Avverkning i fokus: Nya Hovås

I det pågående bygget av bostadsområdet Nya Hovås har 9 hektar natur skövlats bort, däribland naturskog på Uggleberget, som nu är nära till hälften bortsprängt. Där bygger nu Skanska, Veidekke, HSB, Familjebostäder m fl 1300 exklusiva bostäder, varav drygt 70% är bostadsrätter med prislappar på upp till hisnande 7.5 miljoner kronor.

Hur går detta ihop med Göteborgs Stads policys om hållbarhet och jämlikhet?

Trädplan har skrivit ett debattsvar till Ulf Kamne om den stora skövlingen av stadsnära natur i Göteborg. Ulf Kamne säger i sitt debattsvar till Trädplan att han ”står upp för en grönare stad”. Ulf Kamne säger också att Göteborsg Stad ”alltid gör en värdering av naturvärden för att i första hand bevara och i andra hand att kompensera, till exempel genom att återplantera i närområdet”.

Det rimmar illa med verkligheten. Det Nya Hovås är bara ett exempel av många, där orörd natur exploateras och brutalt skövlas, istället för att bygga i samklang med naturen. Det finns också många andra platser som passat bättre för exploatering. Tex kunde man byggt på öde parkeringsplatser som gapar tomma, som den mellan Danmarksterminalen och Masthugget, men dessa tycks för alltid vara K-märkta.

Uggleberget var dessutom utomordentligt viktigt i den gröna korridoren mellan naturreservaten i Sandsjöbacka och på Amundön. (se google-karta nedan). Nu är de vilda djurens väg avskuren av branta stup:

Vy över det "Nya Hovås "från det till hälften bortsprängda Uggleberget. Klicka för högupplöst bild. Foto: Chris Ceder

Vy över det ”Nya Hovås ”från det till hälften bortsprängda Uggleberget. Klicka för högupplöst bild. Foto: Chris Ceder

 

Vy över det "Nya Hovås "från det till hälften bortsprängda Uggleberget. Klicka för högupplöst bild. Foto: Chris Ceder

Vy över det ”Nya Hovås ”från det till hälften bortsprängda Uggleberget. Klicka för högupplöst bild. Foto: Chris Ceder

 

De av Ulf Kamne påstådda kompensationsåtgärderna i form av återplantering i närområdet gapar överallt med sin frånvaro: Var är de nio hektaren som försvunnit återplanterade? En långt mer angelägen fråga är emellertid: Hur i hela världen låter sig en gammal skog återplanteras? Inte alls naturligtvis. Alla kompensationsåtgärder faller platt när ursprunglig natur förstörs, inte minst när dess substrat – urberget – sprängs bort.

Istället för att medge att man rätt och slätt offrat ett stort område orörd och vild natur, så försöker man sälja in det ”Nya Hovås” som grönt, hållbart och till och med ett sätt att rädda världen. Stora billboardaffischer pryder området med slogans som riktar sig till kapitalstarka kunder: ”Drömmer du också om 2.80 meters takhöjd?”, ”Havsutsikt garanteras” ”Ja det kommer fler parkeringar” osv. För att ge området dess rätta gröna prägel är husen miljö- och hållbarhetscertificierade. En av affischerna gör besökaren uppmärksam om den saken: ”Rädda världen lite grann varje dag – Tack för att du väljer Svanenmärkt”.

Hur stämmer ett så lovvärt ideal överens med förstörelsen av ursprungsnaturen på Uggleberget? Nu när väl exploateringen börjat kommer resten av naturen också försvinna tids nog – och det planeras redan för en utvidgning av området. I Göteborg naggas det i kanterna på nästan alla grönområden, även in i naturreservat (tex vid Härlanda Tjärn som vi snart ska skriva om).

Uggleberget. Foto: Chris Ceder.

Uggleberget. Foto: Chris Ceder.

 

 

Hotad våtmark på resten av Uggleberget. Foto: Chris Ceder.

Hotad våtmark på resten av Uggleberget. Foto: Chris Ceder.

Äldre klibbal växer i våtmark bland istidsblock på Uggeberget. Foto: Chris Ceder.

Äldre klibbal växer i våtmark bland istidsblock på Uggleberget. Foto: Chris Ceder.

Kartläggning visar att nio hektar natur skövlats för det ”Nya Hovås”. Var är den utlovade kompensationsnaturen?

Så här såg Uggleberget ut innan skövlingen. Exploateringen av den norra delen av det ”Nya Hovås” är redan påbörjad på fotot. Tryck på bilden så kommer det upp förklarande texter. Du kan också öppna kartan och förstora den.

 

Att Rädda Ett Träd: Orhan Pamuk och kastanjeträdet

Att rädda ett träd är något som präglar människor för resten av livet. I den nya artikelserien Att Rädda Ett Träd skildrar olika människor sina erfarenheter av att rädda träd.

Först ut är den turkiske nobelpristagaren i litteratur, Orhan Pamuk, som berättar om hur hans familj räddade ett kastanjeträd för 60 år sedan.

Hur vi räddade vårt kastanjeträd i Istanbul av Orhan Pamuk

Framför vårt hus i Nişantaşıkvarteret växte ett femtio år gammalt kastanjeträd, som lyckligtvis fortfarande finns kvar. 1957 bestämde kommunen att de skulle hugga ner trädet för att bredda gatan. De arroganta tjänstemännen och autokratiska politikerna ignorerade motståndet i bostadsområdet.

I Gathenhielmska reservatet i Göteborg kämpar människor för att rädda träd, precis som Orhan Pamuks familj gjorde i Turkiet 60 år tidigare. Foto: Chris Ceder

I Gathenhielmska reservatet i Göteborg kämpar människor för att rädda träd, precis som Orhan Pamuks familj gjorde i Turkiet 60 år tidigare. Foto: Chris Ceder

När tiden kom då kastanjeträdet skulle fällas tillbringade min familj hela dagen och natten på gatan och turades om att vakta trädet. På så sätt skyddade vi inte bara vårt träd utan skapade ett gemensamt minne, som svetsar oss samman och skänker oss glädje än idag.

Rädda ett träd själv

Vill du också skapa egna minnen för livet som Orhan Pamuk och hans familj gjorde med sitt kastanjeträd? Vill du rädda något av de många hotade träden i Göteborg? Då kan du skapa minnen för både dig själv och många andra att glädjas åt under resten livet. Gå med i Trädplansrörelsen och rädda våra träd i Göteborg.

Kanske står ett av dessa träd just i kvarteret där du bor, framför ditt hus, precis som det gjorde för Orhan Pamuks familj i Istanbul för 60 år sedan. Ett minne som präglar Pamuk och hans familj än idag.

Träden är det viktigaste vi har – utan dem inget liv på denna jord. Hjälp till att rädda dem!

/Chris Ceder

img_9899

I Göteborg räddar Nätverket Trädplan träd. Här beskyddar Trädplans aktivister en mycket ovanlig svartpoppel i Kungsparken som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Orhan Pamuk ur Memories of a Public Square

Överklagan till MMÖD – Detaljplan Östra Kålltorp

Trädplans överklagande till Mark- och Miljö-Överdomstolen, målnummer P 3804 – 16

Läs hela överklagan här: MMÖD-Överklagan-Kålltorp-Trädplan-2016-12-29

 

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att

  • Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan. (Se nedan)

Vidare yrkar vi på att:

Kålltorps skog

Kålltorps skog

  • det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL
  • att ädellövskogen och parkmiljön bevaras
  • att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och
  • ”blandädellövsträd i brant sluttning”att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras
  • att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelseatt kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
  • att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
  • att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
  • att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
  • att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan, Miljökvalitetsmål, regionala direktiv samt nya Trädpolicy följs
  •  att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

 

1.          GRUNDER:

1.1            Föreningen Trädplans grunder för överklagan och därmed rätt till prövningstillstånd.

1.1.1        I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd barrskog och ädellövskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

1.1.2        Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt konventionen EUROBAT

1.1.3        Ett unikt område med stort ekologiskt värde, bestående av flerskiktad gammal barrskog och unik ädellövskog, hotas och skapar en allvarlig barriär i det viktiga blandsskogssambandet som ingår i den gröna kilen från Delsjöreservatet via Kålltorp mot stadens centrum.

1.1.4        Om området exploateras enligt nuvarande detaljplan försvagas och fragmenteras blandsskogssambandet samt rekreationsmöjligheterna i hela stadsdelen.

1.1.5        Kommunen har inte undersökt lämpliga alternativ, i området, för att därigenom minska den miljöpåverkan som exploateringen orsakar.

1.1.6        Kommunen har inte upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som på ett riktigt sätt beskriver konsekvenserna av exploateringen på området och blandsskogssambandet som utgör en viktig länk i de gröna lungor som går från Delsjöreservatet via Kålltorp in mot stadens centrum. Påverkan på miljömålen har också redovisats felaktigt eftersom felaktiga utgångspunkter för miljöriktlinjer används

1.1.7        Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas. 

1.2      Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena skulle  innebära  en  stor  utökning  av  den  eventuella  tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag  är  tillgänglig  för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att detta kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva att det genomförs en MKB.

1.3      Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara Kålltorp, hotad skog”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna.

1.4      Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

1.5      Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

1.6      Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

 

 

 

 

God Jul och Gott Nytt År! …… Lyssna och Lär om Träd – 3

Hej alla trädvänner!
Nu nalkas snart julen och förhoppningsvis finner vi alla lite tid för att läsa och lyssna om träd.
Som ni vet så är allt fler träd och grönområden hotade. Staden tar inte tillräckligt ansvar utan tillåter skövling fortsätter på många platser av alla möjliga olika anledningar. Ibland bara för att bygga lagerlokaler, eller göra om en park. Ett av de största hoten mot våra träd och grönområden inne i staden är Västlänken. Enligt de senaste uppgifterna så kommer 493 träd att fällas. Men – detta är bara de träd som staden planterat. De vilda träd som finns längs VLs sträckning är inte kartlagda. Dessutom tillkommer de hundratals, kanske tusentals som kommer att då på lite längre sikt pga av den kraftiga grundvattensäkningen om schakten byggs.
Vi har nyligen skrivit en replik i GP nyligen om hur staden träd och grönområden skövlas.. Den finner ni här:

Staden skövlar träd

 

Träd fortsätter att vara ett stort tema

Vi är glada att alltfler ser värdet av våra stadsträd. Både allmänhet, forskare, media uppmärksammar detta.  Vi i Trädplan blir med jämna mellan intervjuade av forskare och studenter. Vi får många mail från oroade och/eller intresserade medborgare.

Allt oftare syns reportage i media, och olika böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Vi önskar vi er alla en riktigt fin jul molnlycke-4-2016-01-20och ett grönt fredfullt nytt år!!!
Styrelsen i Trädplan

 

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det:

Lyssna och Lär om Träd – 1

Lyssna och Lär om Träd – 2

TV:

Hur smakar en julsaga?
Nu inför julen vill rekommendera en lite annorlunda perspektiv på träd. En fint och samkfyllt program om julgranen.
Dansk programserie från 2015. Del 1 av 3. Programledaren och tårtkonstnären Tobias Hamann-Pedersen får ta till all sin kreativitet när han omsätter H C Andersens klassiska julberättelser till bakverk. Denna gång: Tv-profilen och författaren Søren Ryge Pedersen läser H C Andersens ”Julgranen”, medan Tobias skapar sin tolkning av den klassiska berättelsen – som tårta.
http://www.svtplay.se/video/11401134/hur-smakar-en-julsaga/hur-smakar-en-julsaga-avsnitt-1

 

Det är detta vi i Trädplan påstått länge – när kommer Göteborgs beslutsfattare att förstå? Vi kan inte fortsätta att fälla så många av våra gamla träd! Det behövs mellan 500 och 1000 träd för att ersätta ett enda stort fullvuxet äldre träd, för att kompensera kapaciteten av att binda partiklar och omvandla Co2

”Luftföroreningar i städer är ett växande problem. Ett kostnadseffektivt sätt att ta itu med problemet är trädplantering, visar en ny amerikansk studie. Partiklarna från bland annat energiproduktion, industri och transport minskar betydligt i närheten av träd.
Luftföroreningar i form av de här mikroskopiska partiklarna fastnar i lungorna hos oss människor. Forskare uppskattar i en ny rapport att föroreningarna kommer att påverka över sex miljoner liv varje år fram till år 2050.”

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trad-renar-stader-1

Växter kan höra dina steg och ta hand sin familj

Växter kommunicerar på två sätt. Dels genom rotsystemet och dels med hjälp av gaser och dofter i luften. Mancuso studerar i huvudsak rötterna och påpekar att de tar inte bara upp vatten och näring, utan är mycket mer avancerade organ än så. Växternas nyupptäckta förmågor har inte bara ekonomisk nytta för odlingar utan gör också att vi borde se på dem med andra och nya ögon.

Vi måste titta på de här organismerna på ett mycket mer allvarligt sätt. För det första är vi beroende av dem, och för det andra är de lika komplexa som djur. Därför har de en värdighet som vi måste erkänna

En liten växt kan ha en miljard rotspetsar som den känner sig fram med under jorden, och ett stort träd kan ha hundratals miljarder, alla små sensorer. En rot kan registrera minst 20 olika kemiska och fysikaliska signaler. Rotsystemet som har miljarder känselspröt är sammanvuxet med andra växters rötter. Tillsammans bildar de ett stort nätverk som skickar elektriska och kemiska signaler. Man  borde inte se träden i skogen som enskilda individer utan skogen är en stor varelse med ett sammanbundet rotsystem av närbesläktade träd.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vaxter-bade-pratar-och-kanner

 

FÖR BARNEN:

:
Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi

http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

 

BÖCKER:

Julgranen
Och här en berättelse att läsa inför julen, se även tv-programmet ”Hur smakar en julsaga”.
”Ute i skogen stod där en sådan vacker gran; Den hade god plats, sol kunde den få, luft fanns där tillräckligt av, och runt omkring växte många större kamrater, – både gran och fur.”
Här kan ni läsa hela sagan
http://kokthansogreta.nu/?p=10465#ankare1

 

Mer om Peter Wohlebens bok, Trädens hemliga liv
Vad Peter Wohlleben gjort är att han staplat ny spännande trädforskning på hög – vilken nästan når upp till mammutträdens höjd – och sedan valt ut alla rön som befäster den nya insikten om träd som kännande, socialt interaktiva och kommunikativa väsen. För dem som inte noggrant följt rapporterna från trädforskningsfronten kommer Trädens hemliga liv att bli boken som för alltid ändrade uppfattningen om träd och skogar.
https://www.gp.se/n%C3%B6je/tr%C3%A4den-beh%C3%B6ver-varandra-1.3937667

PÅ NÄTET

Vackra bilder och beskrivningar av Malmös träd
http://malmotrad.tumblr.com

 

 TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Träden ammar varandra, matar hungriga kompisar och varnar för faror. Vad de känner när vi hugger ned dem anar bara förre skogvaktaren Peter Wohlleben, som skrivit en bok om trädens kommunikation.

http://www.vi-tidningen.se/skogen-snackar/

 

Bygg mänskligt och grönt i Göteborg – utan greenwash

Å så bra, så rätt! Lyssna på dessa kloka kvinnor. Ulla Skoog och Christine Bülow på
GP Debatt 2016-10-30

”Men i filmen Älvstaden där den kommande expansionen gestaltas byggs det högt och tätt. Det är som en skräckfilm där exploatörerna leker Dubai och räknar pengar. Men husen blir inte människovänliga vare sig till höjden eller materialen.
Bryt storskaligheten, upplåt mer mark åt mindre byggbolag och byggemenskaper. Offra inte stadens grönska. Det är i längden en förlustaffär för folkhälsan, för barnen, för den biologiska mångfalden och för Göteborgs attraktionskraft.
Så tänk om, tänk rätt, tänk grönt. Hela vägen från fogmassa till grönyta. Möjligheten att bygga ett grönt och människovänligt Göteborg finns nu men kommer inte tillbaka.”

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1870/article/491684/4/1/render/?token=00e8e68614a0a0a1ad81f54b3745f6b0

Tänk en stad utan träd. Utan sprödgröna blad och eldgula höstlöv som berättar om årstiderna. Utan trädkronor som vajar i vinden och skyddar mot sol och regn.
Föreställ dig Göteborg utan till exempel kungslindarna i Nya Allén. Eller tokyokörsbärsträden på Järntorget – stadens mest fotograferade plats när de blommar i april.
Utan träd och gröna områden mår människor i urbana miljöer betydligt sämre, både mentalt och fysiskt. Det finns det bevis för.

http://www.gp.se/livsstil/tr%C3%A4d-l%C3%A4ker-det-mesta-1.3927366

 

Intervju med miljöaktivisten Julia Butterfly Hill som räddar Redwoodträd i USA

Från Tidningen ”The Sun”, inte den engelska tabloiden, utan en amerikansk non-profit tidskrift

”Nature is always communicating with us, but we’ve forgotten how to listen. I think that’s why there are more and more natural disasters — more severe tsunamis and earthquakes and storms and fires. All these disasters are nature talking louder and louder and louder, trying to get our attention.”

 

http://thesunmagazine.org/issues/436/the_butterfly_effect?mc_cid=33a5019a79&mc_eid=5d1a150a03

Staden skövlar träd – replik i GP

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.  

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

lat-mig-leva

 

 

Så dör en av Göteborgs äldsta och största träd: Gränseken på Delsjövägen —————— Trädplan kräver att trädet räddas och naturminnesförklaras

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

Göteborg senhösten 2016. Vädret är gråmulet och ruggigt. En hårt trafikerad gata. I vägkanten står ett träd, bilar och lastbilar dundrar förbi på några centimeters avstånd. Luften är fylld med en stickande avgaslukt.

Trädet är stort. Väldigt stort.

Stammen är grövre än på något annat träd jag sett i Göteborg.

Av en ren slump har jag fått syn på trädet.

Jag tänker omedelbart att jag måste se trädet på nära håll, det är fängslande och ovanligt. Men det är farligt att korsa den hårt trafikerade gatan och trädet står i en otillgänglig och brant slänt. Att ta mig till trädet från andra sidan gatan innebär att jag måste gå en halv kilometer till fots för att komma till en gångväg varifrån jag kan klättra upp för slänten till trädet.

Det är verkligen inget träd för gamla eller barn att besöka, bara för personer med god benstyrka och balans. I Wien är dylika träd hyllade naturminnen och turistattraktioner som är lättillgängliga för gamla och rörelsehindrade:

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Till slut uppstår ändå en lucka i rusningstrafiken och jag småspringer över gatan och kliver över vägräcket. Jag står direkt framför trädet. Det är enormt. Stammen är klart bredare än bilarna som kör förbi i hög fart på mindre än en armlängds avstånd. Någon har spikat fast plankor på stammen. På marken ligger skräp. Jag fylls med olust. Det är en ganska avskyvärd plats att vistas på.

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

I Örgryteföreningens arkiv finner vi den lilla information som finns bevarad om trädet: På det tidiga 1500-talet stod Gränseken på gården Gårdas ägor.

Konstnären Richard Holmström avbilade i början av 1950-talet trädet som då kallades den tusenåriga eken vid Delsjövägen:

granseken-teckning

Tusenåriga eken vid Delsjövägen. Av Richard Holmström (1951). Licens: Creative Commons (CC BY-NC-ND 2.5 SE)


Idag är Gränseken bortglömd och lämnad att dö, på grund av den allvarliga vanskötsel som trädet utsätts för.

Vägräcket äter sig djupt in i trädstammen. Och någon decimeter nedanför tränger gatan in i ekens inre.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

En av de tre huvudgrenarna har vårdslöst sågats av och svampar tränger ut ur såret på stammen som eken inte klarat att läka ihop. Grenen växte bort från gatan och riskerade inte att falla i huvudet på någon (av de förbipasserande bilarna).

Gränseken - svampangripen. Foto: Chris Ceder

Gränseken – svampangripen. Foto: Chris Ceder

I det svampangripna såret syns flera hål. Hålen kommer att växa allteftersom förruttnelse sprider sig och trädet kommer att gröpas ur och bli ihåligt om det överlever tillräckligt länge. Det är en naturlig process som till slut orsakar trädets död, men genom att såga av en stor gren har man påskyndat händelseförloppet. Naturliga hålträd är viktiga boplatser för många djur – ett oskadat träd däremot bibehåller sin vitalitet och friskhet bättre och kommer att leva betydligt längre än ett träd som utsätts för stora och destruktiva ingrepp.

Främmande föremål skadar träd

Träd har en förmåga att ”svälja” främmande föremål som tränger in genom barken – genom en process som kallas CODIT (se denna utmärkta video för en förklaring). Ett vasst och orubbligt föremål som är i vägen för ett träds naturliga tillväxt skaver upp ett öppet sår som trädets kambium och de levande cellerna i splintveden måste läka. Sårvävnad, kallus, kan genom övervallning (länk till bild) kapsla in skadan och föremålet, men samtidigt har svampar, bakterier och parasiter fått en öppen dörr till trädets inre. Trädet kan fortsätta att leva till synes opåverkat, men svamp- och bakterieangrepp är ofta en långsam process och resulterar i ett successivt försvagande av trädet – ett sjukdomsförlopp som kan pågå i tiotals eller rent av hundratals år som i gamla ekar.

Gränseken måste nu försvara sig mot det konstanta angreppet från det vassa vägräcket och den giftiga vägbanan. Det är inga små föremål – de kommer snart att skava sig in i trädet längs hela dess bredd. Sårytan utvidgas hela tiden och Gränseken kommer under resten av sitt liv att tvingas bekämpa angreppet. Om inget görs. Än så länge vore det enkelt att avlägsna vägräcket och flytta vägen och därmed förlänga trädets liv med många år.

Den stora sårknölen (kallus) som Gränseken nu bildat i försvar mot vägräcket försämrar också dess styrka, jämvikt och stabilitet – som ökar risken för att det väldiga trädet ska knäckas av sin egen tyngd.

En närbild vittnar om att skadan redan är omfattande. Trädstammen har deformerats av vägräckets och vägbanans intrång och en stor spricka är synlig vid stammens bas:

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Dessutom visar vetenskapliga studier att stamskador ökar risken för frostsprickor.

Trädens kambiumlager utsätts för kraftiga spänningar som uppstår vid snabba temperaturväxlingar mellan dag och natt under vintern. Detta kan orsaka frostsprickor, som inledningsvis kan vara mycket små och efter en tid vidga sig till kraftiga sprickor.

Frostsprickor är öppna sår i stammen som är en angreppsyta för svampar, bakterier och skadedjur. Ek är ett av de trädslag som är speciellt utsatta för frostsprickor.

Sjuka träd kan undvikas genom enkla åtgärder

Sjukdom i träd uppstår inte av en slump utan är något som i stor utsträckning kan undvikas genom vanlig miljömedvetenhet, korrekta riktlinjer för trädskötsel och skydd av utsatta träd. 

Den vanskötsel som Göteborgs Stad däremot utsätter våra gamla evighetsträd för garanterar träden en alldeles för tidig död. Hade Göteborg Stad istället skyddat de gamla träden hade de levt mycket längre, i vissa fall i hundratals år längre.

Kartläggning av skyddsvärda träd

I Sverige pågår det en rikstäckande kartläggning av skyddsvärda träd under Länsstyrelsens ledning. I Göteborg blev den klar 2011.

Så här upplyst och lovvärt inleder Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad presentationen om kartläggningen:

I Sverige finns en stor andel av Europas kvarvarande jätteträd, framförallt av grova ekar, vilket gör att vi har ett internationellt ansvar att bevara dem. För att kartlägga förekomsten av sådana träd i Göteborg, har miljöförvaltningen och länsstyrelsen inventerat kommunen under de senaste åren.

Gränseken kartlades av Miljöförvalningen i september 2011. Resultatet var följande:

Stamomkrets: 500 cm
Trädstatus: Friskt
Åtgärdsbehov: Inget

I själva verket är Gränsekens omkrets 602 centimeter mätt på det smalaste stället under brösthöjd – den största eken i Göteborg och ett av några få unika monumentalträd som vår stad kan skylta med.*

Men Gränseken är sorgligt nog inget träd att skylta med – det är ett träd att skämmas över.

Det väldiga och urgamla trädet är angripet, vanskött och allvarligt hotat. Det hade aldrig hänt om Göteborgs Stad hade haft ett uppriktigt miljötänkande och regler för att skydda stadens träd. Nu kan vi bara reagera på försummelsen och hoppas på att trädet kommer leva ett tag till.

Gränseken är ett av naturens underverk som hade kunnat vara en turistattraktion på dryga fem minuters gångväg från Liseberg!

Om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda Gränseken kommer den snart vara ett minne blott!

 

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm - inte 500 cm som uppges.

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm – inte 500 cm som uppges.

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

*På Ellesbo Herrgård i Surte utanför Göteborg finns en kraftigt beskuren ek som enligt Miljöförvaltningens kartläggning mäter 608 cm i omkrets.

…..
Artikeln om Gränseken är publicerad av Chris Ceder på Göteborg21: http://goteborg21.se/834/sa-dor-stadens-storsta-och-aldsta-trad-granseken/

Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd

Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Göteborgs Stad fäller och förstör nu naturvärdesträd i naturreservatet Välen

Den 25 oktober förstördes flera knäckepilar i Välens naturreservat i Göteborg: två träd fälldes helt medan två andra blev kraftigt stympade, varav det ena ett gammalt naturvärdesträd.

Naturreservatet invigdes för två år sedan, men de gamla träden längs Stora Ån omfattas ofattbart nog inte av reservatsskyddet. Istället kan de huggas ner som som om de vore sly och ogräs enligt den sammanlagt tolv ord långa skötselplanen:

Undanröjning av vattenhinder. Röjning och slåtter i luckorna fram till Stora å.

Det finns tjugofem knäckepilar längs Stora Ån i Välens naturreservat. Bara några få av dem växer i direkt anslutning till vattnet. Trädens grenar hänger över ån och skyddar fiskyngel, småfisk och häckande fåglar och förför naturreservatets besökare med en underbart grönskande tunnelvy under sommarmånaderna.

De gamla knäckepilarna i Välens naturreservat är fulla av håligheter och därför livsviktiga boplatser för naturreservatets fladdermöss, kattugglor och många fågelarter (se bilder i bildspelet nedan).

Varför avverkas gamla träd i Göteborgs naturreservat?

Toppen av en trädstam doppade ner i Stora Ån, som därför behövde därför ”röjas upp” enligt direktivet i den rekordkorta skötselplanen och entreprenören som hade kallats till platsen för att såga ner träden.

Tyvärr fortsätter Göteborgs Stad med destruktiva ingrepp på gamla och värdefulla träd vilket skadar den biologiska mångfalden. Fällningar och för träden förödande kapningar sker lättvindigt och ofta helt i onödan. Skötselplaner och trädpolicy saknar tydligt och relevant innehåll för hur Göteborgs gamla naturvärdesträd ska skyddas. Det verkar inte finnas någon kunskap om värdet av triviallövskog hos ansvariga tjänstemän och politiker på Park och Natur. Viljan att skydda naturvärdesträd verkar också saknas.

Trädets ena huvudstam, med ett stamomfång på 245 cm, hade sjunkit ner av sin egen tyngd utan att brytas av: en naturlig process som händer med jämna mellanrum. Knäckepilens inre ved som inte längre är vattenledande skyddas inte av garvämnen och förvittrar därför lättare. Det är denna process som gör träden så värdefulla för många djur. Inre håligheter bildas i de tjocka stammarna som skapar en fantastisk boplats och barnkammare åt fladdermöss, ugglor och fåglar. Trots att trädens gamla stammar långsamt vittrar sönder kan knäckepilar bli så gamla som 300-350 år, vilket finns dokumenterat i Tyskland.

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Den gamla knäckepilen decimerades så radikalt att dess stora naturvärden nästan gått helt förlorade.  Tre yngre stammar, som med tiden hade kunnat kompensera för förlusten av den grova stammen och föryngra trädet, sågades dessvärre också av. Nu återstår endast en smal stam, som delat sig från den trädets andra huvudstam.

Istället för att såga av den del av trädet som orsakade ett hinder för vattenflödet i ån sågades hela stammen av från trädets fot, tio meter in på land.

Dessutom sågades två andra knäckepilar som växte vid vattenbrynet ner helt och hållet, medan en tredje, också den vid vattnet, fick sin ena huvudstam avsågad. Träden hade med tiden kunnat utvecklas till naturvärdesträd tack vare sin direkta närhet till vattnet och de var redan värdefulla tack vare sina grenar som växte in över ån.

Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder

Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder

Artikeln fortsätter under videon om avverkning i Välens naturreservat. Se platsen innan och efter avverkningen i videon:



Reaktionerna från människor som gick förbi platsen var starka: ”massaker”, ”slakt”
var några av orden som hördes. Park- och naturförvaltningen, som har hand om skötseln av naturreservatet, pekades ut som ansvarig för förstörelsen.

Andras syn på knäckepilen

Utomlands och på många andra håll i Sverige är man däremot upplysta om knäckepilens stora ekologiska betydelse. Listan på svenska kommuner som kartlägger, registrerar och skyddar sina knäckepilar är imponerande: Nacka, Alvesta, Sundbyberg, Linköping, Tanum m fl.

Nacka

Några knäckepilar lutar ut mot sjön. På stammarna frodas mängder av bladlavar och småvuxna hättemossor. Kyrkogårdslav tyder på god luftkvalitet.

Denna länk av träd binder samman annars åtskilda grönstråk vilket är värdefullt för bl a fåglar, exempelvis mindre hackspett. Knäckepilar mognar redan i tidig ålder och utvecklar värdefull död ved.

Alvesta kommun:

Naturvärden i parkdelen är främst knutna till de grova knäckepilarna med eldticka (på nästan alla). Några av pilarna är mycket grova och har stora naturvärden främst för svampar och insekter.

Ån ska röjas upp? I själva verket är det knäckepilarna som röjer upp ån på naturens vis

Knäckepilarnas omfattande rotsystem och snåriga dungar befäster stranden och förhindrar erosion. Att ta bort dessa träd är i själva verket raka motsatsen till att ”röja upp” ån – det skapar erosion och som en följd växer ån snabbt igen.

…..

Artikeln ovan är en sammanfattning av artikeln ”Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd” som publicerades av Chris Ceder den 31 oktober 2016 på http://goteborg21.se/809/avverkning-naturreservat-goteborgs-stad-forstor-naturvardestrad/. Originalartikeln innehåller ytterligare bilder.

Lyssna och läs om träd – 2

Träd fortsätter att vara ett stort tema – vilket vi är glada för. dsc_0664Allt oftare syns reportage i media, och böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Ett inlägg med Trädplan i media från juni till oktober 2016 finns här: http://www.tradplangoteborg.se/tradplan-i-media-juni-okt-2016/

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det: http://www.tradplangoteborg.se/lyssna-och-las-om-trad/

TV:

Planet Earth – BBC:s storslagna naturserie

SISTA CHANSEN  – kan ses till kl 23:59 den 22 okt.

Missa inte detta fantastiska program om Tempererade skogar. Barr- och lövskogar täcker stora delar av jordens tempererade områden, och från Sibiriens ändlösa skogar till det inre av Tasmanien finns ännu mycket att upptäcka och kartlägga. I det norra barrskogsbältet, Taigan, finns en tredjedel av världens alla träd och i Kalifornien finns de allra högsta träden, jättelika redwood-träd, mer än 100 meter höga. I USA finns också de allra äldsta träden, mer än 4 000 år gamla. I barrskogsområdet är djurlivet artfattigt, djur som lo och järv strövar oftast ensamma omkring. I lövskogarna däremot är djursamhällena artrika med mängder av däggdjur, fåglar och insekter. En skildring av vår jord som den aldrig någonsin visats tidigare. 30-40 BBC-fotografer har gjort upptagningar på de kallaste, hetaste, torraste, fuktigaste, högsta och lägst belägna platserna på jorden. http://www.svtplay.se/video/10561460/planet-earth/planet-earth-tempererade-skogar?info=visa Här finns stream till originalet på engelska: https://vimeo.com/123700368

Låt dig fascineras av världens trädhus i ZDF:s nya TV-serie Wipfelglück (”Trädtoppslycka”). I det tredje avsnittet besöker vi trädhusens föregångsland Frankrike. Sändningen är på tyska, men är mycket sevärd bara för bildernas skull om man inte förstår spåket. Del tre sänds direkt på länken nedan, där också de tidigare sända avsnitten kan ses (i högerspalten). Obs, på tyska. http://www.arte.tv/guide/de/060788-005-A/wipfelgluck-3-5?country=SE

Ännu ett program på Tyska: En föreläsning om ”Urban Forestry”, Vikten av Stadsträd, på Münchens Vetenskapsdagar 2015 http://www.br.de/fernsehen/ard-alpha/sendungen/alpha-campus/auditorium/campus-wissenschaftstage-2015-urban-forestry100.html

 

Babylons hängande trädgårdar: http://www.svtplay.se/video/2569979/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar-sasong-1-avsnitt-1 För barnen: Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

RADIO:

Om träd ur Sveriges Radios arkiv: Här finns länk till flera program, även ett program där Västkustens trädkramare från 2001: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=2627 dsc_0867

 

 

 

 

 

Naturmorgon om träden stora betydelse för en stads luftkvalitet! Träd i en stadsmiljö är inte bara vackra. De skapar också en bättre luftkvalitet och hjälper till att reglera temperaturen i en stad. Det har de bägge Göteborgsforskarna Jenny Klingberg och Janina Konarska visat med sin forskning vid Göteborgs universitet. Lena Näslund följde de bägge forskarna på en rundvandring i centrala Göteborg.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6536439

Skyddsvärd skog hotas i Dalarna: Miljömärkta skogsbolag i Dalarna anmäler att de vill avverka skog med utrotningshotade djur och växter, så kallade nyckelbiotoper, trots att de lovat att bevara sådana skogar. Det kan P4 Dalarna avslöja idag.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6511606

BÖCKER:

Vad kostar ett träd? En berättelse av Monika Gora och Gunilla Bandolin om en park som skövlas i Malmö och en sällsynt jättelik blodbok som varit klätterträd åt generationer av barn. Vad är ett träd för vedförsäljaren, för stadsträdgårdsmästaren, för ekologen. Vad är ett träd värt för ett barn som klättrar i det eller för någon som bara stå intill det och känna dess närvaro. Boken finns även på Engelska ”How much for a tree”. http://www.adlibris.com/se/bok/vad-kostar-ett-trad-9789170611605

Se även länk till 3D-videosimulering av installationen om boken. How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon Två böcker om STADSTRÄD fick pris för Årets trädgårdsbok på Bokmässan – Med denna utmärkelse – Årets

dsc_0816Trädgårdsbok – hoppas vi att kunskap och inspiration om träd når så många som möjligt eftersom träd är en förutsättning för både hållbarhet och glädje i den privata trädgården som i det offentliga rummet, sa en glad Henrik Sjöman när han tog emot priset på Bokmässan. Stockholms Gartnersällskap delade ut det prestigefulla priset årets trädgårdsbok till Henrik Sjöman, botanist och vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården i Göteborg. Han och medförfattaren Johan Slagstedt fick priset för sina två böcker Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon http://news.cision.com/se/goteborgs-botaniska-tradgard/r/botaniskas-henrik-sjoman-fick-pris-for-arets-tradgardsbok-pa-bokmassan,c2084874 https://www.studentlitteratur.se/#9789144073385/Tr%C3%A4d+i+urbana+landskap https://www.studentlitteratur.se/#9789144106939/Stadsträdslexikon

Trädens hemliga liv, av Peter Wohlleben Naturen är fantastisk, långt mer än vi människor någonsin kommer att förstå. ”Bästsäljaren ”Trädens hemliga liv” har redan fått kritiker att utbrista att Peter Wohlleben har återgett skogen dess själ. Bokens rön skulle kunna vara ett led i en förändring av vår syn på växter i allmänhet och träd i synnerhet.” ”Ännu mer fantastiskt förhåller det sig med svamparnas tunna trådar, hyferna, som kan breda ut sig kilometervis och därmed koppla samman hela skogar, ungefär som fibernät. Genom hyferna och via elektriska impulser i rötternas nervceller – de har sådana – kan träd hålla kontakt med varandra, varna för annalkande skadeinsekter eller torka. När exempelvis någon skadeorganism är i görningen i en barrskog, sänder träden ut fytoncider för att varna varandra, så att trädindividerna kan aktivera försvarsmekanismer. Det är fytoncider man känner doften av om man går i en tallskog en het sommardag.” http://www.svd.se/traden-hamtar-sina-tankar-fran-roten

Så pratar träden med varandra: Träd hör, smakar, minns och kommunicerar. Skogvaktaren Peter Wohlleben har skapat en oväntad bästsäljare genom att sätta nya ord på vad som händer i naturen har Nu hoppas han att fler ska få en ny syn på växtligheten omkring oss. http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/48814/article/485887/16/1/render/?token=68fbc250375e6604721f277f00276a3b http://www.svd.se/en-hyllning-till-skogens-trad  

Mannen som planterade träd, av Jean Giono

Runt om hela jordklotet sker nu uthålliga trädplanteringar eftersom människor insett att det är ett sätt att försöka rädda vår planet från undergång. En insikt som i Gionos berättelse i all tysthet bärs fram av en ensam fåraherde. Förutom denna tidiga ekologiska fabel om herden Elzeard Bouffier, som på eget bevåg planterade stora skogar i Provence allra kargaste områden, får vi också höra den fantastiska historien om hur en påhittad litterär gestalt börjar leva ett liv utanför bokpärmarna. En av författarens döttrar, Aline Giono, har i ett efterord till utgåvan av Mannen som planterade träd, skrivit ner berättelsen om hur herden i hennes fars historia, plötsligt blivit verklig. Recension av boken: http://dagensbok.com/2007/09/22/jean-giono-mannen-som-planterade-trad/ http://www.svd.se/gionos-herde-gor-underverk

 

YOUTUBE:

How do trees communicate They use the Wood Wide Web

https://www.youtube.com/watch?v=SXIBukP5oUQ

Wood-wibe-web, trees and plants talk to each other: Forest ecologist Dr. Suzanne Simard and her students have discovered that Mothertrees can recognize their own kin over unrelated seedlings and help them survive. Also starring forester and bestselling author Peter Wohlleben (’the Hidden Life of Trees’). https://www.youtube.com/watch?v=VNnKPJYiM-w Episodes 2 and 3 as well as a long documentary version (45 mins) available via:  www.intelligent-trees.com

Träd talar till varandra genom rötterna: http://www.esalq.usp.br/lepse/imgs/conteudo_thumb/Plants-talk-to-each-other-using-an-internet-of-fungus.pdf

Vad är ett träd värt? / How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

 

TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Mer vildmark ska skyddas, Göteborg får nya naturreservat: Enligt Naturvårdsverket avverkas betydligt mer skyddsvärd skog än vad som bevaras. Under de senaste femtio åren har människan förstört naturmiljöer i en aldrig tidigare skådad takt. Nu pågår en nationell satsning för att utöka de skyddade områdena och i höst har Göteborgsregionen fått flera nya naturreservat. Förutom Risveden har ytterligare tre områden naturskyddats i Göteborgsregionen efter sommaren. Iglekärrs gammelskog i Ale kommun, Tråkärrsslätt i Billdal och så har Änggårdsbergen i Göteborg utökats.

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1849/article/482734/16/1/render/?token=4f8f81b65269aad1b770272df2b3515d http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nytt-naturreservat-pa-hisingen

Listan fortsätter efter denna insändare:

insandare-vi-behover-de-stora-traden-okt-2016-utklipp

 

Har träd känslor: http://www.dn.se/kultur-noje/mitt-i-naturen-har-trad-kanslor/

”Vi borde behandla träden och skogen bättre”

http://www.dn.se/insidan/vi-borde-behandla-traden-och-skogen-battre/

 

Det finns 3 biljoner träd på jorden: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-manga-trad-finns-det-pa-jorden/

 

insandare-vi-behover-parkernaKära träd, En artikelserie från Idagsidan om nära relationer till ekar, almar och annat med stam.  http://www.svd.se/om/kara-trad                                                                                                                                                                                                                                                    I  denna serie ingår flera påminnelser om varför våra träd är så livsviktiga.  ”Träden förser oss med en rad ekosystemtjänster. Tjänsterna är gratis, och dessutom osynliga för ögat, vilket kanske är två anledningar till att vi knappt skänker dem en tanke – så länge de fungerar. Förutom att träd producerar syre – ett träd avger lika mycket syre som en människa behöver – och binder koldioxid, så renar de även den luft vi andas och vattnet omkring oss från föroreningar. Träd påverkar även klimatet positivt genom att ta hand om regnvatten, dämpa vindar och sänka temperaturen under varma årstider.  – Sen har vi så klart alla mjuka värden i form av förbättrad hälsa, ökat välbefinnande och minskade stressnivåer som träd och grönområden ger oss, för att inte tala om alla lärdomar och upplevelser träden ger våra barn, säger Johan Colding.”

http://www.svd.se/tufft-gratisjobb-for-grona-tjanare/om/kara-trad

 

insandare-om-kalltorp-okt-2016

ANDRA LÄNDER:

Indien Forest Man: Fin film om en man som ensam planterat en hel skog Since the 1970’s Majuli islander Jadav Payeng has been planting trees in order to save his island. To date he has single handedly planted a forest larger than Central Park NYC. His forest has transformed what was once a barren wasteland, into a lush oasis. https://www.youtube.com/watch?v=HkZDSqyE1do https://en.wikipedia.org/wiki/Jadav_Payeng  India Plants 50 Million Trees in One Day, Smashing World Record:

http://news.nationalgeographic.com/2016/07/india-plants-50-million-trees-uttar-pradesh-reforestation/

Kalifornien David Milarch’s near-death experience inspired a personal quest: to archive the genetics of the world’s largest trees before they’re gone. This short film from The Story Group documents his effort to save the redwood champions of Northern California from the effects of climate change. https://www.youtube.com/watch?v=wW9w6eCQQkU

Polen: Naturmorgon: Träden i den unika Bialowiezaskogen

En berättelse om en skog som funnits i 10 000 år, där träden kan bli höga som 16-våningshus och där det finns nio olika hackspettsarter. Den polska regeringen beslöt i mars om omfattande avverkningar i den skyddade Bialowiezaskogen, den sista någorlunda intakta spillran av den skog som en gång täckte centraleuropa. Naturmorgons Lisa Henkow söker efter förklaringarna till konflikten om Bialowiezaskogen. Vad är fakta och vad är ideologi? Avverkningsbeslutet är föremål för granskning av EU-kommissionen (hela polska delen av skogen är Natura2000-område) och UNESCO som utser världsarv (Bialowiezaskogen är världsarv, både polska och vitryska delen). Dessutom pågår en process i Polska förvaltningsdomstolen om avverkningsbeslutet. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6534619 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6540188  

Mexico:

Mexiko satsar på träd mot smogen. Omkring 18 miljoner träd kommer att planteras av myndigheten i jättemetropolen Mexico City, för att bekämpa luftföroreningarna i staden och dess omgivningar, uppger regeringen

http://www.svd.se/mexiko-satsar-pa-trad-mot-smogen

Avslutningsvis Rädda skyddsvärda träd i Göteborg,  en inlägg från Trädplans hemsida som tål att läsas igen. “Gamla träd är en bristvara i dagens landskap och bör betraktas som omistliga oavsett var de än påträffas. Förutom att de ofta har höga kulturhistoriska värden så finns det ett stort antal hotade växter och djur som är beroende av dem. Bevarandet av gamla träd anses därför i många avseenden som nyckeln till bevarandet av denna mångfald.” “Gamla träd har en fantastisk förmåga att överleva. Samtidigt måste de behandlas med försiktighet om de ska leva så länge som möjligt” skriver Länsstyrelsen Enligt bestämmelserna i Miljöbalken så kan ett särpräglat naturföremål som behöver skyddas eller vårdas särskilt förklaras som naturminne av Länsstyrelsen eller kommunen. Tyvärr verkar detta inte gälla Göteborg. Här finns endast ett träd förklarat som naturminne av Lst, det är den 900-åriga linden på Torslanda Kyrkogård. Trädplan Göteborg anser att det är NU är dags att naturminnesförklara ytterligare ett antal träd i vår stad. http://www.tradplangoteborg.se/radda-skyddsvarda-trad-i-goteborg/    

 

Trädplan i media, juni-okt 2016

Här är en sammanställning av några reportage där Trädplan medverkat på olika sätt i år.

Trädplan i media under våren: Trädplan ger svar på tal

Från juni till oktober:

HAGA – KUNGSPARKEN

tradflytt_03-okt-2015”Låt mig leva”: Skarp kritik när träd ska fällas. Kommunen vill fälla 60 träd i Gathenhielmska kulturreservatet. Nu växer protesterna mot projektet. – Vi tycker det är helt vansinnigt, säger Barbara Lindell, ordförande i nätverket Trädplan Göteborg.

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/l%C3%A5t-mig-leva-skarp-kritik-n%C3%A4r-tr%C3%A4d-ska-f%C3%A4llas-1.3803695

Infekterad trädstrid i Haga – mer än 100 träd ska flyttas eller fällas. Bygget av Västlänken påverkar omkring 500 träd i Göteborg, många av dem i Haga. Där ska cirka 70 träd flyttas och omkring 45 fällas. Det pågår en trädstrid i stan.

” – De flesta av de gamla träden över schaktet fälls. Risken är att det blir så stora skador i området att det inte går att återställa, träden visar redan tydliga tecken på stress, menar Barbara Lindell, ordförande för Trädplan Göteborg.

Nätverket har i flera skeden yttrat sig kring Västlänken och ingår i grupperingen Skona Göteborg, som just nu strider för att bygget läggs ner helt och hållet i sin föreslagna form, med hänvisning till både kultur- och naturmiljö. Trädflytten är ytterst tveksam, menar hon.

– Vi ser på liknande situationer i Tyskland exempelvis, där stora gamla träd inte mått bra av att flyttas. Mindre träd har man flyttat med bättre resultat, men bland de stora är det få som är friska och överlever på längre sikt, säger hon.”
http://www.goteborgdirekt.se/nyheter/infekterad-tradstrid-i-haga-mer-an-100-trad-ska-flyttas-eller-fallas/reppjm!nRny3It0XLPm9uGUUGuY9Q/

Experter dömer ut trädflytt: ”måste sågas ner om 20 år”, ”galenskap att plantera om”
http://goteborg21.se/2016/09/19/experter-domer-ut-tradflytt/

Inventering av trädingreppens bevara-traden-1konsekvenser för träden i Haga: Ingreppen på träd som genomförs under parollen “Vi undersöker träd och mark inför bygget av Västlänken” har orsakat allvarliga skador på träden, mindre än ett år efter det att ingreppen påbörjades.

Göteborg21 har genomfört en inventering av trädingreppens konsekvenser för träden i Haga och Nya Allén – något som varken Göteborgs Stad, Trafikverket eller Länsstyrelsen gör. Detta är en kortfattad sammanställning om några av träden.

http://goteborg21.se/2016/09/28/vastlanken-traden-har-redan-insjuknat/

 

GULLBERGSVASS och CENTRALEN

Göteborg offrar sina äldsta träd för Västlänken
Två träd i fokus: Almen i Stationsparken och en av landets unika svartpoppel vid Gasklockan

http://goteborg21.se/2016/09/11/goteborg-offrar-sina-aldsta-trad-for-vastlanken/

http://www.tradplangoteborg.se/den-hotade-svartpoppeln-vid-gasklockan-maste-skyddas-och-bevaras/

GATHENHIELMSKA, Majorna

Anrik Majornapark rustas – genom att fälla 50 träd 

Foto: Karin-Eurenius-direktpress-2016

Foto: Karin-Eurenius-direktpress-2016

Varför ta bort fullt friska träd och sätta dit en liten pinne? Det frågar sig Trädplan Göteborg som protesterar mot kommunens planer på att fälla cirka 50 träd i Gathenhielmska kulturreservatet.
http://www.goteborgdirekt.se/nyheter/anrik-majornapark-rustas-genom-att-falla-50-trad/reppie!bUsLdCJ5mrVmZ29e@pPyw/

”Låt mig leva”: Skarp kritik när träd ska fällas

Kommunen vill fälla 60 träd i Gathenhielmska kulturreservatet. Nu växer protesterna mot projektet. – Vi tycker det är helt vansinnigt, säger Barbara Lindell, ordförande i nätverket Trädplan Göteborg.

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/l%C3%A5t-mig-leva-skarp-kritik-n%C3%A4r-tr%C3%A4d-ska-f%C3%A4llas-1.3803695

 Protester mot planerad trädfällning i Göteborg

För att anlägga en 1800-tals trädgård så måste man enligt park- och naturförvaltningen ta bort ett stort antal träd och buskar i parken. Enligt nätverket Trädplan Göteborg så handlar det om cirka 60 stycken träd eller större buskar och i nätverket är man mycket upprörda över planerna.

–Det är skandal. Man kallar stora träd för slyträd. Det okunnigt och missledande. Det handlar bl.a. om almar från 1800-talet. Där finns även poppel, tysk lönn, fläder och gamla äppleträd. I princip alla stora träd runt Gathenhielmska ska tas bort, säger Barbara Lindell, presskontakt på nätverket Trädplan Göteborg.

– Det här är skyddsvärda träd vi pratar om. Göteborg har precis antagit en trädpolicy för att skydda gamla träd och nu vill man ta ett sådant här beslut.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/protester-mot-planerad-tradfallning-i-goteborg

 

 

INTERVJU med Trädplan i Tidningen Centrum (Direktpress) om träden i Haga/Kungsparken

Infekterad trädstrid i Haga – mer än 100 träd ska flyttas eller fällas

Bygget av Västlänken påverkar omkring 500 träd i Göteborg, många av dem i Haga. Där ska cirka 70 träd flyttas och omkring 45 fällas. Det pågår en trädstrid i stan.

lat-mig-leva

”– De flesta av de gamla träden över schaktet fälls. Risken är att det blir så stora skador i området att det inte går att återställa, träden visar redan tydliga tecken på stress, menar Barbara Lindell, ordförande för Trädplan Göteborg.

Nätverket har i flera skeden yttrat sig kring Västlänken och ingår i grupperingen Skona Göteborg, som just nu strider för att bygget läggs ner helt och hållet i sin föreslagna form, med hänvisning till både kultur- och naturmiljö. Trädflytten är ytterst tveksam, menar hon.
– Vi ser på liknande situationer i Tyskland exempelvis, där stora gamla träd inte mått bra av att flyttas. Mindre träd har man flyttat med bättre resultat, men bland de stora är det få som är friska och överlever på längre sikt, säger hon.”

Här är hela artikeln:  Trädstrid i Haga – Kungsparken

hotade-trad-kungsparken-allen-hagaplan-med-text-o-logo