Synpunkter på JÄRNVÄGSPLAN, Västlänken, 30 jan 2016

Här Trädplans yttrande : Trädplans Yttrande Järnvägsplan, 2015-01-30

Längre ned i texten finns en mall att använda för er som vill skicka in ett eget yttrande.

Trädplan Göteborg anser att det är nödvändigt att ompröva och omförhandla Västlänken eftersom det först nu har blivit känt vilken miljö- och kulturmiljökatastrof projektet är. Projektet är inte klimatneutralt, inte godtagbart ur säkerhetssynpunkt och den ekonomiska kalkylen kan inte garanteras. Västlänken och de nya alternativen bör utredas av en oberoende kommission.

Västlänken är ett gigantiskt infrastrukturprojekt, det utan tvekan största i Göteborg sedan befästningarna runt staden revs på 1800-talet och ersattes av nya hamnanläggningar mot älven och parker längs Vallgraven. Parkerna och alléerna är sedan dess helig mark för göteborgarna och många är de förslag till stora byggnadsprojekt i Trädgårdsföreningen och Kungsparken som tvingats vika för folkviljans motstånd. Västlänken är planerad att skära rakt igenom och oåterkalleligt skada stadens gröna bälte mitt framför Hagakyrkan, vilken tillsammans med omgivande bostadskvarter kommer att drabbas av skador i ännu okänd omfattning av vibrationer och grundvatten. Västlänken är därför helt naturligt en oerhört betydelsefull och känslig stadsmiljöfråga i Göteborg. Att detta är en ödesfråga för Göteborg som parkstad inser en allt större folkopinion. Kärnfrågan är om de beräknade miljövinsterna av Västlänken motiverar de stora konsekvenserna för stadsmiljön, med delvis oersättliga värden som konstituerar mycket av Göteborg själ. Det är därför pinsamt att konstatera hur Trafikverket som statlig myndighet med halvsanningar och utelämnade fakta försöker blanda bort korten i akt och mening att vilseleda allmänheten och politikerna. Göteborgs stad har i motsats till Trafikverket redovisat effekterna av Västlänken på stadsmiljön på både kort och lång sikt. Ett intressant faktum är att Trafikverket tonar ner konsekvenserna medan staden öppet erkänner konsekvensernas allvar. Att Trafikverkets MKB blivit formellt godkänd av Länsstyrelsen är bara för att bedömningen i det skedet gällde huruvida MKBn tar upp de aspekter som Miljöbalken kräver och i tillräcklig omfattning. Trafikverket har dock dessförinnan i två omgångar fått allvarlig kritik för brister i förslaget till MKB, brister som tyder på att man inte ser särskilt seriöst på projektets konsekvenser. Detta är anmärkningsvärt eftersom det gäller en så central statlig myndighet som Trafikverket med så stort ansvar för de totala samhällseffekterna vid genomförandet av stora infrastrukturprojekt. Västlänken är som sagt ett gigantiskt sådant projekt. Hur tänker Trafikverket agera för att påvisa och förhindra de allvarliga miljöeffekterna som framgår i MKBn? Även Trafikverket har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden.

——

MALL – BRÅDSKANDE
Här nedan finns en mall att använda för att lämna in synpunkter om JÄRNVÄGSPLAN för Västlänken, till TRAFIKVERKET.
OBS! den ska vara inlämnad senast fredag, 30 januari,  kl 24.00
Klipp och klistra och använd texten som ni vill. Antingen hela eller delar. Skriv gärna till egna ord och formuleringar eller argument.
Detta är sista chansen att tycka till om själva Järnvägsplanen till Trafikverket!

…………………………………………………………………………………………………………………………….

Till: Trafikverket:

Ärendemottagningen: JÄRNVÄGSPLANER för Olskroken planskildhet och Västlänken

Box 810
781 28 Borlänge

trafikverket@trafikverket.se

bo.larsson@trafikverket.se

 

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

 

Synpunkter på

Yttrande över järnvägsplaner för Olskroken planskildhet och Västlänken (TRV 2013/92333), daterad 1 sept. 2014 och rev: 2014-11-07

Samrådshandling december 2014

 

 

Klagande:

Namn:
Adress:
e-mail:

Telefon:

 

Yrkande

Jag yrkar på att Järnvägsplanen stoppas och att man tillsätter en oberoende kommission för att utreda alternativen till Västlänken, av nedanstående anledningar:

 

1 Inledning

Västlänken är ett gigantiskt infrastrukturprojekt, det utan tvekan största i Göteborg sedan befästningarna runt staden revs på 1800-talet och ersattes av nya hamnanläggningar mot älven och parker längs Vallgraven. Parkerna och alléerna är sedan dess helig mark för göteborgarna och många är de förslag till stora byggnadsprojekt i Trädgårdsföreningen och Kungsparken som tvingats vika för folkviljans motstånd. Västlänken är planerad att skära rakt igenom och oåterkalleligt skada stadens gröna bälte mitt framför Hagakyrkan, vilken tillsammans med omgivande bostadskvarter kommer att drabbas av skador i ännu okänd omfattning av vibrationer och grundvatten. Västlänken är därför helt naturligt en oerhört betydelsefull och känslig stadsmiljöfråga i Göteborg. Att detta är en ödesfråga för Göteborg som parkstad inser en allt större folkopinion. Kärnfrågan är om de beräknade miljövinsterna av Västlänken motiverar de stora konsekvenserna för stadsmiljön, med delvis oersättliga värden som konstituerar mycket av Göteborg själ. Det är därför pinsamt att konstatera hur Trafikverket som statlig myndighet med halvsanningar och utelämnade fakta försöker blanda bort korten i akt och mening att vilseleda allmänheten och politikerna. Göteborgs stad har i motsats till Trafikverket redovisat effekterna av Västlänken på stadsmiljön på både kort och lång sikt. Ett intressant faktum är att Trafikverket tonar ner konsekvenserna medan staden öppet erkänner konsekvensernas allvar. Att Trafikverkets MKB blivit formellt godkänd av Länsstyrelsen är bara för att bedömningen i det skedet gällde huruvida MKBn tar upp de aspekter som Miljöbalken kräver och i tillräcklig omfattning. Trafikverket har dock dessförinnan i två omgångar fått allvarlig kritik för brister i förslaget till MKB, brister som tyder på att man inte ser särskilt seriöst på projektets konsekvenser. Detta är anmärkningsvärt eftersom det gäller en så central statlig myndighet som Trafikverket med så stort ansvar för de totala samhällseffekterna vid genomförandet av stora infrastrukturprojekt. Västlänken är som sagt ett gigantiskt sådant projekt. Hur tänker Trafikverket agera för att påvisa och förhindra de allvarliga miljöeffekterna som framgår i MKBn? Även Trafikverket har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden.

 1.2   MKB 

Ett projekt av detta slag med omfattande miljöpåverkan skall enligt Plan- och bygglagen (PBL) 4 kap. 2 a§ bedömas enligt Miljöbalken (MB) 6 kap. 12§ och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) 4§. Detta innebär att en miljökonsekvensbedömning (MKB) ska upprättas vilket nu gjorts av Trafikverket. En MKB syftar till att bedöma positiva och negativa miljökonsekvenser.  MKBn ska ge en bild av Västlänkens miljöpåverkan och konsekvenser för miljön och människors hälsa. Därtill ska MKBn, där så är möjligt, redovisa förslag på åtgärder som medför att projektet kan utformas på ett sådant sätt att eventuella negativa effekter minskas.

Västlänkens MKB omfattar 298 sidor och en kompletteringsbilaga på 58 sidor. Därutöver finns elva underlagsrapporter som är fristående dokument upprättade av olika privata konsultbyråer betalda av projektet. Föreliggande MKB skall ses som Trafikverkets partsinlaga och inte en oberoende analys om projektet. Självklart kan inte de anlitade konsulterna ge en alltför negativ analys av projektet.

I MKBn står: ”Västlänken är ett stort och komplicerat projekt men vi har stor erfarenhet av byggandet av Götatunneln. Baserat på bland annat dessa erfarenheter och liknande projekt i Stockholm och Malmö har vi tänkt igenom hur Västlänken skulle kunna byggas. Dessa tankar återspeglas i järnvägsplanen. Senare kommer vi att upphandla entreprenörer för genomförandet. Det kan då komma fram andra metoder och lösningar.”

Hur kan man skicka ut en handling på samråd – utan att redovisa de metoder och lösningar som man tänkt använda? Vad är det då som yttrandet handlar om och som politiker sedan fattar beslut om?

 1.3    Störande Arbetstider

Trafikverket planerar att arbetstiderna för byggtiden ska vara mellan 7 – 22 varje måndag till fredag sam 7 till 19 alla övriga dagar, dvs helger. Det betyder att arbetet med vidkommande buller kommer att hålla på hela tiden – VARJE DAG i upp till nio år (om projektet håller sig inom planen). Det kommer ALDRIG att vara TYST – inte en enda dag på nio år! Detta innebär en oöverskådlig folkhälsorisk.

Ett konstant buller är oerhört nervpåfrestande och kommer att sätta spår i tiotusentals människors liv – det är en enorm utnötningseffekt och kommer att skapa en stor samhällskostnad både på kort och lång sikt. Hur kommer Trafikverket att hantera detta problem och denna kostnad som uppstår?

1.4    Ej tillräckligt skälig tid till granskning

Enligt SFS 2004:606, 6 kap 14§ skall: ”Den myndighet eller kommun som upprättat en miljökonsekvensbeskrivning enligt 12§ skall göra den och förslaget till plan eller program tillgängliga för berörda kommuner och myndigheter samt allmänheten. Dessa skall ges skälig tid att yttra sig.”

Trafikverket och dess konsulter har i flera års tid utarbetat svårgenomträngliga dokument som strax före julhelgen 2014 presenteras och yttranden skall vara inlämnade i slutet av januari 2015. Detta är inte juridiskt korrekt utan utgör ett formellt fel i hanteringen enligt Lag 2004:606. Skälig tid bör vara 3 månader exklusive julhelg. Lämplig tid 1 mars 2015.

 1.5    Skillnader i Planområden

Kommunen och Trafikverket är inte överrens om planområdena. Kommunens detaljplaner ska möjligöra Trafikverkets järnvägsplan. Kommunens planområdesgränser skiljer sig väsentligt åt från Trafikverkets, vilket är anmärkningsvärt.

Kommunen tillåter inte heller alla anläggningar som Trafikverket önskar. Detaljplanen redovisar tex inte de tekniska anläggningar såsom schakt för säkerhet och ljus i anslutning till  stationerna. De finns inte med i kommunens detaljplan och borde regleras genom en planbestämmelse. Hur kan Trafikverket göra en plan som inte överensstämmer och är korrekt reglerad enligt kommunal praxis?

Järnvägsplanen visar två stora brandgas-schakt på vardera 60 kvm (motsvarande en 2-rummare i storlek), plus två stycken ca 130 kvm stora ljusschakt utanför Hagakyrkan och ytterligare två minst lika stora i Kungsparken. Ingen av dessa finns med i detaljplanen. De utgör ett så pass stort intrång i kulturmiljön i Hagaparken samt gör enorma ingrepp på grönytorna – att det är förvånansvärt att kommunen inte reagerat och krävt en förändring av Trafikverkets plan.

 1.6    Grön Lunga

Den del av Kungsparken där stationen planeras, påstås inte användas i nuläget och därför anser Trafikverket att det lika gärna kan läggas en station där. Främsta skälet till att denna del av Kungsparken inte används i lika stor grad som andra delar, är för att den avgränsas med ett stort staket, som hindrar människors rörelsemönster. Därför är det inte ett giltigt argument för att förstöra en stor del av denna grönyta. Denna del har lika stort naturvärde som resten av Kungsparken och är en del av den sammanhängande och avgörande gröna lungan i staden, med biotoper och skyddade arter av växt och djurliv. Detta bör Trafikverket värna.

 1.7    Tillåtlighet

Regeringen har för sin tillåtlighet förutsatt att Trafikverket ska göra allt som är möjligt för att påtaglig skada inte uppstår. Av detaljplanerna har tunnelsträckningen och stationerna Centralen och Haga genomgått samrådsskedet och tunnelförslaget ligger nu hos berörda myndigheter i granskningsskedet. Utifrån regeringens tillåtlighetsvillkor bedömer Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen i sina yttranden över stadens förslag till detaljplaner att Västlänken ger påtaglig skada på riksintresset, särskilt genom stationernas utformning som innebär större intrång i alléer och parker samt befästningslämningar än själva tågtunneln gör. Detta kan som yttrandena visar undvikas endast under förutsättning att stora ansträngningar görs att mildra effekterna på bl a parkmiljöer och fornlämningar av stationernas läge och utformning. Därför krävs avsevärda ändringar i de förslag till detaljplaner som var på samråd under hösten 2014. Trafikverkets järnvägsplan förutsätter ingrepp i parkmiljöer genom tekniska anläggningar (flera brandgas- och ljusschakt i Haga Kyrkoplan nära kyrkan och lekplatsen) som staden av hänsyn till trädplanteringar m m inte har tagit upp i detaljplanerna. Här ligger en konflikt mellan Trafikverket och Göteborgs stad i öppen dag som avslöjar att Trafikverket betraktar befintliga stadsmiljövärden på marken som helt underordnade funktion och trivsel för tågresenärer under mark.  Hur tänker Trafikverket hantera denna intressekonflikt?

 1.8    Riksintresset

Trafikverket hävdar att Västlänkens beslutade sträckning är ett riksintresse för kommunikation, vilket ska sammanvägas med riksintresset för kulturmiljövård. Göteborgs stad delar denna uppfattning eftersom politikerna eftersträvar effekter av ”stadsutveckling” som förväntas följa av stationslägena Centralen, Haga och Korsvägen. I grund och botten är det i riksperspektivet emellertid knappast sträckningen med stationerna under Göteborg som konstituerar riksintresset utan vilken annan lösning som helst, vilken ökar kapaciteten på Göteborg C, så att tågtrafiken fungerar långsiktigt. Inga sådana alternativ har i verkligheten utretts på allvar eftersom Göteborgs stad i överenskommelse med dåvarande Banverket hindrat detta och som ointressant förklarat det s.k. Förstärkningsalternativet, som innebar just en lösning av kapacitetsproblemet.

Att Trafikverket i förhand utnämner Västlänken till ett riksintresse – innan den är byggd går emot gängse regelverk. Endast färdigbyggda infrastrukturprojekt bör ev. förklaras som riksintresse.
Trafikverket kan inte garantera att påtaglig skada ej sker på riksintressena, ”Göteborgs medeltida stadskärna” samt fornminnet RAÄ Göteborg 216:1.
Tunneln innebär omfattande påverkan på dessa riksintressen.  Ett stort antal övriga plaster faller under Miljöbalkens 1 kap 1§ vilka skyddas av bestämmelser i 3 kap. 6§. Trafikverket försöker genom att få stationen i Haga klassificerad som Riksintresse att undkomma Miljöbalkens skyddsregler. Hur tänker Trafikverket skydda stadens riksintressen, samt agera för att följa miljöbalken?

 

2.   Definition av nollalternativet

Beträffande nollalternativet står i MB 6 kap §7 punkt 4 ”en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”.

NOLLALTERNATIVET skall vara Göteborgs Översiktsplan 2009 framskriven till situationen år 2030 men utan Västlänk. Då jämförs Haga och Korsvägen med i princip dagens situation. När det gäller Centralen så måste man självklart lösa kapaciteten på annat sätt utan Västlänk och då kan Förstärkningsalternativet med fler spår eller en pelardäcksstation vara nollalternativet.

I den presenterade MKBn sägs ”Konsekvensbedömningarna är baserade på de byggmetoder, etappindelningar och genomföranden som beskrivs i denna MKB, och som ligger till grund för planeringsarbetet med järnvägsplanerna. När konsekvenserna för miljön beskrivs finns ett så kallat nollalternativ, det vill säga hur ser staden ut i framtiden om järnvägsförslaget inte byggs. Alla analyser och konsekvenser jämförs mot nollalternativet. I Olskroken planskildhet och Västlänkens miljökonsekvensbeskrivning är det år 2030 som är jämförelseår.

Nollalternativet är en jämförelse där Västlänken inte byggs och hur staden ser ut i framtiden dvs år 2030. Den handling som beskriver Göteborg år 2030 är ”Översiktsplan för Göteborg”, antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26. I denna ÖP finns de politiska ambitionerna för år 2030 tydligt angivna. I den kortfattade sammanfattningen av ÖPn nämns Västlänken under pkt 8 Förändrat transportbehov. Citat:

”Transporter med bil och lastbil ökar kraftigt. Denna ökning skapar trängsel och försämrad luftkvalitet varför kollektivtrafiken behöver ta en ökad andel av trafiken. Målet är att skapa en trafik- och bebyggelsestruktur som anpassas till ett mer effektivt och uthålligt samhälle med god tillgänglighet och en säker trafikmiljö. I projektet K2020 pågår ett arbete som har som mål att öka kollektivtrafikresandet. För att nå målet krävs ny kollektivtrafikstruktur för Göteborg med fler spårvägsförbindelser över älven och att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén. En satsning på järnväg är nödvändig för Västsveriges tillväxt. (En utbyggnad av Västlänken är viktig för att öka kapaciteten och ge möjligheter till fler direktresor.)

I ett nollalternativ faller Västlänken bort dvs den sista meningen strykes. Den meningen har satts inom parentes vilket innebär att övrig text gäller som ett nollalternativ. Nollalternativet för år 2030 är att fler spårvägslinjer anläggs över älven och att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén. En satsning på järnväg är nödvändig för Västsveriges tillväxt. Hur detta skall lösas i ett nollalternativ blir då en fråga att redovisa. Enligt ÖPn ligger målet fast att ”en satsning på järnväg är nödvändig”.

Om man inte bygger Västlänken eller de alternativ som olika järnvägsutredningar presenterat måste självklart något annat göras för att uppnå målet ”en satsning på järnväg är nödvändig”. Det finns tre alternativ som inte medtagits i Trafikverkets utredningar

–       pelarslinga över stationsområdet (lösning A)

–       station i Olskroken (lösning B)

–       station i Gårda (lösning C)

Nollalternativet bör därför vara en jämförelse av Västlänken med dessa alternativ.  I övrigt gäller den av kommunfullmäktige antagna ”Översiktsplan för Göteborg” från 2009 som nollalternativ.

För att klara fler spårvagnslinjer över älven krävs en spårvagnstunnel mellan Norra Masthugget och Lindholmen (K2020) samt en ny koppling mellan Gullbergsvass och Ringön. Dessa skall sålunda ingå i nollalternativet. För att binda samman dessa på ett effektivt sätt och uppfylla översiktsplanernas mål att öka kollektivtrafikresandet i Göteborg behöver diskuterade ringlinjer/kopplingar Centralen – Järntorget – Norra Masthugget – Lindholmen – Frihamnen – Centralen och Centralen – Chalmers – Sahlgrenska – Linneplatsen – Norra Masthugget – Lindholmen – Frihamnen – Centralen genomföras till jämförelseåret/nollalternativet år 2030.

I ÖPn föreslås att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén. Denna skall då ingå i nollalternativet i MKBn. År 2030 finns självklart små eldrivna bussar (alternativt ett monorailsystem) som kan åka runt i en cityring med 2-3 minuters tidsintervall. Redan på 80-talet byggde flera svenska städer servicebusslinjer runt sina citykärnor. Detta är ett utmärkt alternativ som föreslås i ÖPn och som kraftfullt skulle kunna avlasta Göteborgs trånga Citykärna från privatbilar och bussar.

Kapaciteten vid Brunnsparken ökas väsentligt om alla bussar enbart går i Allén. En cityring enligt ÖPn (nollalternativet) blir då Centralen – korsningen Avenyn/Allén – Haga – Järntorget – Skeppsbron – Operan – Centralen. Genomgående biltrafik tas då bort från Allén. Parkgatan blir lokalgata till Vasastaden.

Eftersom förslaget är förankrat i ett fullmäktigebeslut kan det byggas omedelbart och kräver inga andra investeringar än trafikomläggningar. Det borde självklart ingå i Västsvenska Paketets Nollalternativ. En annan fråga är varför inte denna cityring redan har byggts i enlighet med KF:s beslut i ÖPn.

 

3.   Stadsutveckling

Västlänken hindrar en stadsutveckling inom Centralen-området och Gullbergsvass (CG-området) vilket är tvärtemot vad som beskrivs i Trafikverkets MKB. I MKBn anges att Västlänken ger 14.000 arbetsplatser och 2.500 bostäder inom CG-området. Stadsbyggnadskontoret anger att nollalternativet ger 10.000 arbetsplatser och 1.500 bostäder. Analysen som Stadsbyggnadskontoret gjort redovisas inte men uppenbart är dessa uppgifter är högst osakliga för att redovisas i en MKB. Om Västlänken inte byggs kan i nollalternativet något av lösningarna A, B eller C vara förverkligade till år 2030. Dessa lösningar ger följande resultat.

  Lösning Bostäder100 kvm BTA/lgh Arbetsplatser20 kvm BTA/plats Markvärde
ABC pelarslingastation Olskrokenstation Gårda 10.00010.00020.000 20.00020.00030.000   9 mdr9 mdr16 mdr
Västlänken   2.500 14.000   4 mdr

Som framgår av tabellen ovan blir nollalternativen (A, B, C) vida överlägsna Västlänken. De tre förslagen kommer inlämnas som separata handlingar från upphovsmännen och ska då beaktas som bilagor till detta dokument. Markvärde för bostäder utgår från 5.000 kr/kvm BTA och för kontor 10.000 kr/kvm BTA.

Om Gårdaalternativet (lösning C) genomförs så kan hela Nordstan växa öster ut i en kvarterstad med måtten 600 x 1400 meter. Eftersom all trafik som nuvarande station alstrar flyttas till Gårda kan mycket stor andel av stadens asfaltsytor bebyggas.

Alternativen A och B med bibehållen station ger mindre exploatering men betydligt mer än Västlänken.

Merparten av marken ägs av Jernhusen och Göteborg Stad. Frågan uppkommer självklart om de ovan angivna enorma markvärdena skall gå ner i dessa parters fickor eller användas till järnvägstrafikens lösning. Den frågan finns inte behandlad i Järnvägsplanen. Lösningarna A, B och C skulle helt kunna finansieras av de markvärden som uppstår.

Norra Masthugget kan utvecklas även om Västlänken inte byggs. Göteborgs Universitet vid Näckrosdammen kan planeras utan att ta hänsyn till Västlänken.

 

4.   Samhällsekonomi

Samhällsekonomin behandlas inte på ett tillfredsställande sätt i Järnvägsplanen. I nedanstående analys som finns i rapport ”Västlänken och alternativen” redovisas några nyckeltal i 2009/2013 års kostnadsnivå och miljarder kronor

Västlänken Nollalternativ mdr

A

B

C

Investering inklOlskroken (år 2009)Nettonuvärde (år 2013)Nettonukvot (år 2013)

22,0

 

-6,7

  -0,24

  11,0+  2,4+  0,17   8,0+3,2+0,32  14,0-  1,7-  0,10

Som underlag för beräkning av nettovärdet har restider för järnväg, buss, spårvagn och biltrafik har beräknats enligt Trafikverkets metoder till nivå för 2013 och jämförts med en uppräknad investeringskostnad för samma år.

Nollalternativet ger en klart överlägsen samhällsekonomi. Även Riksrevisionen har kommit fram till att Västlänken inte är samhällsekonomiskt motiverad. Den är i hög grad ett politiskt projekt som inte vilar på varken ekonomisk eller tekniskt vetenskapligt uppbyggd samhällsanalys. Allt fler människor förstår detta och därför hjälper inte Trafikverkets och kommunens glättiga broschyrer.

 

5.   Kulturmiljön

Nollalternativet kommer inte i konflikt med kulturmiljön medan Västlänken våldför sig på Göteborgs Stads historia på ett okänsligt och miljödestruktivt sätt. Kulturmiljön finns dokumenterad av mycket kompetenta personer som exempelvis Landsantikvarie Gudrun Lönnroth. Dock framgår det inte någonstans vad dessa personer anser om övergreppen.

MKB:s detaljerade redovisning kan tolkas som att det vore godkänt av experterna. Här krävs ett oberoende expertutlåtande eftersom nuvarande MKB är en partsinlaga. Stadsbyggnadskontoret och Trafikverket har vid olika föredragningar hävdat att Västlänkens korridor är ett riksintresse som är viktigare än Göteborgs Stads alla riksintressen. Med vilken rätt kan dessa parter hävda detta? Vem är domare i den bedömningen? Länsstyrelsen har tydligen tagit på sig domarrollen eller är det ett resultat av påtryckningar från politiker.

I stort sett hela centrala Göteborg omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Miljöbalken 3 kapitel 6§ anger att ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön”.

Enligt regelverket ska det vara 10 meter upp till ovanliggande byggnader – men under residenset är det bara 7 meter. Detta innebär att det är garanterat att det kommer att spricka och ge stora sättningar i detta 1600-talshus. Hur kan detta vara tillåtet?

Folkets röst angående Västlänkens övergrepp på stadsmiljön har politikerna inte lyssnat på. Det är först nu som Göteborgarna i detalj får möjlighet att under en jul- och nyårshelg 2014/2015 tycka till om detta projekt som pågått från 1987 sedan centerpartisten Rune Thorén föreslog tågtunnel Centralen – Järntorget – Korsvägen. Då säger i GP 9 september 1987 SJ:s chefsgeotekniker Allan Ekström: ”En djärv och flott tanke, men fullständigt orealistisk”.

Redovisning av kulturobjekt som Västlänken påverkar: 

  • Riksintresset Innerstaden Göteborg 02:01 – 05, som är hela stadskärnan
  • Fornlämningen Göteborg 216:1 som är stadslager med bevarade kulturläger och befästningslämningar från 1620-talet och framåt
  • Fornlämningen 135:1 Skansen Lejonet
  • Johannebergs Landeri
  • Göteborg 69:1, boplats vid Skår
  • Slottskogen – Botaniska Trädgården – Änggården 02:7 berörs av servicetunnel
  • Befästningslämningen Gbg 216:1a – 1f
  • Kulturmiljöobjekt K1 – K66. bland dessa 66 objekt kan särskilt nämnas Broströmia, Stora Bommens Bro, Residenset, Lilla Torget, Feskekörka, Nya Allén och Kungsparken, Haga Kyrkoplan, Hagakyrkan, Samhällsvetenskapliga biblioteket, kvarteren Bajonetten, Sabeln, Prajonen, Laddstaken, Alen, Boker, Apeln, Enen, Furan, Landalaskolan, Hvitfeldtska Gymnasiet, Annedalskyrkan, Lorensberg villaområde, Götaplatsen, Renströmsparken, Liseberg, Örgryte gamla kyrka etc, etc
  • Sträckan Rosenlund och Haga kyrkoplan innebär periodvis öppna schakt under sju år. Stort intrång i den kulturhistoriska miljön.
  • Västlänken har ett 50-60 meter brett schakt genom bastion Christina Regina och anslutande vallgrav och fältvall. Stora kulturhistoriska, pedagogiska och vetenskapliga värden går för alltid förlorade.

Västlänkens påverkan på stadens riksintressen under byggskedet är alarmerande särskilt med tanke på den marginella nytta en Hagastation ger. Endast 1 % av samtliga kollektivresenärer har Haga som direktmål för sitt resande.

Nollalternativen med en ringbuss i Allén ger kortare restid för merparten av kollektivresenärerna för att komma till Haga. Även Hagastationens närområden som Vasastaden, Masthugget, Kungshöjd får kortare restid med en ringbuss kopplad till Centralen och spårvagnsnätet.

Västlänken är i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram

 

6.   Naturmiljön (kap. 9 i MKBn)

Nollalternativen har marginell inverkan på naturmiljön. Västlänken har mycket stor påverkan med stor påtaglig skada och irreversibla konsekvenser. Minst 500 träd kommer att avverkas eller utsättas för tveksam flyttning. Träd vid Haga kyrkoplan, i nya Allén och invid Haga Kyrka måste tas bort. Cirka 200 träd i detta unika parkområde berörs. Norra delen av Haga Kyrkoplan (K31) som är skyddat som Kyrktomt enligt KML 4 kapitlet kommer att förlora 10 äldre träd. Intrånget får stora negativa konsekvenser då kopplingen mellan Haga Kyrkoplan och Kungsparken försvagas. Hagakyrkan och Biblioteket påverkas av sprängningar som ger skador på fasader, fasaddetaljer och interiörer. Experterna säger att Hagaområdets höga kultur- och miljövärden utsätts för omfattande negativ påverkan av Västlänksprojektet.

Allén anlades 1807, när befästningarna revs. Genom ett kungligt gåvobrev överläts marken till staden och staden ålades att anlägga en park samt att vidmakthålla planteringarna för all framtid. Bestämmelsen i det kungliga gåvobrevet har aldrig upphävts. De framförda kraven bör idag jämställas med reglerna om Kulturreservat i Miljöbalken 7 kap. 9§. Man kan därför ifrågasätta om Staten, genom Trafikverket, överhuvudtaget äger rådighet att disponera marken. Man kan också ifrågasätta om staden har rätt att detaljplanera området på ett sätt som medför att trädplanteringen i stor omfattning ödeläggs och att en stor station planeras i parkområdet. En byggnadsminnesförklaring borde istället övervägas.

Nedan redovisas de mest värdefulla objekt och miljöer som påverkas av Västlänken:

  • objekt N67, N73, N76, N78, N134 i Kungsparken är en del i det stora grönstråket som löper från Trädgårdsföreningen till Järntorget. I Kungsparken finns unika trädmiljöer med högsta miljövärde (klass 1A). Äldre lövträ, lavfloran, grova träd, hålträd, rödlistad alm. Trädmiljöerna bedöms enligt experterna ha en mycket stor känslighet för exploatering och förändring
  • Haga Kyrkoplan med den stora almen (N93) som har högt naturvärde (klass 1B) liksom de två kvarvarande almarna i den södra allén. Samtliga träd med stora kvaliteter för naturmiljön finns i norra delen av Haga Kyrkoplan.
  • Området kring Alléstråket och Haga Kyrkoplan har stort värde för fågellivet bl.a. den skyddade turkduvan. Nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och stor fladdermus finns här. Ädellövträden skapar en rik moss- och lavflora och flera rödlistade insekter bidrar till den höga naturvärdesklassningen.
  • Fogelbergsparken och Medicinarebergets västra och norra branter har naturskogsartad ekskog
  • Parkmiljön (N109, N110, N119, N120, N121, N169) väster om Korsvägen kring Johannebergs Landeri har stora äldre träd av högt naturvärde bl.a. tre stora gamla lindar och två stora gamla bokträd. Öster om Landeriet finns värdefulla askar och lönnar. Ovanför södra Landerimuren finns ett skogsparti med ask, alm, lind och lönn av stort naturvärde. Sydost om Landeriet (N121) växer alm, lönn och en stor gammal lind. Störst värde här har den stora asken och höstkastanjen öster om Landeriet.
  • Längs Södra vägen finns en allé (N169) med prydnadskörsbär (klass 1A) med rödlistade lavar bl.a. fridlyst getlav.
  • Servicetunnlar som mynnar ut i Södra vägen drabbar mindre parkområden med grövre träd samt den rödlistade tvåtandad spolsnäcka (NT).
  • Lisebergs ädellövskog (N106) i den kuperade nordvästra delen har påtagligt naturvärde (klass 2). Här finns gamla ädellövträd varav alm och ek har högt naturvärde (klass 1A).
  • Öster om Liseberg är det tänkt att Västlänken ska passera Mölndalsån som är vandringsled för lax och havsöring. Lekområden för dessa fiskar är känsliga för sedimentation. Växtplatser finns här även för knölnate. Ån med närområde har klass 2 i skyddsvärde.
  • Två skogsområden vid Almedal (N31, N35) har högt (klass 1A) och påtagligt (klass 2) i naturvärde. Skogsområdenas ädellövskog med gamla träd har ovanliga arter av lavar. Värdefullt område för fågellivet bl.a. mindre hackspett.
  • Parkområdet vid Bergslagsbanans stationshus (N163) domineras av äldre träd som alm, oxel, lind, lönn och kastanj med påtagligt naturvärde (klass 2). En almallé finns längs Kruthusgatan.
  • Östra sidan av Nordstan utmed Nils Ericsonsgatan finns en biotopskyddad lindallé med påtagligt naturvärde (klass 2).
  • Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen (del av Vallgraven) har påtagligt naturvärde (klass 2) för här finns asp (NT) och rödlistad ål (CR)
  • Nya Allén, Norra Allégatan, Vasagatan (N135a) och Rosenlundsgatan finns rikliga förekomster av hotade och sällsynta arter av lavar och vedsvampar.

I Haga kommer ca 200 träd av olika ålder, storlek och art påverkas av Västlänken. Trafikverket kommer att utreda vilka träd som avverkas eller flyttas, men analysen i MKBn utgår från att alla berörda träd avverkas. Det finns inga indikationer på att det är möjligt att flytta de stora skyddsvärda träden.

Trafikverkets bedömning i avseende Korsvägen är att alla träd inom arbetsområdet kommer att försvinna.

Norra delen av Liseberg påverkas av ett öppet schakt där ca 10 äldre träd avverkas varav den rödlistade arten ask samt alm.

Vid Almedal behöver 10-15 stora äldre träd avverkas.

Träden i Bergslagsbanans stationspark och längs med Kruthusgatan hamnar inom eller intill schaktet och måste avverkas.

 

7. Rekreationsområden  

Under byggskedet påverkas parker och offentliga platser genom stora öppna schakt och omkringliggande inplankade byggarbetsplatser med byggbodar, upplag och arbetsmaskiner Långa ramper behövs för att lastbilar skall komma upp och ned ur schakten. Ett 30 meter djupt schakt behöver en ramp på 300 meter (lutning 1:10) vid Hagastationen för att få upp schaktmassorna.

Sträckan Skansen Lejonet – Centralen – Operan – Residentet, Rosenbad – Haga Kyrka, Korsvägen och Liseberg blir öppna schakt.

Dessutom kommer det att vara buller och störningar pga. av arbeten och mängder av transporter dagligen mellan kl. 7 till 22, samt helger mellan kl. 7 till 19.

Följande värdefulla rekreationsmiljöer påverkas, vissa med påtaglig skada och irreversibla konsekvenser för natur- och kulturmiljön.

  • Bergslagsbanans stationspark
  • Kanaltorget vid Älvrummet med konstgräsytor
  • Packhuskajen (Operan, Maritiman, Kasino Cosmopol mm)
  • Kungsparken, Nya Allén och Rosenlund
  • Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen
  • Haga Kyrkoplan
  • Feskekörka med kajytor
  • Fogelbergsparken
  • Grönområde kring Landala Vattentorn
  • Grönområde nedanför Norra Guldheden
  • Koloniområde vid Landala
  • Grönområde mellan Psykologiska Institutionen och Annedalskyrkan
  • Grönområde kring Fjäderborgen
  • Lekplats vid Malmstensgatan
  • Park vid Vasa Konsthall
  • Park mellan Hvitfeldtska och Landsarkivet
  • Renströmsparken
  • Korsvägen och Johannebergs Landeri
  • Universeum med damm och lekytor
  • Liseberg med Lisebergsteatern, Lisebergshallen, Rondo, Parkens huvudrestaurang och Stora scenen
  • Mölndalsån
  • Naturområde i Jakobsdal
  • Carlanderska Parken
  • Naturområde vid Almedals/Lackarebäck

Allternativen till Västlänken kan bevara nuvarande parker och grönområden, som då kan utvecklas på ett naturligt sätt och berika rekreations- och friluftslivet. Området kring Centralen kan då exploateras mycket tidigare än 2026.

De stora schakten, transporterna, begränsad framkomlighet för fotgängare och cyklister, buller, vibrationer och byggdamm berör många människor under lång tid. För många äldre människor i Haga, Kungshöjd, Vasastaden, Lorensberg, Korsvägen blir det sista minnet av Göteborg som ett totalt byggkaos. För många barn blir detta den enda barndom de kommer att minnas. De sociala och mänskliga konsekvenserna är stora. Försämring på folkhälsan kommer att vara avsevärd.

För barnen försvinner värdefulla lekplatser och rekreationsytor. Buller och luftföroreningar sänker omgivande stadsmiljöers livsbetingelser på ett mycket negativt sätt under minst nio år.

 

8. Förorenade områden 

Föroreningar finns i marken utmed hela sträckan Olskroken – Centralen – Packhuskajen samt vid Liseberg- Almedal. Det finns 330.000 m3 fyllnadsmassor i marken varav 75-90% har föroreningshalter högre än Naturvårdsverkets generella riktlinjer. Under byggskedet kommer många människor att påverkas av dessa gifter.

I Nollalternativen kommer vid exploatering av området inom Centralen-området och Gullbergsvass att behövas marksanering. Övriga delar som skulle beröras av Västlänken kan lämnas orörda. Vid flytt av förorenade massor drabbas omkringliggande områden och spridning kan ske via luften genom damning vid transport eller gasavgång av lättflyktiga föroreningar. Inläckande grundvatten kan göra att giftiga föroreningar sprids. Byggarbetare behöver skyddsutrustning när de arbetar i de djupa schakten med giftiga föroreningar. Vad händer med de som bor eller arbetar i anslutning till schakten och som dagligen kommer att påverkas av föroreningar?

 

9.   Ytvatten  

Ytvattendrag som påverkas av Västlänken är Göta Älv, Fattighusån med utlopp via Rosenlundskanalen, Mölndalsån (uppströms Gårda dämme), Gullbergsån (nedströms Gårda dämme) och Säveån. Rivö fjord som är kustenvatten-område vid Göta älvs mynning kan också påverkas.

Trafikverkets avsikt är att ytvatten som samlas i schakten skall ledas till behandlingsanläggningar innan det släpps ut i ovannämnda vattendrag. Gifter i vattnet kan komma från tidigare förorenade massor men vid bergtunnelarbete kan vatten förorenas med olja, borrkoks och sprutbetongrester. Höga kvävehalter och höga pH-värde kan orsaka höga koncentrationer av ammoniak som är giftigt för fiskar och andra djur.

Hur sprängämnen hanteras är avgörande för hur höga kvävehalterna blir. Vid arbeten i Mölndalsån kan föroreningar som varit bundna i sedimenten frigöras och gå in i vattenekosystemet. Spol- och släckvatten samt dräneringsvatten kommer att ledas till Västlänkens lägsta punkt för att förhoppningsvis renas och släppas ut i Rosenlundskanalen.

 

10.  Grundvatten  

När tunneln byggs leds eller pumpas vatten bort vilket leder till att grundvattennivån sjunker. Hus och anläggningar i Göteborg är i regel grundlagda på träpålar i leran. Det är högst troligt att träpålar ruttnar om syre tillförs vilket ger sättningsskador eller husras.

Riskobjekten omfattas av grundvattenberoende byggnader och konstruktioner, naturvärden, brunnar mm. En fullständig lista över riskobjekt skall tas fram när tillståndsansökan för vattenverksamhet skall lämnas in. Byggnader och naturmiljöer som är känsliga för grundvattensänkning är följande

  • Göteborgs Central
  • Östra Nordstan
  • Byggnader runt Haga Kyrkoplan
  • Naturmiljön vid Haga Kyrkoplan, Kungsparken och Nya Allén
  • Byggnader norr om Korsvägen och Örgrytevägen

11.    Buller

Nollalternativen påverkar marginellt grundvattnet, ljud, stomljud och vibrationer.

Det är främst under byggskedet som det uppstår påverkan från buller och vibrationer. Orsakerna är:

  • Byggbuller, vibrationer och stomljud från arbetsmaskiner i anslutning till schakt, tunneldrivning och sprängning
  • Pålning, spontning och schaktning
  • Ökade bullernivåer på grund av trafikomläggningar och transporter
  • Vibrationer från tunga transporter av massor som berg och lera
  • Buller från vägtransporter till och från byggarbetsplatser

Byggbuller på över 70 dB(A) kommer att förekomma runt Skansen Krona, utmed Packhuskajen, Kvarnberget, Kungshöjd, Haga, Vasastaden, Korsvägen och Örgrytevägen.

Vägtransportbuller utmed transportvägar kommer att uppstå vid södra Älvstranden, Hagaområdet, Vasagatan, Vasaplatsen, Nya Allén, Parkgatan, Korsvägen, Chalmersområdet, Johanneberg och Almedal.

Risk för vibrationer finns främst runt Packhuskajen, Hagakyrkan, Korsvägen, Örgrytevägen och Kallebäck.

Stomljud i driftskedet kommer drabba ett stort antal fastigheter i en zon på ca 200 meter utmed Västlänkens sträckning. Drabbade fastigheter är Göteborgsoperan, Kvarnberget, Kungshöjd, Haga, Vasastaden, Landala, Kapellplatsen, Götaplatsen, Lorensberg, Korsvägen, Liseberg och Skår.

Nollalternativen ger begränsade problem av det här slaget jämfört med Västlänken.

 

12.   Luftkvalité  

Många bostadsområden får sämre luftkvalité på grund av ökade utsläpp från byggtrafikens transporter och omledning av annan biltrafik. När tunneln byggs påverkas luften av kvävedioxid vid sprängning. Ökade partikelhalter i närheten av utsläppspunkter vid tunnelns ventilationssystem kommer att uppstå.

13. Stadsbild  

Under byggskedet kommer schakt, byggplank, kranar, lastmaskiner, masstransporter att dominera stadslivet och gatuperspektiven på ett påtagligt negativt sätt. Det kommer även att orsaka påtaglig skada på kulturhistorisk och stadsnatur-miljö längs stora delar av den planerade sträckningen av Västlänken.

Hur garanterar Trafikverket att stor påtaglig skada kommer att undvikas?

 

14. Slutsats

Jag anser att det är nödvändigt att ompröva Västlänken eftersom det först nu har blivit känt vilken miljökatastrof projektet är. Alternativen bör utredas av en oberoende kommission.

 

    

MALL – synpunkter på Detaljplan, Västlänken, inlämnas IDAG!!! tisdag 27 januari, senast kl 24.00

BRÅDSKANDE
Här nedan finns en mall att använda för att lämna in synpunkter om detaljplanen för Västlänken, till Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret.
OBS! den ska vara inlämnad senast idag tisdag kl 24.00
Klipp och klistra och använd texten som ni vill. Antingen hela eller delar.
Detta är sista chansen att tycka till om detaljplanen till kommunen.

————————————————————————————————–

Till:
Stadsbyggnadskontoret:
sbk@sbk.goteborg.se
Fastighetskontoret:
fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

Synpunkter på:

• Detaljplan för JÄRNVÄGSTUNNELN VÄSTLÄNKEN; TUNNELMYNNINGAR, SCHAKT M.M. // diarienummer 0486/13
• Ändring av detaljplaner för JÄRNVÄGSTUNNELN VÄSTLÄNKEN MELLAN GULLBERGSVASS OCH ALMEDAL // diarienummer 0635/11
Samrådshandling december 2014

Klagande:
Namn:
Adress:
e-mail:
Telefon:

 

Yrkande:
Jag yrkar på att planen stoppas och att man tillsätter en oberoende kommission för att utreda alternativen till Västlänken, av nedanstående anledningar:

 

1 Inledning
Västlänken är ett gigantiskt infrastrukturprojekt, det utan tvekan största i Göteborg sedan befästningarna runt staden revs på 1800-talet och ersattes av nya hamnanläggningar mot älven och parker längs Vallgraven. Parkerna och alléerna är sedan dess helig mark för göteborgarna och många är de förslag till stora byggnadsprojekt i Trädgårdsföreningen och Kungsparken som tvingats vika för folkviljans motstånd. Västlänken är planerad att skära rakt igenom och oåterkalleligt skada stadens gröna bälte mitt framför Hagakyrkan, vilken tillsammans med omgivande bostadskvarter kommer att drabbas av skador i ännu okänd omfattning av vibrationer och grundvatten. Västlänken är därför helt naturligt en oerhört betydelsefull och känslig stadsmiljöfråga i Göteborg. Att detta är en ödesfråga för Göteborg som parkstad inser en allt större folkopinion. Kärnfrågan är om de beräknade miljövinsterna av Västlänken motiverar de stora konsekvenserna för stadsmiljön, med delvis oersättliga värden som konstituerar mycket av Göteborg själ. Det är därför pinsamt att konstatera hur Trafikverket som statlig myndighet med halvsanningar och utelämnade fakta försöker blanda bort korten i akt och mening att vilseleda allmänheten och politikerna. Göteborgs stad har i motsats till Trafikverket redovisat effekterna av Västlänken på stadsmiljön på både kort och lång sikt. Ett intressant faktum är att Trafikverket tonar ner konsekvenserna medan staden öppet erkänner konsekvensernas allvar. Att Trafikverket:s MKB blivit formellt godkänd av Länsstyrelsen är bara för att bedömningen i det skedet gällde huruvida MKB:n tar upp de aspekter som Miljöbalken kräver och i tillräcklig omfattning. Trafikverket har dock dessförinnan i två omgångar fått allvarlig kritik för brister i förslaget till MKB, brister som tyder på att man inte ser särskilt seriöst på projektets konsekvenser. Detta är anmärkningsvärt eftersom det gäller en så central statlig myndighet som Trafikverket med så stort ansvar för de totala samhällseffekterna vid genomförandet av stora infrastrukturprojekt. Västlänken är som sagt ett gigantiskt sådant projekt. Hur tänker kommunen agera för att påvisa och förhindra de allvarliga miljöeffekterna som framgår i MKBn? Kommunen är den som i sin detaljplan beredr väg för järnsvägsplanen.Det är alltså kommunen som har ett ansvar för att att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden.

1.2   MKB
Ett projekt av detta slag med omfattande miljöpåverkan skall enligt Plan- och bygglagen (PBL) 4 kap. 2 a§ bedömas enligt Miljöbalken (MB) 6 kap. 12§ och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) 4§. Detta innebär att en miljökonsekvensbedömning (MKB) ska upprättas vilket nu gjorts av Trafikverket. En MKB syftar till att bedöma positiva och negativa miljökonsekvenser. MKB:n ska ge en bild av Västlänkens miljöpåverkan och konsekvenser för miljön och människors hälsa. Därtill ska MKB:n, där så är möjligt, redovisa förslag på åtgärder som medför att projektet kan utformas på ett sådant sätt att eventuella negativa effekter minskas.

Västlänkens MKB omfattar 298 sidor och en kompletteringsbilaga på 58 sidor. Därutöver finns elva underlagsrapporter som är fristående dokument upprättade av olika privata konsultbyråer betalda av projektet. Föreliggande MKB skall ses som Trafikverkets partsinlaga och inte en oberoende analys om projektet. Självklart kan inte de anlitade konsulterna ge en alltför negativ analys av projektet.

I MKBn står: ”Västlänken är ett stort och komplicerat projekt men vi har stor erfarenhet av byggandet av Götatunneln. Baserat på bland annat dessa erfarenheter och liknande projekt i Stockholm och Malmö har vi tänkt igenom hur Västlänken skulle kunna byggas. Dessa tankar återspeglas i järnvägsplanen. Senare kommer vi att upphandla entreprenörer för genomförandet. Det kan då komma fram andra metoder och lösningar.”
Hur kan man skicka ut en handling på samråd – utan att redovisa de metoder och lösningar som man tänkt använda. Vad är det då som yttrandet handlar om och som politiker sedan fattar beslut om?

1.3   Arbetstider
Trafikverket planerar att arbetstiderna för byggtiden ska vara mellan 7 – 22 varje måndag till fredag sam 7 till 19 alla övriga dagar, dvs helger. Det betyder att arbetet med vidkommande buller kommer att hålla på hela tiden – VARJE DAG i upp till nio år (om projektet håller sig inom planen). Det kommer ALDRIG att vara TYST – inte en enda dag på nio år! Detta innebär en oöverskådlig folkhälsorisk.
Ett konstant buller är oerhört nervpåfrestande och kommer att sätta spår i tiotusentals människors liv – det är en enorm utnötningseffekt och kommer att skapa en stor samhällskostnad både på kort och lång sikt. Hur kommer kommunen att hantera detta problem och denna kostnad som uppstår?

1.4   Skälig tid till granskning
Enligt SFS 2004:606, 6 kap 14§ skall: ”Den myndighet eller kommun som upprättat en miljökonsekvensbeskrivning enligt 12§ skall göra den och förslaget till plan eller program tillgängliga för berörda kommuner och myndigheter samt allmänheten. Dessa skall ges skälig tid att yttra sig.”

Trafikverket och dess konsulter har i flera års tid utarbetat svårgenomträngliga dokument som strax före julhelgen 2014 presenteras och yttranden skall vara inlämnade i slutet av januari 2015. Detta är inte juridiskt korrekt utan utgör ett formellt fel i hanteringen enligt Lag 2004:606. Skälig tid bör vara 3 månader exklusive julhelg. Lämplig tid 1 mars 2015.

1.5   Skillnader i Planområden
Kommunen och Trafikverket är inte överrens om planområdena. Kommunens detaljplaner ska möjligöra Trafikverkets järnvägsplan. Kommunens planområdesgränser skiljer sig väsentligt åt från Trafikverkets, vilket är anmärkningsvärt.
Kommunen tillåter inte heller alla anläggningar som Trafikverket önskar. Detaljplanen redovisar tex inte de tekniska anläggningar såsom schakt för säkerhet och ljus i anslutning till stationerna. De finns inte med i kommunens detaljplan och borde regleras genom en planbestämmelse.
Järnvägsplanen visar två stora brandgas-schakt på vardera 60 kvm (motsvarande en 2-rummare i storlek), plus två stycken ca 130 kvm stora ljusschakt utanför Hagakyrkan och ytterligare två minst lika stora i Kungsparken. Ingen av dessa finns med i detaljplanen. De utgör ett så pass stort intrång i kulturmiljön i Hagaparken samt gör enorma ingrepp på grönytorna – att det är förvånansvärt att kommunen inte reagerat.

1.6   Grön Lunga
Den del av Kungsparken där stationen planeras, påstås inte användas i nuläget och därför anser Trafikverket att det lika gärna kan läggas en station där. Främsta skälet till att denna del av Kungsparken inte används i lika stor grad som andra delar, är för att den avgränsas med ett stort staket, som hindrar människors rörelsemönster. Därför är det inte ett giltigt argument för att förstöra en stor del av denna grönyta. Denna del har lika stort naturvärde som resten av Kungsparken och är en del av den sammanhängande och avgörande gröna lungan i staden, med biotoper och skyddade arter av växt och djurliv. Detta bör kommunen värna.

1.7   Tillåtlighet 

Regeringen har för sin tillåtlighet förutsatt att Trafikverket ska göra allt som är möjligt för att påtaglig skada inte uppstår. Av detaljplanerna har tunnelsträckningen och stationerna Centralen och Haga genomgått samrådsskedet och tunnelförslaget ligger nu hos berörda myndigheter i granskningsskedet. Utifrån regeringens tillåtlighetsvillkor bedömer Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen i sina yttranden över stadens förslag till detaljplaner att Västlänken ger påtaglig skada på riksintresset, särskilt genom stationernas utformning som innebär större intrång i alléer och parker samt befästningslämningar än själva tågtunneln gör. Detta kan som yttrandena visar undvikas endast under förutsättning att stora ansträngningar görs att mildra effekterna på bl a parkmiljöer och fornlämningar av stationernas läge och utformning. Därför krävs avsevärda ändringar i de förslag till detaljplaner som var på samråd under hösten 2014. Trafikverket:s järnvägsplan förutsätter ingrepp i parkmiljöer genom tekniska anläggningar (flera brandgas- och ljusschakt i Haga Kyrkoplan nära kyrkan och lekplatsen) som staden av hänsyn till trädplanteringar m m inte har tagit upp i detaljplanerna. Här ligger en konflikt mellan Trafikverket och Göteborgs stad i öppen dag som avslöjar att Trafikverket betraktar befintliga stadsmiljövärden på marken som helt underordnade funktion och trivsel för tågresenärer under mark. Hur tänker kommunen hantera denna intressekonflikt?

1.8    Riksintresset
Trafikverket hävdar att Västlänkens beslutade sträckning är ett riksintresse för kommunikation, vilket ska sammanvägas med riksintresset för kulturmiljövård. Göteborgs stad delar denna uppfattning eftersom politikerna eftersträvar effekter av ”stadsutveckling” som förväntas följa av stationslägena Centralen, Haga och Korsvägen. I grund och botten är det i riksperspektivet emellertid knappast sträckningen med stationerna under Göteborg som konstituerar riksintresset utan vilken annan lösning som helst, vilken ökar kapaciteten på Göteborg C, så att tågtrafiken fungerar långsiktigt. Inga sådana alternativ har i verkligheten utretts på allvar eftersom Göteborgs stad i överenskommelse med dåvarande Banverket hindrat detta och som ointressant förklarat det s k Förstärkningsalternativet, som innebar just en lösning av kapacitetsproblemet.
Att Trafikverket i förhand utnämner Västlänken till ett riksintresse – innan den är byggd går emot gängse regelverk. Endast färdigbyggda infrastrukturprojekt bör ev förklaras som riksintresse. Därmed kan kommunen anses ha argument för att försvara att påtaglig skada ej sker på riksintressena, ”Göteborgs medeltida stadskärna” samt befästningsmuren.
Tunneln innebär omfattande påverkan på dessa riksintressen. Ett stort antal övriga plaster faller under Miljöbalkens 1 kap 1§ vilka skyddas av bestämmelser i 3 kap. 6§. Trafikverket försöker genom att få stationen i Haga klassificerad som Riksintresse att undkomma Miljöbalkens skyddsregler. Hur tänker kommunen skydda stadens riksintressen, samt agera för att följa miljöbalken?

 

2. Definition av nollalternativet

Beträffande nollalternativet står i MB 6 kap §7 punkt 4 ”en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”.
NOLLALTERNATIVET skall vara Göteborgs Översiktsplan 2009 framskriven till situationen år 2030 men utan Västlänk. Då jämförs Haga och Korsvägen med i princip dagens situation. När det gäller Centralen så måste man självklart lösa kapaciteten på annat sätt utan Västlänk och då kan Förstärkningsalternativet med fler spår eller en pelardäcksstation vara nollalternativet.

I den presenterade MKB:n sägs ”Konsekvensbedömningarna är baserade på de byggmetoder, etappindelningar och genomföranden som beskrivs i denna MKB, och som ligger till grund för planeringsarbetet med järnvägsplanerna. När konsekvenserna för miljön beskrivs finns ett så kallat nollalternativ, det vill säga hur ser staden ut i framtiden om järnvägsförslaget inte byggs. Alla analyser och konsekvenser jämförs mot nollalternativet. I Olskroken planskildhet och Västlänkens miljökonsekvensbeskrivning är det år 2030 som är jämförelseår.”

Nollalternativet är en jämförelse där Västlänken inte byggs och hur staden ser ut i framtiden dvs år 2030. Den handling som beskriver Göteborg år 2030 är ”Översiktsplan för Göteborg”, antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26. I denna ÖP finns de politiska ambitionerna för år 2030 tydligt angivna. I den kortfattade sammanfattningen av ÖP:n nämns Västlänken under pkt 8 Förändrat transportbehov. Citat:

”Transporter med bil och lastbil ökar kraftigt. Denna ökning skapar trängsel och försämrad luftkvalitet varför kollektivtrafiken behöver ta en ökad andel av trafiken. Målet är att skapa en trafik- och bebyggelsestruktur som anpassas till ett mer effektivt och uthålligt samhälle med god tillgänglighet och en säker trafikmiljö. I projektet K2020 pågår ett arbete som har som mål att öka kollektivtrafikresandet. För att nå målet krävs ny kollektivtrafikstruktur för Göteborg med fler spårvägsförbindelser över älven och att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén. En satsning på järnväg är nödvändig för Västsveriges tillväxt. (En utbyggnad av Västlänken är viktig för att öka kapaciteten och ge möjligheter till fler direktresor.)

I ett nollalternativ faller Västlänken bort dvs den sista meningen strykes. Den meningen har satts inom parentes vilket innebär att övrig text gäller som ett nollalternativ. Nollalternativet för år 2030 är att fler spårvägslinjer anläggs över älven och att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén. En satsning på järnväg är nödvändig för Västsveriges tillväxt. Hur detta skall lösas i ett nollalternativ blir då en fråga att redovisa. Enligt ÖP:n ligger målet fast att ”en satsning på järnväg är nödvändig”.

Om man inte bygger Västlänken eller de alternativ som olika järnvägsutredningar presenterat måste självklart något annat göras för att uppnå målet ”en satsning på järnväg är nödvändig”. Det finns tre alternativ som inte medtagits i Trafikverkets utredningar
– pelarslinga över stationsområdet (lösning A)
– station i Olskroken (lösning B)
– station i Gårda (lösning C)

Nollalternativet bör därför vara en jämförelse av Västlänken med dessa alternativ. I övrigt gäller den av kommunfullmäktige antagna ”Översiktsplan för Göteborg” från 2009 som nollalternativ.

För att klara fler spårvagnslinjer över älven krävs en spårvagnstunnel mellan Norra Masthugget och Lindholmen (K2020) samt en ny koppling mellan Gullbergsvass och Ringön. Dessa skall sålunda ingå i nollalternativet. För att binda samman dessa på ett effektivt sätt och uppfylla översiktsplanernas mål att öka kollektivtrafikresandet i Göteborg behöver diskuterade ringlinjer/kopplingar Centralen – Järntorget – Norra Masthugget – Lindholmen – Frihamnen – Centralen och Centralen – Chalmers – Sahlgrenska – Linneplatsen – Norra Masthugget – Lindholmen – Frihamnen – Centralen genomföras till jämförelseåret/nollalternativet år 2030.

I ÖP:n föreslås att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén. Denna skall då ingå i nollalternativet i MKB:n. År 2030 finns självklart små eldrivna bussar (alternativt ett monorailsystem typ Sydney) som kan åka runt i en cityring med 2-3 minuters tidsintervall. Redan på 80-talet byggde flera svenska städer servicebusslinjer runt sina citykärnor. Detta är ett utmärkt alternativ som föreslås i ÖP:n och som kraftfullt skulle kunna avlasta Göteborgs trånga Citykärna från privatbilar och bussar.

Kapaciteten vid Brunnsparken ökas väsentligt om alla bussar enbart går i Allén. En cityring enligt ÖP:n (nollalternativet) blir då Centralen – korsningen Avenyn/Allén – Haga – Järntorget – Skeppsbron – Operan – Centralen. Genomgående biltrafik tas då bort från Allén. Parkgatan blir lokalgata till Vasastaden.

Eftersom förslaget är förankrat i ett fullmäktigebeslut kan det byggas omedelbart och kräver inga andra investeringar än trafikomläggningar. Det borde självklart ingå i Västsvenska Paketets Nollalternativ. En annan fråga är varför inte denna cityring redan har byggts i enlighet med KF:s beslut i ÖP:n.

 

3. Stadsutveckling

Västlänken hindrar en stadsutveckling inom Centralenområdet och Gullbergsvass (CG-området) vilket är tvärtemot vad som beskrivs i Trafikverkets MKB. I MKB:n anges att Västlänken ger 14.000 arbetsplatser och 2.500 bostäder inom CG-området. Stadsbyggnadskontoret anger att nollalternativet ger 10.000 arbetsplatser och 1.500 bostäder. Analysen som Stadsbyggnadskontoret gjort redovisas inte men uppenbart är dessa uppgifter är högst osakliga för att redovisas i en MKB. Om Västlänken inte byggs kan i nollalternativet något av lösningarna A, B eller C vara förverkligade till år 2030. Dessa lösningar ger följande resultat.

  Lösning Bostäder100 kvm BTA/lgh Arbetsplatser20 kvm BTA/plats Markvärde 
AB

C

pelarslingastation Olskroken

station Gårda

10.00010.000

20.000

20.00020.000

30.000

  9 mdr9 mdr

16 mdr

Västlänken   2.500 14.000   4 mdr

Som framgår av tabellen ovan blir nollalternativen (A, B, C) vida överlägsna Västlänken. De tre förslagen kommer inlämnas som separata handlingar från upphovsmännen och ska då beaktas som bilagor till detta dokument. Markvärde för bostäder utgår från 5.000 kr/kvm BTA och för kontor 10.000 kr/kvm BTA.

Om Gårdaalternativet (lösning C) genomförs så kan hela Nordstan växa öster ut i en kvarterstad med måtten 600 x 1400 meter. Eftersom all trafik som nuvarande station alstrar flyttas till Gårda kan mycket stor andel av stadens asfaltsytor bebyggas.

Alternativen A och B med bibehållen station ger mindre exploatering men betydligt mer än Västlänken.

Merparten av marken ägs av Jernhusen och Göteborg Stad. Frågan uppkommer självklart om de ovan angivna enorma markvärdena skall gå ner i dessa parters fickor eller användas till järnvägstrafikens lösning. Den frågan finns inte behandlad i Järnvägsplanen. Lösningarna A, B och C skulle helt kunna finansieras av de markvärden som uppstår.

Norra Masthugget kan utvecklas även om Västlänken inte byggs. Göteborgs Universitet vid Näckrosdammen kan planeras utan att ta hänsyn till Västlänken.

 

4. Samhällsekonomi

Samhällsekonomin behandlas inte på ett tillfredsställande sätt i Järnvägsplanen. I nedanstående analys som finns i rapport ”Västlänken och alternativen” redovisas några nyckeltal i 2009/2013 års kostnadsnivå och miljarder kronor

Västlänken  Nollalternativ mdr

A

B

C

Investering inklOlskroken (år 2009)

Nettonuvärde (år 2013)

Nettonukvot (år 2013)

 

22,0

 

-6,7

  -0,24

  11,0 

+  2,4

+  0,17

  8,0 

+3,2

+0,32

 14,0 

–  1,7

–  0,10

Som underlag för beräkning av nettovärdet har restider för järnväg, buss, spårvagn och biltrafik har beräknats enligt Trafikverkets metoder till nivå för 2013 och jämförts med en uppräknad investeringskostnad för samma år.

Nollalternativet ger en klart överlägsen samhällsekonomi. Även Riksrevisionen har kommit fram till att Västlänken inte är samhällsekonomiskt motiverad. Den är i hög grad ett politiskt projekt som inte vilar på varken ekonomisk eller tekniskt vetenskapligt uppbyggd samhällsanalys. Allt fler människor förstår detta och därför hjälper inte Trafikverkets och kommunens glättiga broschyrer.

 

5. Kulturmiljön

Nollalternativen kommer inte i konflikt med kulturmiljön medan Västlänken våldför sig på Göteborgs Stads historia på ett okänsligt och miljödestruktivt sätt. Kulturmiljön finns dokumenterad av mycket kompetenta personer som exempelvis Landsantikvarie Gudrun Lönnroth. Dock framgår det inte någonstans vad dessa personer anser om övergreppen.

MKB:s detaljerade redovisning kan tolkas som att det vore godkänt av experterna. Här krävs ett oberoende expertutlåtande eftersom nuvarande MKB är en partsinlaga. Stadsbyggnadskontoret och Trafikverket har vid olika föredragningar hävdat att Västlänkens korridor är ett riksintresse som är viktigare än Göteborgs Stads alla riksintressen. Med vilken rätt kan dessa parter hävda detta? Vem är domare i den bedömningen. Länsstyrelsen har tydligen tagit på sig domarrollen eller är det ett resultat av påtryckningarfrån politiker.

I stort sett hela centrala Göteborg omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Miljöbalken 3 kapitel 6§ anger att ”Mark- och vattenområdensamt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön”.

Enligt regelverket ska det vara 10 meter upp till ovanliggande byggnader – men under residenset är det bara 7 meter. Detta innebär att det är garanterat att det kommer att spricka och ge stora sättningar i detta 1600-talshus. Hur kan detta vara tillåtet?

Folkets röst angående Västlänkens övergrepp på stadsmiljön har politikerna inte lyssnat på. Det är först nu som Göteborgarna i detalj får möjlighet att under en jul- och nyårshelg 2014/2015 tycka till om detta projekt som pågått från 1987 sedan centerpartisten Rune Thorén föreslog tågtunnel Centralen – Järntorget – Korsvägen. Då säger i GP 9 september 1987 SJ:s chefsgeotekniker Allan Ekström: ”En djärv och flott tanke, men fullständigt orealistisk”.

Redovisning av kulturobjekt som Västlänken påverkar:

• Riksintresset Innerstaden Göteborg 02:01 – 05, som är hela stadskärnan
• Fornlämningen Göteborg 216:1 som är stadslager med bevarade kulturläger och befästningslämningar från 1620-talet och framåt
• Fornlämningen 135:1 Skansen Lejonet
• Johannebergs Landeri
• Göteborg 69:1, boplats vid Skår
• Slottskogen – Botaniska Trädgården – Änggården 02:7 berörs av servicetunnel
• Befästningslämningen Gbg 216:1a – 1f
• Kulturmiljöobjekt K1 – K66. bland dessa 66 objekt kan särskilt nämnas Broströmia, Stora Bommens Bro, Residenset, Lilla Torget, Feskekörka, Nya Allén och Kungsparken, Haga Kyrkoplan, Hagakyrkan, Samhällsvetenskapliga biblioteket, kvarteren Bajonetten, Sabeln, Prajonen, Laddstaken, Alen, Boker, Apeln, Enen, Furan, Landalaskolan, Hvitfeldtska Gymnasiet, Annedalskyrkan, Lorensberg villaområde, Götaplatsen, Renströmsparken, Liseberg, Örgryte gamla kyrka etc, etc
• Sträckan Rosenlund och Haga kyrkoplan innebär periodvis öppna schakt under sju år. Stort intrång i den kulturhistoriska miljön.
• Västlänken har ett 50-60 meter brett schakt genom bastion Christina Regina och anslutande vallgrav och fältvall. Stora kulturhistoriska, pedagogiska och vetenskapliga värden går för alltid förlorade.

Västlänkens påverkan på stadens riksintressen under byggskedet är alarmerande särskilt med tanke på den marginella nytta en Hagastation ger. Endast 1% av samtliga kollektivresenärer har Haga som direktmål för sitt resande.

Nollalternativen med en ringbuss i Allén ger kortare restid för merparten av kollektivresenärerna för att komma till Haga. Även Hagastationens närområden som Vasastaden, Masthugget, Kungshöjd får kortare restid med en ringbuss kopplad till Centralen och spårvagnsnätet.

Västlänken är i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram

 

6. Naturmiljön (kap. 9 i MKB:n)

Nollalternativen har marginell inverkan på naturmiljön. Västlänken har mycket stor påverkan med stor påtaglig skada och irreversibla konsekvenser. Minst 500 träd kommer att avverkas eller utsättas för tveksam flyttning. Träd vid Haga kyrkoplan, i nya Allén och invid Haga Kyrka måste tas bort. Cirka 200 träd i detta unika parkområde berörs. Norra delen av Haga Kyrkoplan (K31) som är skyddat som Kyrktomt enligt KML 4 kapitlet kommer att förlora 10 äldre träd. Intrånget får stora negativa konsekvenser då kopplingen mellan Haga Kyrkoplan och Kungsparken försvagas. Hagakyrkan och Biblioteket påverkas av sprängningar som ger skador på fasader, fasaddetaljer och interiörer. Experterna säger att Hagaområdets höga kultur- och miljövärden utsätts för omfattande negativ påverkan av Västlänksprojektet.

Nedan redovisas de mest värdefulla objekt och miljöer som påverkas av Västlänken.

• objekt N67, N73, N76, N78, N134 i Kungsparken är en del i det stora grönstråket som löper från Trädgårdsföreningen till Järntorget. I Kungsparken finns unika trädmiljöer med högsta miljövärde (klass 1A). Äldre lövträ, lavfloran, grova träd, hålträd, rödlistad alm. Trädmiljöerna bedöms enligt experterna ha en mycket stor känslighet för exploatering och förändring

• Haga Kyrkoplan med den stora almen (N93) som har högt naturvärde (klass 1B) liksom de två kvarvarande almarna i den södra allén. Samtliga träd med stora kvaliteter för naturmiljön finns i norra delen av Haga Kyrkoplan.

• Området kring Alléstråket och Haga Kyrkoplan har stort värde för fågellivet bl.a den skyddade turkduvan. Nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och stor fladdermus finns här. Ädellövträden skapar en rik moss- och lavflora och flera rödlistade insekter bidrar till den höga naturvärdesklassningen.

• Fogelbergsparken och Medicinarebergets västra och norra branter har naturskogsartad ekskog

• Parkmiljön (N109, N110, N119, N120, N121, N169) väster om Korsvägen kring Johannebergs Landeri har stora äldre träd av högt naturvärde bl.a. tre stora gamla lindar och två stora gamla bokträd. Öster om Landeriet finns värdefulla askar och lönnar. Ovanför södra Landerimuren finns ett skogsparti med ask, alm, lind och lönn av stort naturvärde. Sydost om Landeriet (N121) växer alm, lönn och en stor gammal lind. Störst värde här har den stora asken och höstkastanjen öster om Landeriet.

• Längs Södra vägen finns en allé (N169) med prydnadskörsbär (klass 1A) med rödlistade lavar bl.a. fridlyst getlav.

• Servicetunnlar som mynnar ut i Södra vägen drabbar mindre parkområden med grövre träd samt den rödlistade tvåtandad spolsnäcka (NT).

• Lisebergs ädellövskog (N106) i den kuperade nordvästra delen har påtagligt naturvärde (klass 2). Här finns gamla ädellövträd varav alm och ek har högt naturvärde (klass 1A).

• Öster om Liseberg är det tänkt att Västlänken ska passera Mölndalsån som är vandringsled för lax och havsöring. Lekområden för dessa fiskar är känsliga för sedimentation. Växtplatser finns här även för knölnate. Ån med närområde har klass 2 i skyddsvärde.

• Två skogsområden vid Almedal (N31, N35) har högt (klass 1A) och påtagligt (klass 2) i naturvärde. Skogsområdenas ädellövskog med gamla träd har ovanliga arter av lavar. Värdefullt område för fågellivet bl.a mindre hackspett.

• Parkområdet vid Bergslagsbanans stationshus (N163) domineras av äldre träd som alm, oxel, lind, lönn och kastanj med påtagligt naturvärde (klass 2). En almallé finns längs Kruthusgatan.

• Östra sidan av Nordstan utmed Nils Ericsonsgatan finns en biotopskyddad lindallé med påtagligt naturvärde (klass 2).

• Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen (del av Vallgraven) har påtagligt naturvärde (klass 2) för här finns asp (NT) och rödlistad ål (CR)

• Nya Allén, Norra Allégatan, Vasagatan (N135a) och Rosenlundsgatan finns rikliga förekomster av hotade och sällsynta arter av lavar och vedsvampar.

I Haga kommer ca 200 träd av olika ålder, storlek och art påverkas av Västlänken. Trafikverket kommer att utreda vilka träd som avverkas eller flyttas, men analysen i MKB:n utgår från att alla berörda träd avverkas. Det finns inga indikationer på att det är möjligt att flytta de stora skyddsvärda träden.

Trafikverkets bedömningen i avseende Korsvägen är att alla träd inom arbetsområdet kommer att försvinna.

Norra delen av Liseberg påverkas av ett öppet schakt där ca 10 äldre träd avverkas varav den rödlistade arten ask samt alm.

Vid Almedal behöver 10-15 stora äldre träd avverkas.

Träden i Bergslagsbanans stationspark och längs med Kruthusgatan hamnar inom eller intill schaktet och måste avverkas.

 

7. Rekreationsområden

Under byggskedet påverkas parker och offentliga platser genom stora öppna schakt och omkringliggande inplankade byggarbetsplatser med byggbodar, upplag och arbetsmaskiner Långa ramper behövs för att lastbilar skall komma upp och ned ur schakten. Ett 30 meter djupt schakt behöver en ramp på 300 meter (lutning 1:10) vid Hagastationen för att få upp schaktmassorna.

Sträckan Skansen Lejonet – Centralen – Operan – Residentet, Rosenbad – Haga Kyrka, Korsvägen och Liseberg blir öppna schakt.

Dessutom kommer det att vara buller och störningar pga av arbeten och mängder av transporter dagligen mellan kl 7 till 22, samt vardager mellan kl 7 till 19.

Följande värdefulla rekreationsmiljöer påverkas, vissa med påtaglig skada och irreversibla konsekvenser för natur- och kulturmiljön.
• Bergslagsbanans stationspark
• Kanaltorget vid Älvrummet med konstgräsytor
• Packhuskajen (Operan, Maritiman, Kasino Cosmopol mm)
• Kungsparken, Nya Allén och Rosenlund
• Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen
• Haga Kyrkoplan
• Feskekörka med kajytor
• Fogelbergsparken
• Grönområde kring Landala Vattentorn
• Grönområde nedanför Norra Guldheden
• Koloniområde vid Landala
• Grönområde mellan Psykologiska Institutionen och Annedalskyrkan
• Grönområde kring Fjäderborgen
• Lekplats vid Malmstensgatan
• Park vid Vasa Konsthall
• Park mellan Hvitfeldtska och Landsarkivet
• Renströmsparken
• Korsvägen och Johannebergs Landeri
• Universeum med damm och lekytor
• Liseberg med Lisebergsteatern, Lisebergshallen, Rondo, Parkens huvudrestaurang och Stora scenen
• Mölndalsån
• Naturområde i Jakobsdal
• Carlanderska Parken
• Naturområde vid Almedals/Lackarebäck

Allternativen till Västlänken kan bevara nuvarande parker och grönområden, som då kan utvecklas på ett naturligt sätt och berika rekreations- och friluftslivet. Området kring Centralen kan då exploateras mycket tidigare än 2026.

De stora schakten, transporterna, begränsad framkomlighet för fotgängare och cyklister, buller, vibrationer och byggdamm berör många människor under lång tid. För många äldre människor i Haga, Kungshöjd, Vasastaden, Lorensberg, Korsvägen blir det sista minnet av Göteborg som ett totalt byggkaos. För många barn blir detta den enda barndom de kommer att minnas. De sociala och mänskliga konsekvenserna är stora. Försämring på folkhälsan kommer att vara avsevärd.

För barnen försvinner värdefulla lekplatser och rekreationsytor. Buller och luftföroreningar sänker omgivande stadsmiljöers livsbetingelser på ett mycket negativt sätt under minst nio år.

 

8. Förorenade områden

Föroreningar finns i marken utmed hela sträckan Olskroken – Centralen – Packhuskajen samt vid Liseberg- Almedal. Det finns 330.000 m3 fyllnadsmassor i marken varav 75-90% har föroreningshalter högre än Naturvårdsverkets generella riktlinjer. Under byggskedet kommer många människor att påverkas av dessa gifter.

I Nollalternativen kommer vid exploatering av området inom Centralenområdet och Gullbergsvass att behövas marksanering. Övriga delar som skulle beröras av Västlänken kan lämnas orörda. Vid flytt av förorenade massor drabbas omkringliggande områden och spridning kan ske via luften genom damning vid transport eller gasavgång av lättflyktiga föroreningar. Inläckande grundvatten kan göra att giftiga föroreningar sprids. Byggarbetare behöver skyddsutrustning när de arbetar i de djupa schakten med giftiga föroreningar. Vad händer med de som bor eller arbetar i anslutning till schakten och som dagligen kommer att påverkas av föroreningar?

 

9. Ytvatten

Ytvattendrag som påverkas av Västlänken är Göta Älv, Fattighusån med utlopp via Rosenlundskanalen, Mölndalsån (uppströms Gårda dämme), Gullbergsån (nedströms Gårda dämme) och Säveån. Rivö fjord som är kustenvattenområde vid Göta älvs mynning kan också påverkas.

Trafikverkets avsikt är att ytvatten som samlas i schakten skall ledas till behandlingsanläggningar innan det släpps ut i ovanämnda vattendrag. Gifter i vattnet kan komma från tidigare förorenade massor men vid bergtunnelarbete kan vatten förorenas med olja, borrkoks och sprutbetongrester. Höga kvävehalter och höga pH-värde kan orsaka höga koncentrationer av ammoniak som är giftigt för fiskar och andra djur.

Hur sprängämnen hanteras är avgörande för hur höga kvävehalterna blir. Vid arbeten i Mölndalsån kan föroreningar som varit bundna i sedimenten frigöras och gå in i vattenekosystemet. Spol- och släckvatten samt dräneringsvatten kommer att ledas till Västlänkens lägsta punkt för att förhoppningsvis renas och släppas ut i Rosenlundskanalen.

 

10. Grundvatten

När tunneln byggs leds eller pumpas vatten bort vilket leder till att grundvattennivån sjunker. Hus och anläggningar i Göteborg är i regel grundlagda på träpålar i leran. Det är högst troligt att träpålar ruttnar om syre tillförs vilket ger sättningsskador eller husras.

Riskobjekten omfattas av grundvattenberoende byggnader och konstruktioner, naturvärden, brunnar mm. En fullständig lista över riskobjekt skall tas fram när tillståndsansökan för vattenverksamhet skall lämnas in. Byggnader och naturmiljöer som är känsliga för grundvattensänkning är följande

• Göteborgs Central
• Östra Nordstan
• Byggnader runt Haga Kyrkoplan
• Naturmiljön vid Haga Kyrkoplan, Kungsparken och Nya Allén
• Byggnader norr om Korsvägen och Örgrytevägen

 

11. Buller

Nollalternativen påverkar marginellt grundvattnet, ljud, stomljud och vibrationer.

Det är främst under byggskedet som det uppstår påverkan från buller och vibrationer. Orsakerna är:
• Byggbuller, vibrationer och stomljud från arbetsmaskiner i anslutning till schakt, tunneldrivning och sprängning
• Pålning, spontning och schaktning
• Ökade bullernivåer på grund av trafikomläggningar och transporter
• Vibrationer från tunga transporter av massor som berg och lera
• Buller från vägtransporter till och från byggarbetsplatser

Byggbuller på över 70 dB(A) kommer att förekomma runt Skansen Krona, utmed Packhuskajen, Kvarnberget, Kungshöjd, Haga, Vasastaden, Korsvägen och Örgrytevägen.

Vägtransportbuller utmed transportvägar kommer att uppstå vid södra Älvstranden, Hagaområdet, Vasagatan, Vasaplatsen, Nya Allén, Parkgatan, Korsvägen, Chalmersområdet, Johanneberg och Almedal.

Risk för vibrationer finns främst runt Packhuskajen, Hagakyrkan, Korsvägen, Örgrytevägen och Kallebäck.

Stomljud i driftskedet kommer drabba ett stort antal fastigheter i en zon på ca 200 meter utmed Västlänkens sträckning. Drabbade fastigheter är Göteborgsoperan, Kvarnberget, Kungshöjd, Haga, Vasastaden, Landala, Kapellplatsen, Götaplatsen, Lorensberg, Korsvägen, Liseberg och Skår.

Nollalternativen ger begränsade problem av det här slaget jämfört med Västlänken.

 

12. Luftkvalité

Många bostadsområden får sämre luftkvalité på grund av ökade utsläpp från byggtrafikens transporter och omledning av annan biltrafik. När tunneln byggs påverkas luften av kvävedioxid vid sprängning. Ökade partikelhalter i närheten av utsläppspunkter vid tunnelns ventilationssystem kommer att uppstå.

 

13. Stadsbild

Under byggskedet kommer schakt, byggplank, kranar, lastmaskiner, masstransporter att dominera stadslivet och gatuperspektiven på ett påtagligt negativt sätt. Det kommer även att orsaka påtaglig skada på kulturhistorisk och stadsnatur-miljö längs stora delar av den planerade sträckningen av Västlänken.
Hur garanterar kommunen att stor påtaglig skada kommer att undvikas?

 

14. Slutsats

Jag anser att det är nödvändigt att ompröva Västlänken eftersom det först nu har blivit känt vilken miljökatastrof projektet är. Alternativen bör utredas av en oberoende kommission.

MALL för Synpunkter på ”Stadens träd” – Policy för träd i Göteborg – skicka in senast 25 januari

NU är sista chansen att tycka till om stadens nya Trädpolicy. Den är kraftigt försämrad och helt anpassad till de stora förändringar som väntar i staden, förtätningen och Västlänken. Så gör din röst hörd. TALA FÖR TRÄDEN!

Nedan finns en MALL för synpunkter på remissversionen av den nya trädpolicyn för Göteborg.
Det är bara att kopiera och klistra in i eget mail. Ta delar eller hela texten, lägg gärna till något med dina egna ord och formuleringar. Ju fler som skickar in – desto mer kan vi påverka.

Skicka in dina synpunkter senast 25 januari.

…………………………………………………………

Till Park- och Naturförvaltningen
stadenstrad@ponf.goteborg.se

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts!

Synpunkter på
”Stadens träd” – Policy för träd i Göteborg
(remissversion 2014-11-11)

Avsändare:
Namn:
Adress:
e-mail:
Telefon:

Datum:

Yrkande
Jag yrkar på att remissversionen av ”Stadens Träd”, Policy för träd i Göteborg, förändras, förbättras och fördjupas av nedanstående anledningar:

1. Som policy, dvs avsiktsförklaring för kommunens inriktning av arbetet med träd i den urbana miljön, är dokumentet ”Stadens Träd” ytligt, diffust och oprecist, och inte särskilt vägledande för den explicita planeringen av stadens trädkultur. Innehållet i dokumentet är allmänt hållet och finns i populariserad form i textböcker om urban ekologi. Mycket få uppgifter i dokumentet har lokal förankring. I själva verket skulle policyn kunna appliceras på vilken generell svensk stad som helst. För att vara till hjälp för planeringen och trädvården i Göteborg, måste policyn vara lokalspecifik.

2. Staden har tidigare sammanfattat sina ambitioner vad gäller urbana träd i en trädpolicy (2007). Det vore mera logiskt och rationellt att ta avstamp i den för att nu gå vidare med en Trädplan samt utveckla en separat och mer detaljerad trädhandbok (liknande den i Uppsala), i stället för att lägga tid och pengar på denna populärt hållna sammanfattning av vad man menar sig veta om betydelse, nytta och nöje av urbana träd.

3. Målformuleringen är en viktig del i en trädpolicy. Den bör anta ett långsiktigt perspektiv och arbetas fram på översiktlig nivå, dock utan att vara alltför ospecifik. Att reducera målen från åtta (2007) till tre (2014), gör målen ytliga och intetsägande. Delmål 2 i remissversionen är dessutom helt obegripligt. Det är i målformuleringen som Park-och Naturförvaltningen får möjlighet att påvisa sin vision och verkligen skapa en stabil grund, för att styra utvecklingen mot det bästa tänkbara utbytet av stadens träd. Därför bör målen i remissversionen ses över och omformuleras.

4. Struktur och terminologi i dokumentet har en del brister, som kan skapa förvirring om betydelsen av urbana träd. Till exempel:

a) Med referens till Göteborgs strävan efter hållbarhet i stadsplaneringen presenteras tre av de fyra hållbarhetsdimensionerna (ekologisk, social, ekonomisk) under en rubrik och den fjärde (kulturell) under en separat. Presentationen bör disponeras om så att trädens bidrag till hållbarhetens fyra dimensioner beskrivs i ett sammanhang och med betoning på hur bidragen ska gestaltas i en policy, t ex hur staden ska förhålla sig till den biodiversitet, i olika skalor, som träden representerar;

b) Begreppet ”värde” används normalt inte om ekologiska egenskaper, såsom tillväxt, reproduktion, diversitet och näringskedja. I filosofiska sammanhang kan man diskutera att en egenskap som sådan har ett värde i sig, men den värdedefinitionen blir missvisande i dokumentet, i jämförelse med t ex ekonomiska värden. Trädens egenskaper har betydelse ur ekologisk och social synvinkel, med exempel som ges i dokumentet;

c) Trädens egenskaper materialiseras i bästa fall i en värdeskala i begreppet ekosystemtjänst. Det är alltså relevant att tala om de urbana trädens ekonomiska värde och syfta på olika ekosystemtjänster. I vissa fall kan även trädens sociala betydelse materialiseras som ett ekonomiskt värde, t ex när man kan översätta trädens stressreducerande betydelse till kortare sjukfrånvaro. Dokumentet bör alltså göra en klar åtskillnad mellan betydelsen av trädens egenskaper ur ekologisk, social, ekonomisk och kulturell (kulturhistorisk) synvinkel och förbehålla begreppet värde de ekonomiska konsekvenserna av urbana träd.

5. Det är förtjänstfullt att koppla trädpolicyn till kommunens miljömål, såsom de redovisa i en marginaltabell, men det framgår inte av texten vilken policy som ska gälla för t ex urbana träd i förhållande till miljömålen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker”. Projektgruppen bör tanka fakta på nytt och precisera vilka miljömål som trädpolicyn faktiskt ska stödja och på vilket sätt just de miljömålen lättare ska kunna förverkligas genom trädpolicyn.

6. I remissversionen redovisas riksdagens miljökvalitetsmål i en tabell. Det finns dock inga tydliga riktlinjer, eller någon mer detaljerad text i policyn som visar hur kommunen tänker sig att trädpolicyn ska bidra till att uppfylla riksdagens miljökvalitetsmål, eller bidra till en hållbar framtid för staden. Trädpolicyn bör bättre ta tillvara på den kunskap som finns i Miljöförvaltningen runt dessa frågor.

7. Såsom presenterat är det svårt att finna belägg för att dokumentet faktiskt är en policy. Snarare är det en populär sammanfattning av en del av det man anser sig veta om betydelsen av träd i urban miljö. För att bli en policy måste dokumentet precisera de avsikter staden har för träden (alltså något utöver att de ska må bra) och i vilket sammanhang de avsikterna ska realiseras. Dokumentet redovisar inte ens hur många nya träd man har för avsikt att årligen plantera (alltså på samma sätt som man redovisar avsikten för den årliga bostadsproduktionen), vilken åldersfördelning och artsammansättning som ska eftersträvas, hur stor del av resurserna som avses läggas på gatuträd jämfört med parkträd, eller om alla exemplifierade ekosystemtjänster ska förverkligas med samma ambition.

8. Äldre träd har större ekologisk, social, ekonomisk och kulturell betydelse än yngre. Exempelvis är äldre träds särskilda betydelse för luftrening och som översvämningsskydd väldokumenterad. Trots det nämns äldre träds betydelse bara i det kulturhistoriska perspektivet, i en till intet förpliktande och visionslös uppmaning att ”värna äldre träd”. Ingen precisering ges om vad detta innebär. Projektgruppen borde läsa in sig på den vetenskapliga litteraturen om betydelsen av träds olika åldrar och därefter motivera preciseringar av olika avsikter för trädbestånden i staden med hänsyn till deras ålder. Av en policy bör framgå vilka avsikter staden har för att reducera risken för skador, sjukdomar, insektsangrepp och andra vitalitetsnedsättande källor för äldre träd. Policyn bör ha en tydligare bevarandeplan för äldre träd.

9. Varken i stad eller landsbygd fungerar träd isolerade från övrig vegetation utan är integrerade i ett nätverk av interaktioner. Sålunda brukar ekologer identifiera bl a fält-skikt, busk-skikt och olika träd-skikt i ett ekosystem, som både påverkas av varandra och är en förutsättning för varandra. En trädpolicy bör därför precisera i vilka ekologiska sammanhang träden avses fungera och vilka ekosystemtjänster staden avser att åstadkomma med träd i olika vegetationskonstellationer. Här kan både elementära textböcker i ekologi och den vetenskapliga litteraturen konsulteras som vägledning.

10. Exempelsamlingen på ekosystemtjänster byggda på närvaron av träd har två brister:

a) långt ifrån alla exemplen är vetenskapligt dokumenterade, en del är bara omnämnda i litteraturen som potentiellt möjliga;

b) för var och en av de exemplifierade ekosystemtjänsterna ställs specifika krav på träden, deras rumsliga fördelning och täthet, deras villkorade miljöförhållanden, för att ekosystemtjänsten ska kunna optimeras. Därför måste policyn precisera stadens avsikter med träden för att dessa ska kunna tjäna ett visst syfte och alltså ge ett förväntat värde för staden.

11. En stor andel av träden i staden, kanske i storleksordningen hälften, finns på privat tomtmark, tex i villaträdgårdar och på bostadsrättsföreningars mark. De är minst lika betydelsefulla för t ex den biologiska mångfalden i staden och ekosystemtjänsterna som t ex alléträden men tycks inte omfattas av trädpolicyn. Det bör de göra såtillvida att villaägare och andra privata markägare informeras och entusiasmeras att utveckla sina trädgårdar och grönområden för att optimera de ekologiska, sociala, ekonomiska och kulturella betydelserna av träd.

12. I remissversionen borde en öppenhet för dialog med allmänheten, samt någon form av modell för avvägning av intressen vara tydligt inskriven, eftersom policyn kommer att påverka alla framtida förändringar rörande trädmiljön i Göteborg. En sådan modell i policyn, skulle göra det möjligt att komma med synpunkter på dess utformning mera i detalj, istället för att dessa avvägningar sker bakom slutna dörrar eller efter godtyckliga beslut, ibland av okunniga underentreprenörer. Målet om att öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare (som fanns i den tidigare policyn) är nu helt borttaget. Detta mål bör läggas till igen samt utökas med demokratiperspektivet.

13. De stora samhällsförändringar som nu sker och planeras i Göteborg, gör att Ponfs uppdrag får ökad betydelse. Intressekonflikterna mellan Ponf å ena sidan och andra stadsförvaltningar och olika ekonomiska intressen å andra sidan, borde bli allt mer påtagliga – och således avspegla sig i det nya utkastet till trädpolicy för Göteborg. Tyvärr finns inga sådana indikationer. Ponf borde stå upp till de urbana trädens försvar – policyn borde skrivas för att vara en stark röst för bevarandet och förstärkandet av urban natur.

FÖRDJUPADE SYNPUNKTER

Park- och Naturförvaltningens (Ponfs) uppdrag är som namnet anger att förvalta parker och natur i staden. Det innebär att värna naturens närvaro och utrymme i staden. Ett uppdrag inte minst viktigt i Göteborg, unik som storstad genom sina många vilda berg och bevarade kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer, parker och alléer i centrala staden. Ponfs utkast till ny trädpolicy för Göteborg, som nu är ute på remiss, säger sig vara en ”uppdatering” av den gamla Trädpolicyn från 2007. Eftersom situationen/villkoren för stadens träd sedan dess har förändrats och försämrats finns det verkligen all anledning till en översyn av Ponfs uppdrag som förvaltare och värnare av park och natur i staden:

1. Behovet av nya bostäder är idag stort, men till skillnad från tidigare epokers förortsbyggande är dagens rådande politiska trend, förtätning i centrala staden. Det innebär, och har redan inneburit trots omfattande lokala protester, att nybyggen pågår och planeras på omhuldade grönområden i staden, trots god tillgång till redan s k hårdgjorda ytor. // Konflikten mellan byggherrars vinstintressen, politikernas förtätningspolitik å ena sidan och naturens närvaro i staden å andra sidan är m a o mer tillspetsad idag än 2007. //

2. Planerna på en tågtunnel under centrala staden, den s k Västlänken, kommer om den genomförs att förstöra några av centrala stadens särskilt värdefulla kulturhistoriska trädmiljöer, som Kungsparken, Hagaparken och Näckrosdammen. // Intressekonflikten mellan olika förvaltningar såsom mellan Trafikkontoret och Ponf är här uppenbar, såvida Ponf lever upp till sitt namn.//

3. De alltmer påtagliga klimatförändringarna och dess potentiella konsekvenser gör det allt viktigare för all stadsförvaltning och stadsplanering att räkna in naturen i sina kalkyler, vilket i sin tur förutsätter kunskaper som framför allt Ponf bör representera och klimatmål som Ponf bör försvara tydligare.

Dessa förändringar gör att Ponfs uppdrag får ökad betydelse samtidigt som man borde kunna förvänta sig att intressekonflikterna mellan Ponf å ena sidan och andra stadsförvaltningar och olika ekonomiska intressen å andra sidan borde bli allt mer påtagliga. Och således avspegla sig i det nya utkastet till trädpolicy för Göteborg. Ponf borde stå upp till de urbana trädens försvar. Men är det så?

Om vi jämför Trädpolicy 2007 med det nya utkastet till trädpolicy för Göteborg 2015, kan vi konstatera att målen har reducerats från 8 till 3. Den nya policyn tar sin utgångspunkt i politiska dokument som redan är antagna och ska då få plats inom dessa dokuments snäva avgränsningar. Policyn hänvisar bl.a. till Göteborgs 12 lokala miljömål, men flera av dessa, tex ”hav i balans” saknar bäring för dom träd som policyn ska handla om. Man har kraftigt förminskat vikten av bevarandet av redan befintliga och väl etablerade träd i staden.
En ny parameter har tillkommit i Göteborg: staden ska förtätas – och den nya policyn anpassar sig helt efter detta. Den gör det möjligt att lättare avverka träd utan hållbara argument. Träd betraktas nu mer som en inredningsdetalj i stadens designade vardagsrum.
Ett viktigt mål som är helt borttaget är att öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare. Detta är särskilt allvarligt i en tid, då ett av de största hoten mot våra stadsträd är privata markägares vilja att fälla. På vilket sätt tänker Ponf att privata träd, alltså sådana som finns i t ex villaträdgårdar och på bostadsrätters mark ska ingå i trädpolicyn – varför har policyn inte några åtgärder som beskriver hur man ska informera och entusiasmera privatpersoner att utveckla och bevara trädmiljöer?

Trädpolicy 2007, ett omfångsrikt och i många avseenden föredömligt dokument, utarbetat av bl.a. dåvarande stadsträdgårdsmästaren Lars Johansson, präglas av ett organiskt och kulturhistoriskt tänkande. Utgångspunkten är både Trädens behov (”Träden lever, ge dem förutsättningar för det” lyder rubriken på bilaga 3) och det säregna med Göteborg, ”lindarnas stad”, nämligen stadens kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer. Dessutom präglas dokumentet av ödmjukhet inför uppgiften i det att det ses som ”startskottet för framtagandet av en trädplan för Göteborgs stad. En trädplan bör innehålla en detaljerad plan för varje stadsdel och fungera som underlag för prioriteringar av åtgärder” Här finns en balans mellan bevarande och värnande av kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer och framtidsperspektiv, såsom användandet av ”träd som stadsbyggnadselement”, skapa ett varierat trädbestånd mm.

Den balansen saknas i det nya utkastet. Den nya ”uppdaterade” trädpolicyn, som i omfång utgör en tredjedel av den gamla, har hämtat både innehåll och formuleringar från den gamla, men gör andra prioriteringar och präglas av ett helt annat tänkande, ett torftigare språk samt otydligare mål, som lämnar utrymme för fri tolkning och godtycklig avverkning av träd.

Positivt är att det nya dokumentet speglar ”uppdaterade” kunskaper om trädens betydelse i en urbanekologisk kontext, inte bara som värdar för biologisk mångfald utan också deras betydelse för luft- och vattenrening, absorbering av vatten vid översvämningar, klimatreglering mm. Detta är infogat i ett instrumentellt tänkande och språk, i s.k. ”Ekosystemtjänster” som ”samlingsbegrepp för de tjänster och funktioner som naturen tillhandahåller och som gynnar människan” (s. 9). Borta är naturens egenvärde, borta är medvetenheten om att människan är beroende av naturen, och att naturen, i detta fall stadsträdens ekosystemtjänster inte endast har ett ekonomiskt värde.

Denna mentala förändring återspeglas också i frånvaron av historiskt perspektiv. I Trädpolicy 2007 är värnandet om ”kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer” placerat högst upp på listan över specifika målsättningar med policyn.

I de nya kortfattade versionen får man vänta ända till sid. 10 (av sammanlagt 14) innan man ens stöter på ordet ”kulturhistoriska miljöer” och då i en mycket egendomlig och oroande formulering: ”Delmål 2.1 Beakta platsens tradition i återplanteringar av kulturhistoriska miljöer och värna äldre träd.”
Därefter följer en kort text som till en början är ett citat från Trädpolicy 2007, ”Stadens historia är även trädens historia…” och som likt sin förlaga påpekar vikten av att bevara dessa ”trädmiljöers ursprungliga karaktär” och avslutas med meningen: ”Vid återplantering och andra förändringar i dessa miljöer …bör traditionen på platsen beaktas” (2007) resp. ”är det särskilt viktigt att ta hänsyn till platsens historia och tradition”(2014). Så varför lyfta ut, som rubrik för delmål 2.1, den avslutande meningen i denna text, som väl rimligen borde vara undantaget? Det framstår ju som en paradox: hur återplanterar man och varför skulle man återplantera en kulturhistorisk miljö som man just har sagt sig värna om alldeles särskilt? Det är ju helheten, den bevarade orörda helheten i en kulturhistorisk trädmiljö som gör den till en kulturhistorisk miljö! Förstör man en del av den försvinner dess värde. (Ett aktuellt exempel är Bältesspännarparken, som i sin nya ’design’ förlorat sitt kulturhistoriska värde – och flera träd har fått sina rötter avgrävda alldeles intill stammarna.

Formuleringen av Delmål 2.1 är helt obegriplig. Det är inte många meningar på den sidan i policyn som tål en närmare granskning. Denna sida i policyn måste skrivas om i sin helhet! När ett av bara tre mål är så vilseledande och otydligt, räcker det för att underkänna hela förslaget till ny trädpolicy. Här finns många viktiga aspekter som avsiktligt eller oavsiktligt utelämnats.
Även huvudrubriken ”Träd som stadsbyggnadselement” är missvisande. Den kan endast förstås om vi utgår ifrån att Ponf antingen självmant eller efter påtryckningar, uppmanats att formulera dokument som minimerar hindren (dvs etablerade träd och grönområden) som står i vägen för de förändringar som staden, under nuvarande ledning. beslutat sig för, tex stadsförtätning och Västlänken.

Intressekonflikten och Ponfs underordning under andra intressen kan inte uttryckas tydligare – järnvägsplanen för Västlänken väntar i kulissen och är ute på samråd under exakt samma tid som trädpolicyn… Ponf borde tydligare försvara stadens gamla alléer. Är tex Vasagatans lindallé återigen hotad nu? Betyder denna formulering att det är fritt fram att avverka Norra Allén, för att ge plats för det enorma schaktet vid Haga Kyrkan?

”Även om varje plats har unika förutsättningar som man måste ta hänsyn till finns det ändå generella riktlinjer för hur man bör tänka och agera vid olika trädvårdsinsatser. I miljöer med höga kulturhistoriska värden är det avgö¬rande att känna till det historiska sammanhanget och syftet med miljöns till¬komst.” (ur Fria eller Fälla, )

Från trädpolicyn 2007 (sid 16):
”Från Kulturmiljövårdens synpunkt är det mycket angeläget att dessa miljöer bevaras med sin urspungliga karaktär. Det innebär att äldre träd ska behållas så långt det är möjligt”
Nya remissversionen (sid 10):
”För kulturmiljövården är det mycket angeläget att dessa miljöer bevaras med sin ursprungliga karaktär. Det innebär att äldre värdefulla träd ska värnas så långt det är möjligt. Detta ska alltid vägas mot säkerhet och risk i stadsmiljöer där det passerar många människor”
Den nya formuleringen innebär att det är fritt fram att fälla träd, utan någon riskanalys eller riskkvantifiering. Och att endast träd som betraktas som värdefulla bör bevaras. Vilka parametrar gäller för att bestämma om ett träd är värdefullt? En sådan ytlig formulering ger inga kriterier för när träd ska bevaras. Allt baseras på godtyckliga beslut.

Paradoxen blir än mer tydlig om man beaktar huvudrubriken för Delmål 2: Träd som stadsbyggnadselement”. Här ligger nämligen själva tyngdpunkten i nuvarande Ponfs ”uppdatering” av trädpolicyn: att ”arbeta med träd som stadsbyggnadselement”. Här blir också det ovan nämnda instrumentella språket och tänkandet uppenbart, träden som inordnade i ett designprojekt. I inledningen under rubriken Stadens träd (vilken syftar på dokumentets titel, inte träden själva!) som en del av ett sammanhang, heter det ”Dokumentet är en del av Göteborgs stadsmiljöpolicy, som är en gemensam utgångspunkt för färgsättning, möblering, markbeläggning, ljus mm.” Och Under Mål 3: Trädens välmående och överlevnad, heter det under Delmål 3.1. Nyetablering av träd: ”Platsens historia och det önskade uttrycket är viktiga faktorer i val av karaktärsdrag, som till exempel blomning, höstfärg, täthet och textur på bladverk. Ekonomiska faktorer som arters särskilda skötselkrav eller livslängd ska också beaktas…” (s. 13) Vill man vara elak kan man fråga sig om det rör sig om funderingar inför val av träd eller val av parksoffa!

Jag menar inte att man inte medvetet skall använda träd som led i skapandet av urbana rum, nya stadsdelar eller bostadsområden, tvärtom, träden är livsviktiga såväl för människorna som för staden själv, men frågan är hur man gör det, med vilken utgångspunkt/världsbild. Om Ponf inte tar ställning för den unika natur och de kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer som kännetecknar Göteborg och gör staden särskilt attraktiv och säregen, är det svårt att ha förtroende för denna förvaltnings ”arbete med träden som stadsbyggnadselement”, såväl de nu existerande som de kommande. Vem ska försvara träden om inte Ponf gör detta tydligt i den nya policyn?

Utan ett klart ställningstagande FÖR parker och natur, s.k. grönområden, uppstår naturligtvis inte heller någon intressekonflikt mellan Ponf och andra förvaltningar och intressen i staden. Tjänstemän och politiker i Ponf borde – om de levde upp till sitt namn, förvaltare av Parker och Natur – befinna sig i en klar intressekonflikt med t ex fastighetsnämnden vid planer på byggande i grönområden! Men så tycks inte vara fallet. Kraven på bostadsbyggande i centrala staden – för att tillfredsställa byggherrars vinstintressen – drabbar trots omfattande protester redan i första hand omhuldade grönområden. (ex. Guldheden, Mossen, Gråberget, Godhemsberget m.fl.), liksom den planerade Västlänken oundvikligen kommer att skada Hagaparken och Näckrosdammen.
Trots att man aldrig hört så mycket ’grön’ retorik, löften om miljötänkande och bevarande av grönområden som nu från beslutsfattare har man aldrig tidigare i Göteborgs historia valt att inkräkta på så mycket stadsnatur i förtätningens namn.

I Göteborg råder en förskräckande enighet mellan olika förvaltningar, trots att de rör vitt skilda intressen. Det är också uppenbart i det nya utkastet, ”Stadens träd”, där man redan i dokumentets inledning påpekar att det är ”en del av Göteborgs stadsmiljöpolicy”. Denna samsyn är oroande, ett uttryck för frånvaron av vad som kännetecknar äkta demokrati, nämligen motsättningar, konflikter och genuina debatter utifrån olika perspektiv och intressen.

Framtidens Göteborg blir vad vi nu går med på att göra det till. Vi är skyldiga våra förståndiga och framsynta förfäder som planterade träden samt skapade alléerna och parkerna för alla invånares välbefinnande, att klokt förvalta detta värdefulla arv – den stadsmiljö vi gärna berömmer oss av att uppskatta och som otaliga turister kommer för att se!
Det jag skulle önska är en Park- och Naturförvaltning som författar en policy som är både ekologiskt, urbanekologiskt och kulturhistoriskt medveten och kunnig, som kan se helheter, överblicka tid bakåt o framåt, som vågar värna och ta ställning för naturen i staden, för träden som levande organismer, för våra kulturhistoriskt unika parker, för det säregna med Göteborg – gentemot kortsiktiga politiskt-ekonomiska intressen. Jag önskar att Göteborg ligger i framkant med att värdera och vårda den urbana naturen som en stor resurs för framtiden – precis som andra städer i Europa börjar göra, tex Hamburg och Paris. Jag önskar en tydligare policy som mer explicit tar ställning för stadens träd.

Artikel i GP: Vi säger ja tack till en grön stad

Nästan allt nytt byggande i Göteborg, sker i dag i grönområden. Vi hoppas att stadsutvecklare har mod att säga nej till en grå, lerig stad, skriver Grön Samverkan Göteborg.

Rickard Ljunggren (Fastighetsägarna Göteborg) raljerar över högljudda minoriteter som påstås värna om varenda grusplätt och slydunge. Troligtvis syftar han bland annat på oss – trots att vi representerar en majoritet, det vill säga de som bor i staden och vill ha grönska.

Grusplättar föredrar vi att benämna hårdgjord mark och vi är oftast positiva till att dessa bebyggs. Vissa grusplättar är dock fotbollsplaner, ägnad åt spontan lek. Dessa vill vi behålla.

Om man med slydungar menar grönytor, grönområden och parker, stämmer det att vi är mycket måna om att dessa bevaras. Inte på grund av nostalgi utan för att grönska i staden gagnar klimatet och de boendes hälsa och välbefinnande. För detta finns belägg i många vetenskapliga studier.

Nästan allt nytt byggande i Göteborg, sker i dag i grönområden. Aldrig tidigare i Göteborgs historia har man så aktivt valt att inkräkta på så mycket stadsnatur i förtätningens namn. Om vi fortsätter i den takt vi gör nu, kommer de grönområden som vi måste ha för att klimatsäkra staden, för vår psykiska och fysiska hälsa samt för rekreation och lek att vara nästan utraderade om några decennier.

Lovar runt men håller tunt

Etablerade grönytor och gamla stadsträd kommer aldrig tillbaka, är de en gång borta är det oåterkalleligt. Aldrig tidigare har våra beslutsfattare lovat så mycket vad gäller miljö och bevarande av grönområden – men agerat tvärtemot. I Göteborg är det oftast byggherrar och näringsliv som initierar planprocessen och betalar för dess genomförande. Detta skapar en situation där stadens politiker och tjänstemän, i mångt och mycket arbetar för byggherrarnas och näringslivets intressen. Vem för då medborgarnas talan?

Ljunggren talar om det hopp om framtiden som de nya politikerna ger oss och att det behövs politiskt mod att stå emot nejsägare.

Vi hoppas att stadsutvecklare samt nya och gamla politiker har mod att säga nej till en grå, lerig stad. Vi hoppas att de har viljan att ha ett konstruktivt samarbete med stadens medborgare – i utvecklingen av en grön stad. Vi hoppas att till och med en och annan slydunge kan sparas.

Vi säger JA till bevarandet av stadsnära natur. Vi säger JA till en hållbar stadsutveckling, attraktiva bostadsområden och ett grönare Göteborg. Vi säger JA till en modern stad.

Anne-Charlotte Pettersson

Roland Jonsson

Grön Samverkan Göteborg

(Grön Samverkan består av Trädplan Göteborg, Föreningen Bevara Guldheden, Föreningen Bevara Lundby Kyrkby, Föreningen Rädda Skansberget, Intresseföreningen Rädda Mossen, Nätverket Bevara Gråbergets Grönområden, Nätverket Näckrosen, Rädda Godhemsberget, Rädda Sjöbergen med flera.)

Replik på ”Stadsutveckling”, 30/12
Publicerad 12 januari 2015, GöteborgsPosten,

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2596766-vi-sager-ja-tack-till-en-gron-stad

Artikel i GP: Trafikverket blundar för fakta

Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 04-jan-2015. Artikeln återges nedan:

Västlänken är det största infrastrukturprojektet sedan 1800-talet. Den är planerad att skära rakt igenom och oåterkalleligt skada staden. Grönområden och byggnader kommer att drabbas i ännu okänd omfattning, skriver debattörerna. Bild: Elisabeth Alvenby

Västlänken är det största infrastrukturprojektet sedan 1800-talet. Den är planerad att skära rakt igenom och oåterkalleligt skada staden. Grönområden och byggnader kommer att drabbas i ännu okänd omfattning, skriver debattörerna. Bild: Elisabeth Alvenby

Trafikverket blundar för fakta

Det är pinsamt hur Bo Lindgren och Trafikverket med halvsanningar och utelämnade fakta vilseleder allmänhet och politiker. Göteborgs Stad har tydligt redovisat effekterna av Västlänken på stadsmiljön, skriver bland andra Barbara Lindell, Trädplan Göteborg.

Att Trafikverkets (TRV) Miljökonsekvensbedömning (MKB) blivit formellt godkänd av Länsstyrelsen betyder att den tar upp det Miljöbalken kräver – inte att Länsstyrelsen eller Staden godkänt de enorma miljökonsekvenserna, inte att det är fritt fram att köra på med nuvarande underlag! Att redovisa miljöproblemen är inte samma sak som att lösa dem.

Järnvägsplanen är nu i januari ute på samråd. Denna möjlighet till granskning består av ett antal pärmar, fyllda med svårgenomträngligt material, placerade i Trafikverkets lilla reception, samt på ett bord i Stadsbyggnadskontoret. På nätet är det komplicerat att navigera och tillgodogöra sig all information. För de flesta göteborgare är det svårt att sätta sig in i allt detta material, på kort tid mitt i jul- och nyårshelger. Detta är sista gången i ärendet som allmänhetens synpunkter är välkomna!

Allvarlig kritik

TRV har redan i två omgångar fått allvarlig kritik för brister i MKB:n. Det är mycket anmärkningsvärt för en central statlig myndighet, med stort ansvar för de totala samhällseffekterna vid stora infrastrukturprojekt. Regeringen har för sin tillåtlighet krävt att TRV ser till att påtaglig skada inte uppstår på riksintressen, precis som lagen föreskriver. MKB:n, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen bedömer att Västlänken ger påtaglig skada på bland annat riksintresset. TRV har inte lyckats bevisa hur detta kan undvikas. Därför krävs avsevärda ändringar i detaljplanen.

TRV:s järnvägsplan förutsätter stora ingrepp i parkmiljöer. Här finns en tydlig konflikt med Göteborgs Stad, som avslöjar att TRV betraktar befintliga stadsmiljövärden som helt underordnade.

Politisk kohandel

TRV hävdar vidare att Västlänkens beslutade sträckning är ett riksintresse för kommunikation, som väger tyngre än riksintresset för kulturmiljövård. Det är dock inte Västlänkens planerade sträckning och stationer som är riksintresset – utan vilken annan lösning som helst, som ökar kapaciteten på Göteborg C, så att tågtrafiken fungerar långsiktigt. Inga andra alternativ har utretts på allvar. Göteborgs Stad har i överenskommelse med dåvarande Banverket och tidigare ansvarig på LST aktivt hindrat detta. Riksrevisionens granskning visar att Västlänken inte ingick i nationella planen år 2009. Efter politisk kohandel i Göteborg slank Västlänken in i fastställelsebeslutet år 2010, med kraftigt minskad ekonomisk samhällsnytta som effekt.

Ödesfråga

Västlänken är det största infrastrukturprojektet sedan 1800-talet. Den är planerad att skära rakt igenom och oåterkalleligt skada staden. Grönområden och byggnader kommer att drabbas i ännu okänd omfattning. Att detta är en ödesfråga för Göteborg inser en allt större folkopinion. När vaknar våra politiker? MKB:n visar tydligt vilken miljökatastrof projektet är. Vi kräver en omprövning av Västlänken. Alternativen bör utredas av en oberoende kommission.

Sten Jonsson, Arkitekt,
Barbara Lindell, Samhällsvetare, Trädplan Göteborg
Hans Janzon, Ingenjörsgeolog, Internationell expert på tunnelbyggen
Barbro Everitt, fd anställd Göteborgs Kommun, Trädplan Göteborg
Hans Sternlycke, Samhällsvetare, Järnvägsfrämjandet
Gunnar Anjou, Arkitekt
Peter Muth, Civilingenjör
Göran Widheden, Civilingenjör, Trädplan Göteborg
Mats Pagil, Trädplan Göteborg
Chris Ceder, Marinbiolog, Miljöskribent