Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 31 maj 2014. Artikelns text återges nedan:

Vi menar att ett nej i höstens folkomröstning om trängselskatten är den sista möjligheten att få till stånd en omprövning av Västlänken, skriver debattörerna.
Bild: Elisabeth Alvenby

Nej till skatt krävs för att ompröva Västlänken

Det är oansvarigt att driva igenom Västlänken när det tillkommit flera nya förutsättningar sedan beslutet togs, skriver Ingvar Bogdanoff och Stefan Jonvall.

Nu, strax innan spadarna sätts i leran och de hundra träden fälls i Haga, finns fortfarande tid att göra en sista genomgång. Allt fler börjar nu se konsekvenserna av den stora investeringen. I perspektivet femtio till hundra år finns både anledning och tid att tänka en gång till.

Varför hänger Göteborgs tillväxt på att tågen tar en dyr sväng under Haga?

Arbetsplatserna finns på Hisingen. Nya bostadsområden byggs på Norra älvstranden och längs älven norrut. Flertalet passagerare med tåg ska inte till Haga, eller ens dess nära omgivning. De måste ändå byta till buss, spårvagn eller bil. Det bytet kan bättre göras med en centralstation i Gårda. Därifrån kan man direkt med ett enda byte komma till innerstaden, enkelt till en perifer stadsdel eller de nya stadsdelarna på båda sidor om älven och med buss och bil direkt till och från de stora vägarna E6, E20 och E45.

När tågen i Västlänken kommer till Korsvägen respektive Haga måste alla som stiger av byta till hiss eller rulltrappa. I Haga har de 28 meter upp till markytan. Har tiden för dessa transporter i höjdled beaktats i Västlänken?

Redan nu frustrerande

Att sitta i de långsamma tågen med två stopp under staden känns redan nu frustrerande. I Gårda kan vissa byten ske i samma plan. För dem som behöver ta hiss eller rulltrappa i Gårda är det som mest åtta meter.

De höghastighetståg som kommer att gå mellan Oslo och Köpenhamn kan inte angöra Göteborgs säckstation. Det är högst osannolikt att de låter sig sinkas i Västlänkens tunnel. En tågstation i Gårda förefaller vara ett utmärkt läge för ett snabbtåg.

En annan ny förutsättning med mer ovissa konsekvenser är att andelen elbilar och självkörande bilar ökar. Det är inget djärvt antagande att hälften av bilarna i Göteborg går på el om tjugo år. De självkörande bilarna finns nu i trafik på försök i Göteborg. Elbilarna minskar samhällskravet att av miljöskäl flytta resenärer från bil till kollektivtrafik. De självkörande bilarna kräver mindre plats. De kan köra nära varandra i smala filer utan att krocka. Men även köras in i tätare garage och parkeringsplatser – eftersom bilarna hittar själva.

Kräver ännu fler broöppningar

En tredje helt ny förutsättning är den nya Hisingsbron. Den ökande och överlägset miljövänliga båttrafiken kräver fler broöppningar med den nya lågbron. Ännu fler blir det när havsytan har stigit med en meter eller två under brons livslängd. Resenärer från Hisingen som ska hinna med tåget kan inte ta vägen över den nya lågbron med den överhängande risken att fastna vid broöppningar.

Risk för sättningsskador orsakade av grundvattensänkning föreligger intill Västlänkens stora schakt i leran i Haga och vid Korsvägen. Inga sådana risker finns i Gårda- alternativet. Inte heller något behov av att lagra stora volymer mer eller mindre kontaminerade ler- och jordmassor, som är ett av problemen med Västlänken.

Riksrevisionsverket underkänner nyttan med Västlänken: ”Investeringen innebär en förlust för samhället i storleksordningen 10 miljarder kronor”, skrev riksrevisor Claes Norgren på GP Debatt (20/12 2011). Nu är prislappen kanske cirka nio miljarder högre och den lär inte stanna där. Att kostnaden för komplex infrastruktur stiger snabbt när bygget väl har påbörjats är vanligt. Det finns all anledning att förhålla sig kallsinnig till den officiella kostnadsberäkningen som ges i 2009 års penningvärde.

Bristerna i den demokratiska processen är uppenbara. Märkligt att kommunen anser sig kunna bortse från Riksrevisionen, som i artiklar och en omfattande fallstudie 6 dec 2012 ifrågasatt Västlänken.

För den som i likhet med oss accepterar trängselskatt men inte tror på att lägga 25-30 miljarder på Västlänken finns bara alternativet att rösta nej i folkomröstningen. Gårdaalternativet kräver också trängselskatt men det finns chans att där få bättre totalfunktion till storleksordning halva kostnaden.

Ett nej är enda möjligheten

Vi menar att ett nej i höstens val är den sista möjligheten att få till stånd en omprövning av Västlänken.

Det är oansvarigt att av prestigeskäl driva igenom Västlänken i nuvarande kunskaps- och opinionsläge. En grupp med övervikt av nya opartiska sakkunniga borde uppdras att granska projektet en gång till. Det kanske räcker att ställa Västlänken mot Gårdaalternativet, eventuellt tillsammans med några spår kvar till Centralstationen. Kostnaden för att tänka en vända till är försumbar jämfört med byggkostnaden. Oavsett vad en ny granskning skulle resultera i är det värt dröjsmålet.

Ingvar Bogdanoff

bergingenjör med klassisk bergteknik som specialitet

Stefan Jonvall

civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad