Västlänken: Träden som förbereds för flytt har redan insjuknat

Postat 2016-09-29 av admin

Vi kan nu avslöja att ingreppen på träd som genomförs under parollen ”Vi undersöker träd och mark inför bygget av Västlänken” har orsakat allvarliga skador på träden, mindre än ett år efter det att ingreppen påbörjades.

Träd 1: Provlyft lind har insjuknat

Linden som grävdes upp och provlyftes förra hösten har nu påfallande skador och risken är överhängande att trädet dör. Trädkronan har förlorat mycket av sitt bladverk och i försvar skjutit många skott på stam och grenar – något som bara kan observeras på detta träd längs hela allén. Runt trädets fot har många svampar nyligen skjutit ur jorden (se bilden längst ner till vänster i kollaget), vilket kan innebära att rotsystemet är utsatt för svampangrepp.

Lind som insjuknat efter ingrepp. Foto: Chris Ceder.

På följande träd påbörjades ingreppen i april 2016:

Träd 2: Kastanj i nöd – blommar i september

Hästkastanjen vid Hagakyrkans spårvagnshållplats blommar – i slutet av september. Detta är ett känt fenomen som bara sker med hästkastanjer som råkat ut för något allvarligt, t ex ett angrepp av bakterier eller parasiter.

Hartmut Balder på Berlins Stads Växtskyddsförvaltning förklarar:

Kastanjerna producerar en nödblomma när de råkar ut för något verkligt dåligt. Det kostar vansinnigt mycket energi, och denna saknar trädet därför under våren. Det blir svagare och svagare för varje år och mer mottagliga för skadedjurs angrepp.

Kastanj som blommar i september - en nödmekanism.

Kastanj i nöd – blommar i september. Foto: Chris Ceder

Hästkastanjens blad är hängiga och uttorkade och man ser direkt skillnaden på de orörda kastanjeträden som också växer i Haga och Nya Allén – ett av dem alldeles intill det nu insjuknade trädet – vars blad ännu är spänstiga och frodiga.

Orörda kastanjer i Nya Allén. Bladen är ännu spänstiga och frodiga. Foto: Chris Ceder

Träd 3 Uttorkad lind vid planerad tillfällig spårvagnshållplats vid korsningen Parkgatan – Viktoriagatan

Linden uppvisar omisskännliga symptom på uttorkning. Bladen är kraftigt ihoprullade. I Göteborg råder en kraftig torka – i september har endast ett kort skyfall inträffat. Träden i Nya Allén som Trafikverket och Göteborgs Stad officiellt har tänkt flytta behöver ständig stödbevattning under torra perioder, men istället riskerar de nu att dö om inte tillräcklig bevattning sätts in. I andra städer som Boston vattnas nyplanterade träd minst tre gånger i veckan när det är torrt och även stora och gamla träd stödbevattnas – se bilder nedan. I Göteborg dör många nyplanterade träd inom det första året, bla pga dålig bevattning.

De tre översta bilderna i kollaget nedan visar den uttorkade linden som utsatts för ingreppet på rotsystemet – den understa bilden är på en intilliggande orörd lind, vars blad inte visar några tecken på uttorkning. Bild 3 visar även den kraftiga lutningen på träden pga av rotkarteringen. Dessa träd har nu fått stödlinor från andra träd för att inte fortsätta att luta mer och mer över gatan.

Bild 1-3: Uttorkad lind. Bild 4 (underst): Orörd lind ett par meter därifrån – bladen visar inga tecken på uttorkning. Foto: Chris Ceder

I Boston bevattnas träden minst tre gånger i veckan under torra perioder:

Bevattning av träd i Boston. Foto: Chris Ceder

Den hotade svartpoppeln vid gasklockan måste skyddas och bevaras

Postat 2016-09-12 av admin

Svartpoppeln vid gasklockan

En av Sveriges få svartpopplar är hotad nu när gasklockan rivs. Istället borde Park- och Natur att kartlägga och skydda trädet samt bevara det för det nya bostadsområde som ska växa fram så småningom i området Gullbergsvass (efter att området använts som uppställningsplats för fordon vid bygget av Västlänken). Det finns bara ett fåtal svartpopplar kvar i hela landet. De andra, som finns i andra städer, är noggrant kartlagda och strängt skyddade.

Under helgen inventerade Trädplan den avverkningshotade svartpoppeln vid gasklockan. Trädet är vid god hälsa och är mycket sannolikt planterat under 1800-talet, kanske så tidigt som 1830-talet, då den andra kända svartpoppeln i Göteborg sattes i jorden vid Kaserngränden.

Svartpoppeln vid gasklockan har ett stamomfång på imponerande 570 centimeter – utan tvekan ett av Göteborgs största och mest ovanliga träd.

Under trädkronan surrar stora knottsvärmar i kvällningen, och inne i det täta bladverket fanns mycket nattfjärilar. Åtta arter av nattfjärilar utvecklas i svartpoppeln, bl a poppelsvärmaren. Allt detta gör svartpoppeln till ett ypperligt skafferi för många djur, och det var ingen överraskning när en fladdermus flög in under trädkronan i skymningen.

Svartpoppeln är grunden i hela det ovanliga och för en stor stad mycket attraktiva ekosystemet runt gasklockan. I svartpoppeln är bordet dukat för många mindre fåglar, som i sin tur står på pilgrimsfalkens matsedel.

Det är ofattbart att svartpoppeln vid gasklockan inte finns omnämnd någonstans i stadens elektroniskt tillgängliga handlingar, där en mängd andra träd som är mindre i storlek och inte lika unika, förekommer i många av stadens naturvärdesutvärderingar.

Svartpopplar kan leva i över 300 år, så stadens invånare och djur skulle kunna glädjas åt trädet i minst 150 år till om nu inte Göteborgs Stad har så bråttom att hugga ner det för att bereda plats åt den uppställningsplats för arbetsfordon som planeras inför bygget av Västlänken.

Istället för att göra den enastående svartpoppeln tillgänglig att besöka och uppleva för göteborgarna står den undangömd och inspärrad bakom taggtråd och hotfulla förbudsskyltar. Det borde ha varit en självklar sak att lägga avspärrningen runt gasklockan så att svartpoppeln hamnade utanför och blev tillgänglig för allmänheten.

Gasklockans svartpoppel är skyddsvärd, dess storlek, och ålder skapar gynnsamma livsbetingelser åt insekter och djur, däribland fladdermöss, varav många arter är rödlistade, samt den likaså rödlistade pilgrimsfalken, ett topprovdjur som finner tillräckligt med föda i det lilla grönområdet som domineras av svartpoppeln.

På gamla foton från 1930-talet syns svartpoppeln tydligt, redan då var den präktig och stor, så den är med säkerhet planterad under 1800-talet, som den gamla “Kärlekspoppeln” som sattes ner i jorden vid Kaserngränden i Göteborg 1834.

EXEMPLARISK SYN PÅ GAMLA TRÄD I BL.A. WIEN OCH LINKÖPING

På andra håll har man en helt annan syn på svartpoppeln och andra gamla träd. I Tyskland korades svartpoppeln till Årets Träd, och de få tusental exemplar som finns kvar skyddas enligt landets stränga naturskyddslagar. Trädet förekommer naturligt på flodslätter och tyskarna poängterar hur viktigt det är att skydda de sällsynta genetiskt rena svartpopplarna* som finns.

Svartpoppeln vid gasklockan står också på en flodslätt, den vid Göta Älv, som nu exploaterats och nästan helt förlorat sin naturliga karaktär. På den tiden då Götaälvlandskapet ännu var oförstört och ursprungligt växte svartpoppeln redan på platsen och idag vet ingen hur trädet har kommit dit.

I Österrike huvustad Wien, är det största trädet den berömda svartpoppeln i Praterparken, med namnet “Det svarta tornet”, som har en stamomkrets på 820 centimeter. Svartpopplarna i Wien är naturligtvis naturminnesmärkta i staden som är en av de världsledande i trädskydd och nu ID-märker alla park- och alléträd, sammanlagt över 100.000 träd, med datachip förutom den ID-plakett de redan har.

Redan idag är över 70.000 av Wiens träd chipmärkta och alla träd i Wien är dessutom märkta med ID-plakett – det handlar om hundratusentals träd som finns registrerade. Och inte ett enda träd får lov att fällas utan grundlig rättslig prövning.

Men Wiens magnifika svartpoppel är inte den största. Tro det eller ej, i Sverige har vi en ännu större svartpoppel i Gottlösa utanför Mjölby. Stammen mäter 832 cm i omkrets och har en hålighet stor nog för en fullvuxen människa att kliva in i. Det är en självklarhet att Länsstyrelsen har skyddat den fantastiska svartpoppeln i Mjölby – som är ett av Sveriges absolut största träd och landets största poppel. Trädet står på den svenska Jätteträdlistan – där svartpoppeln vid gasklockan inte finns med som den skulle gjort om den hade fått existera officiellt – dvs om ansvariga myndigheter i Göteborg hade inventerat och registrerat den.

I Linköping är svartpoppeln i Nykvarnsparken märkt med plakett som ett av stadens 200 Evighetsträd som ska finnas för alltid.

I den grunda flodmynningen i Välen i Askim har botanikern Sven-Olov Strandhede funnit träd som han tolkat som svartpoppel, och det ger starka skäl att undersöka och genetiskt kartlägga ytterligare svartpopplar som kan finnas i Göteborgsområdet samt att genast skydda svartpoppeln vid gasklockan. Allt annat vore en stor skandal för Göteborgs ambitioner som en grön och miljövänlig storstad.

Även om Sveriges alla svartpopplar är inplanterade är de oerhört värdefulla om de växer i flodslättsmiljöer som vid Göta älv, där de har stora naturvärden och därför måste skyddas som de görs i övriga Europa.

Så slutsatsen är enkel: Göteborgs Stad gör mycket lite för att skydda gamla stora träd med höga naturvärden. Nästan ingenting. Som vi belyst tidigare (och ovan) finns vedertagna metoder för hur gamla träd kartläggs, skyddas och bevaras i många andra städer, även i Sverige. En förändring till en grön politik där de gamla träden skyddas och bevaras i Göteborg vore mycket enkel att åstadkomma, bara om viljan fanns.

Se även på:
Trädplans facebook-sida: Inlägg på facebook om svartpoppeln
Nyhetssidan Göteborg 21: Göteborg 21 om svartpoppeln och Hotat praktträd inventerat

Träffa oss på Gathenhielmska Reservatets dag! – söndag 4 sept.

Postat 2016-09-02 av admin

Vi behöver DIG för att föra trädens talan!

Nu på söndag 4 september, kl. 12 till 15

KOM och tala om att vi vill ha träden kvar! Det är nu det gäller!

60 träd hotas i Gathielmska och Söderlingska i Majorna.

Park- och Natur och Higab kommer vara på plats och förorda en fällning av 60 gamla vackra träd!
Higab påstår på sin hemsida att de redan tagit in allmänhetens synpunkter. Men detta var under tre timmar på reservatets dag 2015, helt utan förvarning. Det är inte samma sak som ett samråd. Man har inte tagit med de synpunkter som Trädplan och andra skickade i juni 2016. Men vi kan nu meddela att tack vare de yttranden som Trädplan och andra skickat in så utreder nu stadsbyggnadskontoret situationen. Marklovet, som skulle ha tagits 30 juni om inte våra skrivelser inkommit den 29, är därmed fördröjt och kommer tidigast upp i byggnadsnämnden i slutet av oktober.

NU gäller det att ta tillfället i akt på söndag 12-15 och ifrågasätta de officiella motiven till en så stor avverkning. Planens syfte att göra en historisk återställning strider mot gällande detaljplan (park och trädgård har skyddsbestämmelser) och är enligt antikvarier vi talat med bara är en fri tolkning, ingen vetenskaplig sanning!

Argumentationen för Ponfs och Higabs plan är usel. Att hävda att självsådda träd inte är äkta 1800-tal samt att träd skapar otrygghet är okunnigt, ovetenskapligt och populistiskt. Att fälla skyddade träd utan ändring av detaljplanen är olagligt.

Vi stödjer ett upprustande av parken, men inte på bekostnad av träden. Att först låta området förfalla under många år, och sen vilja ta bort 60 träd, många av dem från 1800-talet för att sen skapa något som kallas för 1800-talsträdgård är orimligt och obildat. Det är fullt möjligt att rusta upp parken OCH bevara träden. Parken har inte skötts på många år, och vi ställer oss positiva till att man genomför nödvändig skötsel, dvs tar bort sly, rensar upp, beskär de träd som behöver det, planterar nya växter och gör parken trevlig och tillgänglig. Men vi vill inte att mängder av friska gamla träd fälls i onödan. Vi behöver våra träd. En park med många träd gör att det blir 30% mindre luftföroreningar i närområdet. Träd skapar trygghet, det finns många studier som visar att det begås färre brott i grönområden. Den nuvarande planen går även helt emot stadens nya trädpolicy.

Trädplan vill att träden bevaras och att Gathenhielmska reservatet rustas upp, förskönas och utvecklas med respekt till de stora naturvärden som finns och i samarbete med boende, näringsidkare, föreningar och andra intressenter!

Här finns info från Higab om planerna: Parkprojekt Gathenhielmska HIGAB

Reportage i SvT: Protester mot trädfällning i Majorna

Här är Trädplans yttrande: Yttrande Trädplan, MARKLOV PÅ MAJORNA 722-136 o 722-116, 2106-06-28

Nätverket Trädplan Göteborg

Vi som vill bevara göteborgarnas stora gamla friska träd …

månadsarkiv: september 2016