisk mångfald och minska utsläppen av växthusgaser.
– Istället för att förhindra att skogar med höga naturvärden avverkas i Sverige, agerar Skogsstyrelsen i motsatt riktning genom att underlätta för intensifierad skogsproduktion. Detta är förödande för klimatet och den biologiska mångfalden som utsätts för en extrem stress i den pågående klimatkrisen, säger Isadora Wronski, tf Sverigechef, Greenpeace.
I uppropet menar de 70 organisationerna och de 30 forskarna att situationen kräver att:
– nyckelbiotoper fortsatt registreras i samband med inkommande avverkningsanmälningar, även efter 2020.
– skogsbruksåtgärder stoppas omgående i alla skogar med höga naturvärden i hela Sverige. Detta omfattar registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper, värdekärnor och naturvärdesobjekt. Samtliga kontinuitetsskogar och värdetrakter med höga naturvärden behöver noggrant kartläggas och om höga naturvärden påträffas skyddas dessa.
– Sveaskog ges ändrade ägardirektiv med sänkta avkastningskrav för att möjliggöra att miljömålet Levande skogar nås.
– anslaget till skydd av skog höjs till 5 miljarder kronor per år, med start under denna mandatperiod, tills alla skogar med höga naturvärden är skyddade via ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd i ett landskapsekologiskt perspektiv.
– kalavverkningar fasas ut och ersätts med hyggesfritt skogsbruk i skogar utan höga naturvärden.
MAJORNA 722:136 OCH MAJORNA 722:116 (GATHENHIELMSKA OCH SÖDERLINGSKA TRÄDGÅRDEN)
Föreningens Trädplan Göteborgs YRKANDE
Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att stadsbyggnadskontoret ser över förslaget till ändring av detaljplan 11-4056, där ett stort antal träd och buskar som nu är skyddade, riskerar avverkning. Vi yrkar att planprocessen tas om från början då den är bristfällig, och handlingar saknas.
Vidare vill vi att trädgårdens och parkområdets framtid diskuterats i nära samråd mellan Higab/Park- och naturförvaltningen å ena sidan och representanter för berörda föreningar och andra verksamma samt boende å andra sidan. Vi yrkar att Göteborgs stad inbjuder till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan. Samrådet ska åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan med bevarande och skydd av befintliga större träd.
Föreningen Trädplan Göteborg yrkar även att:
ädelträden, de större buskarna, äppleträden och parkmiljön bevaras som den är och underhålls bättre
EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövträd”
de stora almarna bevaras och skyddas, då beståndet i Majorna redan minskat radikalt.
övriga grova träd som finns på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse
kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
fortsatt fragmentisering och borttagande av stora träd i denna del av Majorna stoppas,
Göteborgs Grönstrategi samt nya Trädpolicy följs
Regeringens och Naturvårdsverkets riktlinjer för tätorstnära natur följs
det görs en inventering av skyddade arter, bla fladdermöss, lavar, mossor, fåglar etc,
gällande svenska och internationella förordningar för skyddade arter följs
artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
ev nya planer för detta område görs i samarbete med närboende, näringsidkare och föreningar samt i respekt för de höga naturvärden som nu finns.
1. Brister i samrådshandling med bilagor
Handlingarna som hittills offentliggjorts i ärendet, är inte genomarbetade; viktiga relevanta uppgifter är otydliga, motstridiga eller saknas helt. Vi hävdar att handlingarna inte uppfyller kraven för en planprocess – särskilt när det som i detta fall gäller ett stadsbyggnadshistoriskt unikt område med höga kultur- och naturvärden. De nya planbestämmelserna är godtyckligt tolkningsbara (s 10). Dessutom är föreskrifterna till de nya planbestämmelserna otydliga, och för Söderlingska Trädgården närmast obefintliga (s 13)
Följande saknas i handlingarna:
Redovisning i planbeskrivningen av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (PBL kap 4 533:4).
Bilaga trädinventering (PON) består endast av ett flygfoto med färgmarkerade prickar för befintliga träd på parkmark. Statusbedömning och åtgärdsförslag redovisas inte, men det är viktigt att detta görs.
Planbeskrivningen redovisar ej på karta den gallring av ca 30 st träd o buskar som nämns.
Skyddsvärda träd i Söderlingska Trädgården är ej redovisade på karta, motiv för det snäva urvalet av 4 träd förklaras ej (här finns flera ståtliga almar, den vackra hängpilen nämns inte).
Förekomst av gamla skyddsvärda träd i Gatenhjelmska trädgården nämns inte alls (här finns ek, sykomor /tysklönn/, almar, popplar, fruktträd).
”Åtgärdsprogram mot buller” (Göteborgs stad 2018) bör redovisas i planbeskrivningen eftersom planområdet utgör ett av 10 utvalda parkområden vars vegetation är viktig för att minska bullerstörningar från omgivande gator (se PBL kap 4 512). Där framgår att parkernas randvegetation behöver förtätas med träd och buskage snarare än glesas ut, vilket kan ske vid ombyggnad/”restaurering” med stöd av luddiga planbestämmelser.
Sändlista (förteckning av remissinstanser etc).
Följande felaktigheter finns i ändringsförslaget:
Nummer på nya planbestämmelser (s 10) stämmer inte med plankartan.
Markens/vegetationens underhåll och användbarhet kräver ej ändrad detaljplan (s 11, 14) viss röjning sker ju faktiskt årligen sedan 2017.
Ej korrekt beskrivning av parkområdet i ”Samspel” och ”Vardagsliv” (s 15).
Situationsplan 1 och 2 är alternativa parkutföranden, men alternativa lösningar ska prövas i ett inledande programskede, vilket har valts bort i denna planprocess. Båda alternativen avviker från Higabs idéskiss beträffande gångar och träd i Gathenhielmska trädgården.
Eftersom idéskissen är daterad flera veckor efter situationsplanerna utgår vi från att det är den som gäller i förslaget. Vi efterlyser en uppdaterad situationsplan (alternativ 2, som är i överensstämmelse med idéskissen).
2. Grunder för yrkandet
Föreningen Trädplan anser att kunskapen hos flera av stadens myndigheter och förvaltningar om parkmiljöernas stora betydelse idag – både vad gäller miljö- och klimatpåverkan samt som lagom lummig promenad- och viloplats för flera generationer kringboendes rekreation – verkar tyvärr tämligen begränsad.
Planarbetets i princip enda utgångspunkt, är att området behöver bli ”tryggare” och mer ”tillgängligt”. Detta bör dock inte ske på bekostnad av äldre träd och buskar, vilket ofta är fallet i Göteborg, trots att det finns mycket modern forskning på att just grönska minskar kriminalitet och skapar trygghet.
Det förslag till ändring av detaljplan som nu ligger på bordet riskerar att möjliggöra en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot flera av Göteborgs Stads Miljökvalitetsmål, så som ” God bebyggd miljö”, ” Begränsad klimatpåverkan ” samt ”Frisk luft” (se bilaga 1). Planen går även i strid mot 2:1, 2:2, 2:3:1, 2:3:2, 2:3:3 och 2:6:1 PBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG samt eventuellt även mot konventionen EUROBAT (Fladdermöss syns i parken, men ingen inventering har gjorts)
Planen är föråldrad och undermålig. Vi lever inte på 1800-talet utan på 2000-talet, då träd i vissa stadsdelar är en bristvara, och all forskning visar på den stora betydelsen av att bevara och vårda gamla träd och att de inte går att ersätta.
Planen går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad, såsom Översiktsplanen, Grönplanen och den nyligen antagna Trädpolicyn (Här talar man om hur viktigt det är att bevara stora uppvuxna träd). Det strider också helt mot Länsstyrelsens vård- och underhållsplan för Gathenhielmska, från 2008.
Vi frågar oss hur detta är möjligt?
Området omfattas av plan- och bygglagens generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Åtgärden kan även anses strida mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Förändringar och andra ingrepp bör endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets nuvarande natur- och kulturvärden.
Västra Götaland har fått i uppdrag från regeringen att se över och bevara tätortsnära grönområden, eftersom mer och mer konkurreras bort av den växande staden. Den tätortsnära naturen är den natur de flesta medborgare kommer i kontakt med i vardagen, och har visat sig vara en viktig del i människors rekreation och välbefinnande, och bidrar därmed till folkhälsa. Genomförandet av den föråldrade men antagna planen bryter mot regeringens uppdrag.
De kompensationsåtgärder (trädgårdsanläggning) som föreslås för de många grova träd och större buskar som ska avverkas, och för förlusten av den tätortsnära naturmiljön samt områden för rekreation, är inte tillräckliga. Riktlinjer i miljöbalken och PBL följs inte om den antagna detaljplanen genomförs. Att tex föreslå ett nytt träd på annan plats istället för de skyddsvärda (och fullt friska) gamla almarna är ett brott mot gällande förordningar. Kompensationsåtgärder begränsar inte den skada som uppstår på platsen för den planerade exploateringen. För att kompensationsåtgärder ska bidra till att uppväga den förväntade skadan från en exploatering måste den medföra
naturvårdsnytta i förhållande till ett scenario där ingen kompensation genomförs. Detta innebär att kompensationen måste bidra till att öka eller upprätthålla naturvärdena på platsen där den genomförs – så är inte fallet i planens och beslutsinstansernas föreslagna åtgärder.
Politikerna har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som höjts angående ingreppen i detta unika grönområde. Stadsbyggnadskontoret, Park och Naturförvaltningen, Higab och Länsstyrelsen har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Hur kan man då planera ett så stort ingrepp på ett sådant sätt att stora natur- och kulturvärden hotas, och oåterkalleligen försvinner? Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planen inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en förändringsplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning återkallas.
3. Ärendet
Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningen (Ponf), har ansökt om ändring av detaljplan, vilket medför att skyddet för minst 60 träd på rubricerade fastigheter försvinner.
Avsikten med planändringen är att möjliggöra en ombyggnad (i samrådshandlingen kallad
”restaurering”) av parkområdet, vilket i sig klart strider mot syftet i gällande detaljplan. När denna utarbetades 1992-93 syftade den till att säkerställa en väsentlig del av kulturarvet från det förindustriella Majorna i kvarteret Gatenhjelm. Resterna av tre större trädgårdar som plansamrådet nu gäller (Gatenhjelmska trädgården respektive parken mot Bangatan, Söderlingska Trädgården mot Djurgårdsgatan och Jedeurska Trädgården mellan dessa i anslutning till Pölgatan) ingår i det kulturreservat med samma namn som avsågs få ett långsiktigt skydd i en detaljplan för nästan hela kvarteret (fastställd 1994).
Ett sämre skydd i form av otydliga planbestämmelser kan få stora konsekvenser för detta unika gröna kulturarv. Träd och buskar kommer att kunna fällas mer eller mindre godtyckligt med hänvisning till att ingreppen är planenliga. Följden av dessa nya bestämmelser kan bli en större negativ miljöpåverkan, vilket måste beskrivas och analyseras i samrådshandlingen. Det är anmärkningsvärt att inte detta skett.
Vid tidigare ansökan om marklov (för fällning av stora träd) som Ponf på begäran lämnade till stadsbyggnadskontoret 2016, uppgavs att Gathenhielmska trädgården hade vuxit igen med ”slyträd” av sorter som inte hör hemma i en historisk trädgård. Avverkningen av såväl stora trädgrupper som solitärer ansågs nödvändig även p g a trädens placering enligt dem inte stämde med den historiska trädgårdens planindelning.
Denna motivering har visat sig felaktig. Träden finns med på gamla historiska dokument, enligt
Att kalla fullt uppvuxna gamla almar, popplar, ask, äppleträd, fläder samt andra större vackra buskar och träd för slyträd, är högst ovederhäftigt och vilseledande! Den nu föreslagna ändringen av detaljplan medger att många av träden inte längre kommer ha något skydd. Vi misstänker att detta är högst medvetet – och ett steg för senare kunna avverka utan att söka marklov.
I området har sedan 1930-talet de flesta träd längs med gatorna avverkats. Att nu ta bort detaljplanskyddet för så många stora träd i kvarteret Gathenhielm, kärnan i det äldre Majornas kulturmiljö, vore ingenting mindre än en skandal. Hur kan ansvariga aktörer bortse från stora träds viktiga funktion i staden? Känner man inte till direktiven för bevarandet av tätortsnära natur samt Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet?
Det framgår vid jämförelse mellan Ludvig Simons karta 1888 och den nu aktuella planerna att det inte alls är fråga om en historiskt korrekt återställning av trädgården, utan en fri tolkning. Den antikvariskt motiverade omgestaltning som 2016 uppgavs kräva fällning av ett stort antal gamla ståtliga träd, saknade historisk grund. Förslaget till ny detaljplan rikserar ske på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park. Vi anser att planen är direkt skadligt för både byggnadsminnets trädgård och anslutande park. Den kulturhistoriska miljön som helhet riskerar att minska betydligt i värde.
4. Gathenhielmska trädgårdens och parkens historia
Dagens situation med Gathenhielmska husets trädgård innanför staket och en fritt tillgänglig öppen parkyta mellan staketet och Dicksonska stiftelsens bostadsbebyggelse i söder har sin historiska bakgrund. År 1878 styckade ägaren av egendomen Gamla Reparebanan (e o hovrättsnotarie J N Dahlström) marken väster om Bangatan i tomter till försäljning och bebyggande men behöll tomten med Gathenhielmska huset och trädgård innanför ett plank mot söder. Fyra tomter utanför planket (Bangatan 3-9) såldes aldrig till byggintressenter och blev därför inte bebyggda. De övertogs småningom av Göteborgs stad som lät hyresgästerna i landshövdingehusen på granntomten (Bangatan 11) använda tomtmarken till trädgård. Denna blev sedan husen rivits 1976 allmän park med asfaltgångar, gamla blomsterbuskar och fruktträd. En stor rensning och nyplantering gjordes 1998-99 varvid äldre träd- och buskvegetation bevarades eller byttes ut.
Gathenhielmska huset med trädgård och ekonomibyggnader är byggnadsminne. Skyddet har på tidigare ägares initiativ utökats att omfatta även trädgården med uthuset och växthuset. En vård- och underhållsplan upprättades år 2008 för fastigheten (ägare: Higab) med bidrag från Länsstyrelsen. I denna framhålls bl a trädgårdens höga kulturhistoriska värde och dess utvecklingspotential som ”Hemlig Trädgård”. Länsstyrelsens tillstånd i maj 2016 för den planerade omgestaltningen av trädgården och dess sammanslagning med parken till en offentlig 1800-talsträdgård är förvånande eftersom det strider mot vård- och underhållsplanen. Som antikvarisk expert för kontroll av den mycket stora förändringen av byggnadsminnet, har Länsstyrelsen utsett Higab:s egen antikvarie. Detta kan uppfattas som en jävssituation.
5. Gathenhielmska trädgården och parken idag
En vandring i dagens trädgård och park med kartorna till aktuell ansökan i handen, uppdagar att marklovet gäller totalt ca 60 träd och buskar, varav ca 50 i Gathenhielmska trädgården och parken. De flesta utpekade träd och buskar har storlek och utseende som tyder på ansenlig ålder och av arter som är typiska för 1700- och 1800-talets trädgårdskultur. Trädgården inramas av höga almar mot Bangatan och på båda sidor om staketet mot parken höga träd av poppelsläktet utan närmare angiven sort – om det finns gråpoppel och pelarasp tillhör dessa äldre trädgårdskultur. Innanför almarna står en sykomorlönn, ett äldre parkträd som man också vill fälla. I parken utanför staketet omfattar ansökan solitärer av alm, lönn, fläder, apel m m. Utöver dessa gäller ansökan åtskilliga almar väster och söder om parken vid Bangatan, bl a en mycket välväxt fyrstammig alm i Jedeurska trädgården intill Pölgatan.
Trädgård och park innehåller även en hel del yngre sly som bör rensas bort, detta borde skötas genom normalt underhåll av området, vilket inte skett. En motivering av den mycket omfattande avverkning av karaktäristiska parkträd som kartbilagorna anger saknas. Anledningen kan inte vara enbart den historiska rekonstruktionen eftersom flera vackra solitärträd som man ansökt om att fälla står längre in i parken och således inte berörs av omgestaltningen.
I det vildvuxna kuperade parkområdet vid gränsen mot kulturreservatet finns intressanta rester av den forna trädgården att bevara och lyfta fram: en trappa till en gångstig leder förbi en tidigare spegeldamm som troligen varit omgiven av blommande buskar – bl a kan på plats konstateras att här finns en stor väldoftande jasminbuske. För denna ospecificerade inre del av Gathenhielmska parken anger kartbilagan endast ”Röjning av vegetation”. Erfarenheten visar att vid så ospecifik uppdragsbeskrivning, brukar all vegetation röjas helt urskillningslöst.
6. Synpunkter på aktuell omgestaltning och ändringsförslag av detaljplan
Det kan starkt ifrågasättas om en restaurering av Gathenhielmska på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park överhuvudtaget är meningsfull. Denna park är liksom Söderlingska trädgården omtyckt som plats för lek och picknick antingen i sol eller under vackra lövträd av olika gamla sorter. Vidare befarar vi – med tanke på den höga skötselnivå som en historisk park kräver i motsats till senare års låga skötselnivå mellan Pölgatan och Bangatan – att en rekonstruerad historisk trädgård snart kommer att förfalla i likhet med dagens slutna trädgård och delar av den öppna parken.
Att öppna upp Gathenhielmska trädgården framför huvudbyggnaden, med nuvarande förvaltning av byggnadsminnet, innebär också en stor risk för den unika byggnadens skydd mot brand och skadegörelse. Sedan huset upphörde att vara bostad och grinden mot Stigbergstorget inte längre är låst har vem som helst fritt tillträde till trädgården samtidigt som den närmaste omgivningen – parken söder om staketet och kullen med lekplatsen vid Pölgatan (i likhet med Stigbergstorget) – är en känd träffpunkt för missbrukare och droghandlare. Man kommer dock inte att få bort dessa genom att fälla de stora träden – tvärtom visar all ny erkänd forskning att stora träd i stadsmiljö, ökar tryggheten, minskar kriminaliteten och förbättrar människors hälsa. (se bilaga 1)
Den planerade omgestaltningen av parken blir från historisk synpunkt en halvmesyr men kostar ändå stora summor. Underhållet kommer inte utan stora extra anslag att kunna hållas på en nivå som krävs för att hålla anläggningen prydlig. Den investering som nyanläggning och underhåll av en historisk trädgård kräver borde istället läggas på en upprustning samt framtida underhåll och skötsel av den befintliga ”Hemliga Trädgården” och hela parkområdet utanför.
Trädgården och parken mellan Bangatan och Pölgatan behöver i första hand befrias från det späda sly som årligen bör rensas bort, som del av normalt underhåll. Viss gallring av träd borde också ske på ett sådant sätt att den lummiga karaktären behålls och främjar de grova trädens tillväxt. Däremot skulle ett marklov enligt ansökan innebära att dagens vackra trädmiljö blir avsevärt fattigare genom att den berövas sina inramningar av lövkronor, balansen mellan öppna och lummiga partier och åtskilliga karaktäristiska solitärträd av stort miljövärde.
Det bör i sammanhanget framhållas att ett stort bestånd av gamla friska almar karaktäriserar de sammanhängande historiska trädgårdarna mellan Djurgårdsgatan och Bangatan, tillsammans utgörande största delen av kvarteret Gatenhjelm. Detta almbestånd är sällsynt välbevarat och mycket värdefullt för såväl rekreation som från estetisk och historisk synpunkt. Beståndet bör därför behandlas med stor försiktighet och så länge träden är friska endast glesas ur där enskilda större träd behöver mer utrymme. Det är viktigt för parkmiljön och omgivande bostadsbebyggelse vid livligt trafikerade gator att gamla almar och stora träd i allmänhet med välutvecklat lövverk bevaras så länge som möjligt för att luftkvaliteten ska upprätthållas. Alm är ett skyddat trädslag.
Dessvärre råder som nämnts oklarheter i kartmaterialet, dels vad gäller träd/buskar som inte finns utmärkta, dels saknas i många fall närmare uppgift om befintliga individers art/sort liksom deras verkliga placering. Exempelvis är på kartan över Gathenhielmska parken, dess kuperade västra del ett skrafferat område med enstaka träd/buskar markerade, medan mycket av vegetationen inte är angiven, vare sig placering eller typ. Underlaget för ansökan om marklov är således bristfälligt då kartbilagorna är delvis otydliga och innehåller felaktigheter.
Angående information om projektet borde sådan ha sänts direkt till de mest berörda, nämligen boende och verksamma i närområdet, samt intresseföreningar såsom Föreningen Trädplan Göteborg, Göteorgs Hembygdsförening och Kulturminnesföreningen Gathenhielm. Varken vi eller andra personer – inte ens boende i direkt anslutning till det område som är direkt berörda, t ex Pölgatan och Bangatan – har dock blivit informerade. I vissa fall har man efter inledande kontakt väntat förgäves på utlovad redovisning av förslag. Det är därför vi med bestörtning nu har tagit del av de bristfälliga handlingarna och insett konsekvenserna av planförändringens effekter på trädmiljön i kvarteret.
När den förra stora upprustningen av parken mot Bangatan inletts hösten 1998 liknade planen ett kalhygge. De närboende reagerade mycket kraftigt med påföljd att vissa planerade trädfällningar inställdes. Den mycket stora almen mellan kulturreservatet och Dicksonska stiftelsens hus räddades och kunde tack vare kronbeskärning leva vidare – detta mäktiga och 21 år senare alltjämt friska träd, ska nu bevaras enligt kartbilagan till ansökan om marklov. Vi vill att man gör likadant med de nu hotade fullvuxna träden och större buskarna. Bevara dem och vårda dem!
7. Naturmiljön och rekreation
Planen bryter mot Miljöbalken 3 kap 6 § ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.”
De höga naturvärdena och vikten av att ha en sammanhängande grön lunga, gör att hela området bör jämställas med reglerna om Kulturreservat i Miljöbalken 7 kap. 9§. Man kan därför ifrågasätta om Kommunen, överhuvudtaget äger rådighet att disponera marken för så stora förändringar. Man kan också ifrågasätta om staden har rätt att planera området på ett sätt som medför att träd och övriga naturvärden i stor omfattning ödeläggs.
Ändringsförslagen i detaljplanen bryter även mot EU:s habitatdirektiv. I området, som nu riskerar avverkning, finns flera olika ädellövträdslag, Blandädellövskogar omnämns speciellt när ex. olika Natura 2000 områden ska skydds-klassas, eftersom de finns med bland de ”skogliga naturtyper” som EU:s habitatdirektiv ålagt Sverige att skydda.
Gathenhielmska Trädgården, med omkringliggande parker är ett uppskattat rekreationsområde, och en viktig grön lunga för denna del av staden. Väsentliga delar av denna park har stort naturvärde och är en del av en sammanhängande och avgörande grön lunga i staden, med biotoper och skyddade arter av växt och djurliv. Att riskera ytterligare fragmentering av detta grönstråk är oansvarigt och oåterkalleligt.
Detta bör Göteborgs Kommun värna och inte låta förstöras. De gamla träd som fälls går inte att ersättas. Nya träd som planteras i sådan stressad stadsmiljö blir aldrig lika stora, de dör ofta inom några år (forskning visar att stadsträd lever mellan 20-50 år). Trädgårdsväxter utgör inte samma grund för den biologiska mångfalden.
I Miljöbalken 6 kap 12 § står ”Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 § skall myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.” Då avverkningsplanerna har en bytande negativ påverkan på miljön bör en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Denna ska innehålla en ” beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”.
I Regeringens prop. 1985/86:1 (s. 366) anförde departementschefen bla: ”Vidare bör en viktig uppgift för besvärsinstanserna vara att pröva eventuellt föreslagna alternativa sätt att lösa den planeringsfråga som är aktuell i ärendet. Intrånget för de enskilda kanske kan minskas eller elimineras, om man gör vissa jämkningar av läget eller utförandet av en byggnad eller en annan anläggning. Det visar sig i praktiken ofta möjligt att tillgodose klagandenas önskemål helt eller delvis, utan att det behöver innebära något ingrepp i den kommunala självstyrelsen.”
Av 2 kap. 1 och 2 § PBL följer bl.a. att mark ska användas för det eller de ändamål den är mest lämpad för och att planläggning ska göras med beaktande av bl.a. natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur – vi anser att så inte skett med denna plan.
Enligt 2 kap. 1 § PBL och 3 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Den tänkta exploateringen kommer att påtagligt skada kulturmiljön.
Enligt 2:2 PBL skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja bl.a. en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och goda miljöförhållanden i övrigt. Regeringen framhöll (prop 1994/95:230 s.31) bl.a.: ”För det tredje handlar det om att skapa en rik och levande vardagsmiljö…. Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar måste därför ske med stor hänsyn till den byggda miljöns värden och kvaliteter.” Regeringen underströk kraftigt (a. prop. s. 49), att kravet på hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden beaktas särskilt vid förändringar i bebyggelsestrukturen. Detta gäller även avverkning av träd för trädgårdsanläggning. Därför bör den nuvarande planen väsentligt omarbetas.
Vi hävdar att områdets höga kultur- och miljövärden kommer utsättas för omfattande negativ påverkan av förslaget till ändring av detaljplanen.
8. Slutsats
Den föreslagna ändringen av detaljplan är otydlig och ofullständig samtS innebär omfattande ingrepp i Gathenhielmska trädgården och anslutande offentliga parkområden.
Den riskerar att tillåta fällning av minst ca 60 träd och större buskar. Detta skulle medföra att områdets lummiga karaktär till stor del försvinner, vilket syftar till att en öppen ”historisk” trädgårdsaxel med små gräsytor i ett regelbundet gångsystem skapas mellan Gathenhielmska huset i norr och Dicksonska stiftelsens fastighet i söder. Förslaget strider radikalt mot vård- och underhållsplanen för Gathenhielmska huset och trädgården som upprättades 2008 i samråd med Länsstyrelsen. I Länsstyrelsens beslut villkoras bl a att arbetet ska stå under antikvarisk kontroll av Higab, vilket är högst anmärkningsvärt eftersom företaget, tillsammans med Park- och naturförvaltningen, är en stor intressent i projektet.
Den drastiska förändring av kvarterets unika kulturhistoriska miljö som förutsätter omfattande trädfällning enligt ansökan om marklov, är inte förankrad hos berörda boende och verksamma i kvarteret och närområdet. Den har inte heller stöd i lagar och direktiv för en grön och miljövänlig stad. Ansökan om marklov bör därför inte beviljas. Istället bör trädgårdens och parkens upprustning/underhåll kontra en genomgripande omgestaltning, snarast diskuteras i nära samverkan med representanter för berörda föreningar, samt boende och verksamma i närområdet.
Parken bör inte göras om till ett museum som har dåliga förutsättningar att få äkthetsprägel och bli en långsiktigt bra lösning. Den bör istället underhållas normalt och vid behov gallras försiktigt med bibehållen karaktär. Då kan området förbli den för människors vardagliga behov anpassade park den har varit och faktiskt ännu är – trots de senare årens låga skötselnivå.
Föreningen Trädplan Göteborg begär med hänsyn till ovan beskrivna sakförhållanden att:
planprocessen tas om från början
Göteborgs stad inbjuder berörda boende, föreningar och verksamma i närområdet – vilka har väsentligt intresse av en förändring av gällande detaljplan till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan.
Föreningen Trädplan Göteborg anser att en plan för området bör tas fram i samverkan med de som nyttjar och värnar parken. Samrådet ska följa PBL och åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan. Planen bör ha en större respekt för lagar och förordningar samt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. De befintliga stora träden bör få ett starkt skydd i detaljplanen.
Vi vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar förändringar i så känslig miljö, i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.
Vi träffas vid kiosken i Bältesspännarparken från kl 13.30 och går sen tillsammans med våra skyltar och banderoller kl 15
Trädplan deltar i den globala rörelsen Fridays For Future!
Låt oss gå tillsammans på fredag!
Ungdomar över hela världen har hakat på Greta Thunbergs uppmaning till en manifestation för klimatet. Ungdomarna har uppmanat vuxna att delta nu på fredag den 27 – dagen vald med anledning av FN:s klimattoppmöte.
Massor av manifestationer hålls globalt denna dag, som kan bli historisk. Miljoner människor världen över kommer att delta.
I Göteborg börjar förberedelserna inne i Trädgårdsföreningen redan klockan 09, men själva evenemanget startar klockan 15 i Bältesspännarparken och avslutas 17 på Gustav Adolfs torg.
Som alla vet så är träd helt nödvändiga om vi ska kunna vända klimatkrisen.
Även de lokala träd som Trädplan ständigt försöker skydda. Varje löv eller barr i varje trädkrona hjälper oss genom att göra världen möjlig att bo i. Se mer om trädens betydelse i denna lilla film:
Föreningen Trädplan har bjudits in, och ska självklart vara med på Fridays For Future – denna viktiga manifestation!
Vi tar med våra fina gröna plakat och våra banderoller. Kom och hjälp till att bära och visa att vi vill bevara träden!
Det vore härligt om vi är många. För att visa ungdomarna bakom evenemanget att vi står på klimatet och miljöns sida – och helt enkelt för att det kan vara den viktigaste manifestation vi deltar i på mycket länge!
Visst vill du offra några timmar för träden och klimatet?
Vi träffas vid kiosken i Bältesspännarparken från kl 13.30 och går tillsammans. Kom i tid för det blir nog mycket folk
Dagens reportage på SvT Väst om de hotade träden i Kungsparken nämner Trädplans arbete för att rädda och bevara stadens träd. Tyvärr innehåller texten en missuppfattning eller feltolkning. I texten som leder till ett inslag om de många träd som flyttats till plantskola skriver man ”Det var bland andra Trädplan Göteborg som var skeptiska och var rädda att träden skulle dö på grund av flytten.”
Länk: Svt Väst – Flyttade träd mår bra, 2019-05-12
Kungsparken februari 2019
Problemet är att i reportaget framstår det som om att majoriteten av träden som hotas av Västlänken har flyttats till en plantskola. Detta är inte korrekt. Det är betydligt fler träd som fälls än som flyttas. De träd som flyttats till plantskolan från Allén är unga träd, från 1985 eller senare. Medan de stora mycket äldre träden, 100-200 år gamla och skyddsvärda, alla utom ett har tagits ner eller ska avverkas. Detta nämns överhuvudtaget inte i reportaget, vilket får det att framstå som att samtliga träd räddas och mår bra, tom bättre än förut.
Naturligtvis har yngre träd en bättre chans att överleva en flytt om de hamnar på en professionell plantskola. Vi har aldrig påstått något annat. Däremot visar erfarenheten från andra trädflyttar att det behövs mellan 10-20 år på den nya permanenta platsen (alltså inte plantskolan), för att se om träden kommer klara sig och må bra på lång sikt.
Sankt Sigfrids Plan augusti 2019
Trädplan har gedigna kunskaper om träd i stadsmiljö, det är föreningens ämnesområde. Att man ger några av de flyttade träden en chans i professionell plantskola är utmärkt. Men Göteborgs Stad har tidigare medgivit att flera av de andra flyttade träden inte klarat sig, inte ens av de små, unga. De träd som hade oturen att inte komma till plantskola utan hamnade tex på Sankt Sigfrids plan – de är redan döda och utbytta mot nya plantor.
Små träd som flyttas runt som dekoration på olika platser kan vara fint att se på. Men de tillför inte mycket till den biologiska mångfalden.
Trädplan värnar stora vuxna träd för att de bidrar till bättre klimat och miljö, de tar hand om buller och luftföroreningar, skapar bra mikroklimat och är livsmiljö för fåglar och insekter. I Haga är luften bedrövlig, varje stort gammalt träd behövs! De äldre hundraårsträden ingår i riksintresset och är oersättliga.
Trädplans kritik är att så många oersättliga träd fälls, samt att TrV och kommunen lägger stora resurser på att försöka bevisa att de kan flytta något enstaka stort gammalt träd. För att klara det fälldes 10 andra friska gamla träd! Bara ett gammalt stort träd, en bok, har alltså flyttats hittills – och det har kostat en stor del av trädbudgeten. Om detta träd kommer att växa och klara några hundra år till efter flytten återstår att se. Att trädet nu fått gröna blad är positivt, men säger inget om dess långsiktiga överlevnadsförmåga.
Träd som ska avverkas på Haga Kyrkoplan.
Vad vi tyvärr däremot vet, är att den andra stora boken nedanför Hagakyrkan som också skulle flyttas, istället kommer att avverkas, eftersom den blev sjuk när rötterna och kronan kapades. Den klarade alltså inte ens förberedelserna för flytt.
Stadens trädflytt kritiseras nu på vissa håll för att den kostat projektet pengar. Men hade inte Trädplan och andra miljövänner reagerat hade förmodligen än fler träd berövats oss. Än sämre luft och miljö kostar massor i framtida kostnader för klimat, biologisk mångfald, människors hälsa och välmående etc. De stora skyddsvärda hundraårsträd som avverkas får vi aldrig åter. Bevarandet av träden är en försumbar och försvarbar kostnad i ett projekt av Västlänkens tiotals miljarder. Det som varken kan försvaras eller återbetalas är den negativa miljöeffekten.
Vi har även gjort en MALL som du som tidigare yttrat dig vid samrådet 2016, kan använda. Det är alltså endast de personer och företag/föreningar som tidigare yttrat sig (juni 2016 samt okt. 2016) som har rätt att överklaga nu.
Använd gärna mallen och skriv även gärna till egna kommentarer och argument.
”Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 31 januari 2019 beslutat att anta detaljplan för Västlänken, Station Haga med omgivning inom stadsdelarna Inom Vallgraven, Pustervik samt Vasastaden och med stadsledningskontorets diarienummer 1580/18.
Handlingarna i ärendet finns tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20
Kundservice har öppet: Måndag – onsdag kl 9-16 och Torsdag – fredag kl 9-12
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen. Överklagan ska vara skriftlig och ha kommit in till stadsledningskontoret senast inom tre veckor från den 15 februari 2019 då ett justerat protokoll beräknas finns tillgängligt på kommunens anslagstavla. Senaste dag för överklagandet är därmed 8 mars 2019.”
Trädplans överklagan kommer att läggas upp när den är färdig. Just nu jobbar vi med att komplettera frågor om PBL (Plan och bygg- lagen)
Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!
Överklagan av kommunfullmäktiges beslut att anta
Detaljplan för Västlänken, station Haga med omgivning inom stadsdelarna Haga, Inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden / Diarienummer 1580/18
Datum:
Privatperson:
Namn:
Personnumer:
Adress:
e-mail:
Telefon:
Eller:
Företag /Förening:
Organisationsnummer:
Firmatecknare, namn:
Adress:
e-mail:
Telefon:
Yrkande och Grunder:
Undertecknad anser att beslutet att anta detaljplanen är felaktigt och att den bör omarbetas.
Detaljplanen följer inte bestämmelserna i PBL 2 kap §6 och bör omarbetas. Utöver de omfattande irreversibla ingreppen som redan beslutade planer medför, innebär detaljplanen stor negativ påverkan på riksintressets natur och kulturvärden.
Ett starkare skydd för park- och allémiljön bör ingå i detaljplanen. Detaljplanen ger inte tillräckligt skydd för park- och allémiljön och de kvarstående träden inom planområdet.
Stationsbyggnadens och den anslutande platsens storlek bör minskas väsentligt. Stationsbyggnaden norr om Hagakyrkan har en storlek som innebär att den dominerar platsen och minskar möjligheten att återställa park- och allémiljön.
En annan placering av nedgången till cykelgaraget bör väljas. Den föreslagna trappan till cykelgaraget stör miljön i denna del av park- och alléstråket och minskar möjligheten att återställa miljön.
Bron över vallgraven bör utgå. Bron utgör (pga av redan stor påverkan i grönområdet) ett stort intrång i Kungsparkens sammanhängande gröna slänt mot vattnet.
Detaljplanen för Handelshögskolans nya byggnad bör omarbetas. Nuvarande förslag innebär att en kulturhistorisk värdefull byggnads rivs och ersätts med en ny högre del som har stor negativ påverka på befintlig miljö. I det reviderade planförslaget har maxhöjden för byggnaden dessutom utökats.
I övrigt ställer sig undertecknad bakom Föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. överklagande
Sammanfattning
Den förslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär.
Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer ytterligare att minskas och delvis förstöras för alltid.
En stor andel av norra delens träd och grönska försvinner eller har redan försvunnit, och stationsbyggnader tillsammans med hårdgjorda ytor blir dominerande inslag stadsbilden. I söder rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ett nytt ”höghus” uppförs, med stor påverkan för kulturmiljö, stadsbild och boende i området
Sammantaget visar detta att planen inte tar hänsyn till områdets unika kvaliteter och att den därigenom strider mot flera bestämmelser bland annat i Plan- och Bygglagen och Miljöbalken.
Detaljplanen bör därför omprövas och istället för den framtagna planen, bör en ny plan, som går ut på att säkerställa områdets kvarvarande unika värden, tas fram.
På måndag den 4 februari 2019 fortsätter fällningarna av träd i Kungsparken och Allén. 25 träd ska fällas – inte flyttas. Det handlar nu om de stora gamla träden.
Trädkram under minnesstund för träden i Kungsparken
Vi vet inte när träden utanför Hagakyrkan (bland annat kastanjerna, boken och almen) avverkas. På bilden finns de inte ens inritade – som om de redan vore borta.
Det är en skandal utan dessa like, en oåterkallelig skada mot vår kultur- och naturmiljö, mot stadens ekonomi, mot boende och näringsverksamheter.
I länken står mer info, men inget datum om när schaktningen börjar: