Den natursköna Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson
På Styrsö hotas 55 stora tallar av avverkning i Skogen Arbores, ett historiskt och uppskattat arboretum. Många styrsöbor med Karl-Anders Karlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska Akademin, i spetsen kämpar med framgång mot fällningen och har, åtminstone tillfälligt, lyckats få till stånd ett stopp på planerna.
Trädfällningar av utsiktsskäl
På Styrsö går det rykten om att träden står i vägen för utsikten och därför måste bort. Att styrelsens för Skogens Arbores istället vill plantera ekplantor, eftersom de menar att eken är ”ursprungsträdet” på ön, har bara spätt på ryktena. Ekplantor växer långsamt och kommer inte störa utsikten på mycket länge.
”Att fälla de märkta cirka 55 tallarna har ingen skogsvårdsmässig motivering och går emot Stiftelsens ursprungliga intentioner och historia. I generationer har Sällskapet upprätthållit sin pietetsfulla tradition. Det måste vara medlemmarnas uppgift att värna om detta.
Promenaderna för många genom Skogen till och från färjan blir även en skönhetsupplevelse. Dessa välvuxna, ovanligt vackra tallar visar upp sig mäktigt i olika dagrar och skulle säkert ha lyckliggjort Silfverskiöld och Årre, om dessa pionjärer hade fått möjlighet att vandra runt så här 100 år senare!” skriver Karl-Anders Karlsson i en debattartikel: Tänk om tallarna får stå kvar, ETC 2017-08-24
De senaste åren har också flera större träd alldeles intill Skogen Arbores fällts av fastighetsägare för att de stått i vägen för utsikten.
Imponerande inventering av träd och växter
Karl-Anders Karlsson har genomfört en imponerande noggrann inventering av Skogen Arbores träd och växter. Många av trädens ålder är exakt angiven. Ett par svarttallar, den ena med en sällsynt stor stamomkrets på tre och halv meter, liksom en vildapel, planterades alla på 1880-talet.
Grova svarttallar planterade år 1886 som hotas av fällning. Foto: Karl-Anders Karlsson
Mycket gammal vildapel i Skogen Arbores på Styrsö. Foto: Karl-Anders Karlsson
Karl-Anders Karlssons dokumentation av Skogen Arbores och dess historia finns att läsa i två pdf-dokument. Klicka på länkarna och de öppnas i en ny flik i webbläsaren:
Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 1
Skogen Arbores berättar om Trädkultur – del 2
Nedan följer en inledning skriven av Karl-Anders Karlsson:
Mitt i semestern 2017 noterade flera personer att cirka 55 stora tallar i Skogen Arbores på Styrsö var nymärkta för avverkning. Mailväxling med styrelsen för Sällskapet Arbores samt debatt på olika sajter avslöjade, att man tänkt sig låta fastighetsägare söder om Skogen att på egen bekostnad avverka träden. Styrelsen angav cirka 40 tallar som lämpligt, där intressenterna själva skulle få inkomma med detaljer och planera entreprenad som grund för ett beslut i Styrelsen att tas i samband med Skogsvårdsdagen den 11 november.
Debatten ledde efterhand emellertid till att Styrelsen beslutade att istället låta göra en utredning om Skogens framtid, ett klokt ställningstagande med tanke på både frågans känslighet ur historisk synpunkt och konsekvenserna av ett så stort ingrepp i Skogens biologi. Någon omfattande vård av skogen har inte skett sedan efter stormen 1969, vilken ledde till att bok planterades på mindre än en fjärdedel av ytan, som tidigare varit täckt av tallskog.
Med anledning av otydligheter om Skogen i den tidiga debatten gjorde jag som granne med skogen sedan nästan 50 år en enkel utredning på 4 sidor, som senare lades ut på hemsidan för ”Styrsö i Samverkan”, SIS, ”Skogsbiologi och Utvecklingshistoria Kring Skogen Arbores”. Där finns även Styrelsens modifierade intentioner formulerade.
Eftersom frågan primärt gällde de 55 tallarna fokuserades min skrivning på tallens biologi och historia i Skogen och på ön. Innevarande rapport innehåller emellertid en beskrivning av hela Skogen, som man kan avläsa den med inspektion och mätningar samt utifrån arkeologisk och historisk forskning. Tanken är att sådan konkret information om Skogen ska förtydliga den fortsatta diskussionen och bistå den kommande utredningen.
För det första blir detta en lägesbeskrivning för Skogen sommaren 2017. För det andra presenteras utvecklingen av träden på ön i ett arkeologiskt perspektiv, och jag sannolikgör hur växtligheten såg ut innan skogen skövlades på ön. För det tredje redovisas varför träden avverkades. Slutligen argumenteras för ett av flera alternativ till Skogens utformning och skötsel i framtiden.
Redovisningen blir i flera delar. Denna Första Delen är en översikt av skogens innehåll och ålder. I Den Andra Delen, som är ett separat dokument, beskrivs lite mer i detalj olika trädarters nuvarande fördelning i Skogen, deras egenskaper och arkeologiska utvecklingshistoria i skärgården, även lite trähistoria. Här finns även en snabbinventering av den stora skogen på södra delen av ön. En sista del är ytterst ännu preliminär, och den är tänkt som ett samarbete med andra engagerade medlemmar, som hört av sig, för en visuell, pedagogisk presentation i Skogen. Kanske kan detta utvecklas till Konstrundan 2018 och innan Sällskapets årsmöte i juli, som bör besluta om Skogens framtid.