Klicka här för att läsa artikel publicerad i GP den 21-dec-2014. Artikeln återges nedan:

Riksrevisionen har kommit fram till att Västlänken inte är samhällsekonomiskt motiverad. Den är i hög grad ett politiskt projekt som inte vilar på varken ekonomisk eller teknisk samhällsanalys. Allt fler människor förstår detta, skriver debattörerna.

Västlänken en miljökatastrof – utred alternativen

Västlänkens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en skrämmande läsning på 298 sidor. ”Irreversibla skador”, ”oåterkalleliga konsekvenser”, ” omfattande negativ påverkan”… Vi kräver en omprövning av Västlänken, skriver bland andra Sten Jonsson, arkitekt.

Elva extra underlagsrapporter finns från privata konsultbyråer, betalda av projektet. Trafikverkets skrivelse är därför inte en oberoende analys.

Trafikverket har i flera års tid utarbetat ogenomträngliga dokument som nu visas för allmänheten. De lämnas ut nu före jul och synpunkter ska vara inlämnade i slutet av januari 2015. Lag 2004:606 säger att allmänheten ska ges skälig tid. Det struntar man i.

Nollalternativet är en jämförelse, där man beskriver hur staden ska se ut år 2030 – om inte Västlänken byggs. Den officiella handling som beskriver Göteborg år 2030 är ”Översiktsplan för Göteborg”, antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26. Där finns många bra förslag. Järnvägsplanens nollalternativ har inte tagit hänsyn till översiktsplanen. I stället antyds att Göteborg inte kommer att utvecklas överhuvudtaget utan Västlänken.

I översiktsplanen står (vår kursivering):

”K2020 pågår ett arbete som har som mål att öka kollektivtrafikresandet. För att nå målet krävs ny kollektivtrafikstruktur för Göteborg med fler spårvägsförbindelser över älven och att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén. En satsning på järnväg är nödvändig för Västsveriges tillväxt.”

Det korrekta Nollalternativet för år 2030 är att fler spårvägslinjer anläggs över älven och att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén. Om inte Västlänken byggs, görs självklart andra projekt för att nå målet ”en satsning på järnväg”.

Tre alternativ har inte medtagits i Trafikverkets utredningar:

• Pelarslinga över stationsområdet, med station i flera våningsplan.
• Station i Olskroken.
• Station i Gårda.

Västlänken hindrar en start för stadsutveckling inom Centralenområdet och Gullbergsvass fram till åtminstone 2026. Om Västlänken inte byggs kan alternativen vara förverkligade redan till år 2025. De ger minst 10 000 bostäder och 20 000 arbetsplatser. Markvärdet på 10 – 15 miljarder kronor kan finansiera alternativen. Merparten av marken ägs av Jernhusen och Göteborgs Stad.

Våldför sig på kultur- och naturmiljön

Alternativen kommer inte i konflikt med kulturmiljön. Västlänken våldför sig på Göteborgs stads historia på ett mycket okänsligt och miljödestruktivt sätt. De negativa effekterna på kultur- och naturmiljön finns dokumenterad i MKB:n av mycket kompetenta konsulter. Dock framgår det inte någonstans vad dessa personer anser om övergreppen.

Västlänkens påverkan på stadens riksintressen är alarmerande, särskilt med den marginella samhällsnytta Hagastation ger. Endast en procent av samtliga kollektivresenärer har Haga som direktmål. Stadskärnan och befästningslämningar från 1620-talet är av riksintresse och kommer att påverkas. Delar av fornlämningen kommer att sprängas bort.

Sträckan Rosenlund och Haga kyrkoplan innebär enorma öppna schakt under minst sju år. Hagaområdets höga kultur- och miljövärden utsätts för omfattande negativ påverkan enligt experterna. Hagakyrkan och Tidningsbiblioteket påverkas av sprängningar som ger skador på fasader och interiörer.

En miljökatastrof

Västlänken är en miljökatastof! Beaktar man alla stora ingrepp i parkmiljöer, trafikomläggningar, tunga transporter av lera och sten, samt inte minst den enorma betongproduktionen med åtföljande koldioxidutsläpp, så blir Västlänken troligen inte klimatneutral förrän efter 60 år. Detta går tvärtemot alla åtaganden på de globala klimatkonferenserna.

Minst 500 träd kommer att avverkas eller utsättas för tveksam flyttning. Stora friska skyddsvärda träd vid Haga kyrkoplan, Allén, Kungsparken, Korsvägen, Näckrosdammen, Fogelbergsparken, Bergslagsparken, Liseberg, Örgryte, Medicinarberget med flera platser måste tas bort. Varje stort uppvuxet träd, behöver ersättas med 500 –1 000 nya träd för att kompensera kapaciteten av koldioxidomvandlingen. Detta finns inte med i planen.

Föroreningar finns i marken utmed hela sträckan Olskroken – Centralen – Packhuskajen samt vid Liseberg – Almedal. Det finns 330 000 kubikmeter fyllnadsmassor i marken varav 75–90 procent har föroreningshalter högre än Naturvårdsverkets generella riktlinjer. Människor kommer givetvis att påverkas av dessa gifter.

Ytvattendrag som påverkas är Göta Älv, Fattighusån med utlopp via Rosenlundskanalen, Mölndalsån, Gullbergsån och Säveån. Rivö fjord som är kustvattenområde vid Göta älvs mynning kan påverkas. Vid arbeten i Mölndalsån riskerar föroreningar som varit bundna i sedimenten frigöras och gå in i vatten-ekosystemet. Spol- och släckvatten samt dräneringsvatten kommer att släppas ut i Rosenlundskanalen.

När tunneln byggs, pumpas vatten bort vilket leder till att grundvattennivån sjunker. Hus och anläggningar i Göteborg är i regel grundlagda på träpålar i leran. Träpålar ruttnar om syre tillförs, vilket ger sättningsskador eller husras. Riskobjekten omfattas av grundvattenberoende byggnader och konstruktioner, naturvärden, brunnar med mera.

Byggbuller på över 70 dB(A) kommer att förekomma vid Kvarnberget, Kungshöjd, Haga, Vasastaden, Korsvägen och Örgrytevägen.

Vissa gator får sämre luftkvalitet på grund av ökade utsläpp från byggtrafikens transporter. Ökade partikelhalter i närheten av utsläppspunkter vid tunnelns ventilationssystem kommer att uppstå.

Dominerar stadsbilden

Under byggskedet kommer byggplank, kranar, maskiner och masstransporter att dominera stadslivet på ett påtagligt negativt sätt. För många äldre människor i Haga, Kungshöjd, Vasastaden, Lorensberg och Korsvägen blir sista minnet av Göteborg ett totalt byggkaos. För många barn blir detta den enda miljö de växer upp i.

Riksrevisionen har kommit fram till att Västlänken inte är samhällsekonomiskt motiverad. Den är i hög grad ett politiskt projekt som inte vilar på varken ekonomisk eller teknisk samhällsanalys. Allt fler människor förstår detta och därför hjälper inte Trafikverkets och kommunens glättiga broschyrer.

Vi kräver en omprövning av Västlänken. MKB:n visar tydligt vilken miljökatastrof projektet är. Alternativen bör utredas av en oberoende kommission.

Sten Jonsson, arkitekt
Barbara Lindell, samhällsvetare, Trädplan Göteborg
Hans Janzon, ingenjörsgeolog, internationell expert på tunnelbyggen
Barbro Everitt, f d anställd Göteborgs Kommun, Trädplan Göteborg
Hans Sternlycke, samhällsvetare, Järnvägsfrämjandet
Gunnar Anjou, arkitekt
Peter Muth, civilingenjör
Göran Widheden, civilingenjör, Trädplan Göteborg
Sture Hult, systemare
Mats Pagil, Trädplan Göteborg
Chris Ceder, marinbiolog, miljöskribent