Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 19 maj 2014. Artikeln återges nedan:

Varför inte grunda hållbarhetsbygget på Göteborgs fantastiska treenighet; havet, berget och skogen, och förverkliga staden som konstverk snarare än som komprimerad konservburk? skriver debattören.
Bild: Per Wahlberg

Göteborgs stadsplanering bygger på villfarelser

Den som driver på förtätningen av Göteborg tar ett stort ansvar för att staden blir något helt annat än hållbar. Den vetenskapliga litteraturen visar nämligen att förtätning sällan leder till de önskade miljömålen, skriver ekologiprofessor Göran Bengtsson, Lunds universitet.

Några menar att Göteborg är bäst före gryningen, andra att staden redan sett sina bästa dagar. Men i kommunalpolitiska måldokument blinkar hållbarheten som ett fyrtorn, med evighetens, eller åtminstone långsiktighetens, garantistämpel. Liksom andra svenska tätorter tar Göteborg nämligen avstamp i Brundtlandrapporten för att forma staden så att den tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Men att styra en stad av Göteborgs storlek mot livslång hållbarhet är en utmaning, kryddad av två fundamentala svagheter i navigationsutrustningen.

Den ena är att erbjuda lots utan att ge ett konkret innehåll åt hållbarhet. Översiktsplanen och de olika strategidokumenten är pudrade med hållbarhetslöften för att ge invånarna en långsiktigt hållbar stad och region, med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Men det går inte att se när den utlovade hållbarheten är i hamn eller hur man balanserar de olika faktorerna. Det beror åtminstone delvis på att stadsplanerarna inte lyckas visa hur ett hållbart Göteborg ska se ut i verkligheten.

Luddiga lokala indikatorer

Närmast kommer man i miljöprogrammet, som länkar tolv av de sexton nationella miljökvalitetsmålen till en förteckning över lokala indikatorer för ett visst miljötillstånd. En sådan indikator för målet attraktiv bebyggelsestruktur är ”antalet medlemmar anslutna till bilpool”. Den 20 000:e medlemmen nästa år gör naturligtvis inte Göteborg ekologiskt hållbart, men hur mycket närmare hållbarhetsmålet kommer man? Det framgår inte. Inte heller framgår det varför sådana viktiga egenskaper som till exempel arealen och storleksfördelningen av grönområden och ”vattenspeglar”, deras biologiska mångfald och hälsoeffekt, saknas bland indikatorerna för attraktiv bebyggelsestruktur.

Ytterliga fyra utmaningar

Förutom problem med urval och tolkning av de ekologiska indikatorerna har de som planerar Göteborg för hållbarhet fyra andra utmaningar:

• Hur visar indikatorvärdena att Göteborg fått en samlad ekologisk hållbarhet?
• Vilka är indikatorerna för social, ekonomisk och kulturell hållbarhet?
• Hur ska man beräkna Göteborgs samlade hållbarhet från alla indikatorer?
• Hur ska man kunna jämföra Göteborgs hållbarhet med till exempel Stockholms?

Den andra svagheten är planeringsmålens fokus på förtätning av stadens bebyggelselandskap som ett medel för Göteborg att bli hållbart. Det saknas nämligen konsensus i internationell forskning om att förtätning av städer skulle ge underlag för hållbar utveckling.

Däremot visar vetenskaplig litteratur att förtätning sällan leder till mindre bilanvändning, lägre energiförbrukning, färre transporter eller bättre översvämningsskydd mot skyfall. Desto oftare är förtätning förenad med gentrifiering, höjda bostadspriser, social ojämlikhet och trängsel i rekreationsområden. Den som ändå driver på förtätningen av Göteborg som ett konfliktkantat fullskaleexperiment tar alltså ett stort ansvar för att staden blir något annat än hållbar.

Politikers och stadsplanerares förkärlek för förtätning har troligen rötterna i EU kommissionens uppmaning 1999 (Green Paper on Urban Environment) till medlemsstaterna att ansluta sig till konceptet den kompakta staden. Konceptet må förefalla genomtänkt och motiverat, även om man kan förvånas över strävan att förena ett medeltida stadsbyggnadssätt med modernt hållbarhetstänk.

Fantastisk treenighet

Men varför inte grunda hållbarhetsbygget på Göteborgs fantastiska treenighet; havet, berget och skogen, och förverkliga staden som konstverk snarare än som komprimerad konservburk?

För att förtäta en stad utan vetenskapligt stöd är som att bygga en tunnel genom en känd ås mellan Halland och Skåne utan att först kritiskt granska åsens egenskaper – det kan gå till slut men det blir väldigt dyrt, det väcker protester och det är framför allt inte hållbart.

Göran Bengtsson

professor i ekologi vid Lunds universitet