Motion om att UTÖKA Delsjöns naturreservat

Postat 2017-12-20 av admin

Trädplans långsiktiga och idoga arbete börjar ge resultat.

Exploateringen av Stora Torp var en väckarklocka för många. Den visade att inte ens våra mest värdefulla och uppskattade natur- och grönområden går säkra för exploatering.
Delsjön naggas i kanten från alla håll, både av Göteborg, Partille och Härryda kommun. Nu är det dags att det förändras, dvs att kommunenerna och i förlängningen staten tar ansvar. Vi vill att större delen av hela Delsjöområdet blir ett statligt naturreservat, samt att angränsande natur- och grönområden, få ett förstärkt skydd.

Vi uppskattar denna motion – och hoppas den leder till positiva beslut för hela Delsjöområdet. Det måste bli slut på fragmentering och exploatering av våra värdefulla stadsnära naturområden. Vi hjälper gärna till i detta viktiga arbete.

Här i länken och i texten nedan finns motionen till Kommunfullmäktige: Motion KF, utöka reservatet Delsjön, M Wannholt, 2017-12-20

Här finns Trädplans förra inlägg med all info från Länsstyrelsens tidigare förslag om utökat naturreservat: Trädplan Göteborg vill ha en utökning av Delsjöns naturreservat!

Läs mer →

Vi vill ha en utökning av Delsjöns naturreservat!

Postat 2017-12-17 av admin

Återuppta Länsstyrelsen förslag på utökning av naturreservatet Delsjöområdet

För 10 år sedan så föreslog Länsstyrelsen att Delsjöns Naturreservat skulle utökas. De flesta remissinstanserna tyckte det var ett bra förslag – men tyvärr blev det avslag när det kom upp till Stadskansliet.

Nu ser vi effekten av detta. Flera detaljplaneförslag naggar nu naturskyddsområdet runt reservatet i kanten, bla exploatering vid Härlanda Tjärn och i Östra Kålltorp samt Öjersjö från andra sidan. Tyvärr kan det komma nya förslag på exploatering i närheten av Delsjön och Stora Torp även i framtiden.

Delsjöns reservat, foto Maria Wennerbeck

Att ens föreslå att bebygga och stänglsa in 11.000 kvm i den gamla kultur- och naturmiljön vid Stora Torp – som är ett mycket uppskattat område för rekretaion, och oerhört viktigt för ett sammanhängande grönstråk – det visar att inget är heligt för stadens beslutsfattare.

Därför är det dags att återuppta detta förslag om utökning av Delsjöns naturreservat, så att hela omådet får statligt skydd.

Låt oss jobba för att det blir verklighet.

Du kan hjälpa till genom att lägga förslag och skriva till politiker och tjänsemän, påminn länsstyrelsen och hjälp till att driva detta – så att Delsjöområdet skyddas för framtiden.

Här är en sammanfattning av förslaget:

Läs mer →

Sista lindallén i Flatås hotas

Postat 2017-12-12 av admin

Trädplan publicerar tillsammans med styrelsen för Bostadsrättsföreningen Flatås 1, representerande 651 lägenheter, och boende i Flatås, en granskande debattartikel i GP för att få till ett stånd ett stopp på planen att avverka den sista och biotopskyddade lindallén i Flatås.

Länk till artikeln i Göteborgs-Posten

Artikeltexten följer nedan:

Bild 1 överst t.v: Chris Ceder. Bild 2 överst t.h: Barbara Casari. Bild 3 underst t.v: Chris Ceder. Bild 4 underst t.h: Anne Jönsson.

Under bygget av Flatås Alléer har stora delar av den enda parken i Flatås skövlats och två gamla lindalléer fällts. Helt i strid med Göteborgs Stads nya trädpolicy med utfästelser om att gamla och värdefulla träd ska skyddas och bevaras.

De boende i Flatås kämpade i fem år för alléerna, som fälldes trots löften att de skulle vara kvar. Nu hotas en tredje sista allé av fällning.

I Flatås vackra park lekte barnen fritt långt ifrån trafikerade gator och många igelkottar hade sin hemvist där. När det blev klart att parken skulle bebyggas lovade kommunen att de båda vackra lindalléerna på parkens bägge sidor skulle bli kvar. Det framgick tydligt i detaljplanen att de storvuxna träden skulle bevaras.

Fälldes utan förvarning

Våren 2016 fälldes den ena allén utan förvarning. Bestörta Flatåsbor grät när träden sågades ner. Varför det gjordes, kunde inte förvaltaren av träden, Park- och naturförvaltningen, svara på ”Till sist så räckte det ändå inte, varav den exakta orsaken inte är helt känd”.

Nästa bud från kommunen var att den andra allén åtminstone inte skulle fällas. I år avverkades plötsligt också denna. Återigen var skälen höljda i dunkel. ”Fällningen behövde stämmas av med fyra olika förvaltningar, men att svaret troligtvis är på gång”, meddelade Stadsbyggnadskontoret (SBK).

I Flatås finns en sista lindallé kvar. Delar av denna ska nu fällas, sammanlagt 65 av 113 träd, trots att den är biotopsskyddad. Resterande träd lovar kommunen än en gång att bevara, då en parkeringsplats ska bebyggas. Så är det också angivet i detaljplanen.

Vi befarar att alla de sista 113 träden försvinner trots kommunens fagra löften. Visa av erfarenheten från vad som hänt med de andra alléerna i Flatås, tror vi inte längre på gröna utfästelser och detaljplaner.

Länsstyrelsen friskriver sig ansvaret

Illavarslande tongångar från SBK varnar för att om träden ändå fälls eller råkar dö, så hamnar ärendet hos Länsstyrelsen (Lst). I ett slags moment 22 friskriver sig Lst från ansvar som tillsynsmyndighet och konstaterar att husen ska byggas så nära allén att man inte behöver ta hänsyn till biotopskyddet: ”Eftersom de kommande husen placeras nära allén, skulle man kunna anta att det medför att den bedöms vara i omedelbar anslutning till byggnaderna. Vid en sådan bedömning anses allén inte längre vara biotopskyddad och då är eventuell trädfällning ingen fråga för Länsstyrelsen”.

Som om det inte vore nog säger Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson (MP) att det krävs marklov och dispens från Lst för att fälla de träd som ska bevaras: ”Det är så långt vi kan säkerställa allén i detaljplanesammanhang”.

Emmali Janssons svar angående Lst:s kafkalika slopande av biotopskyddet får oss att tappa hakan: ”Det som länsstyrelsen beskriver är ett annat sätt att säkerställa någon slags träd, medan just de nu befintliga träden genom den planbestämmelse som här var aktuell skyddas genom att reglera att det krävs marklov för att fälla träden. Sådant marklov kan naturligtvis sedan ges, men träden får inte fällas utan att särskilt lov för det ges.”

Många frågor, inga svar

Samtliga inblandade parter lägger ut den ena brasklappen efter den andra för att slippa bära ansvaret, dagen då alla träd är fällda.

Hur kan biotopens skydd diskvalificeras av det objekt som biotopen skall skyddas från?
Varför tar inte Länsstyrelsen sitt ansvar som tillsynsmyndighet?
Varför skövlar kommunen så lättvindigt gamla alléer, med stora naturvärden som går förlorade, när de heligt lovar att de ska bevara dem?
Varför ger Emmali Jansson inte ett rakt och ärligt svar på om träden kommer att bevaras?

Frågorna är många. Några svar har vi inte fått. Flatåsborna utsätts återigen för oärlig och oschysst behandling.

Lindallén i Flatås behövs i sin helhet som ett grönstråk mellan friluftsområdet Ruddalen och naturreservatet i Änggården. Viktiga grönområden blir allt mer kringskurna av exploatering med förlorad biologisk mångfald och genetisk diversitet som följd.

Är det inte värden som Göteborgs Stad håller för viktiga?

Vädjar till politikerna

Vi ser samma mönster över hela staden. Gamla friska träd försvinner som i ett plockepinnspel. Oåterkalleligen. Vi vädjar till politikerna i kommunstyrelsen att ta ett genuint grönt beslut: skicka tillbaka planen till skrivbordet och bevara hela den sista lindallén i Flatås! Så kan Göteborg börja leva upp till målet om en grön stad.

Chris Ceder

Maria Wennerbeck

Barbara Lindell

Föreningen Trädplan Göteborg

Lisbeth Johansson

ordförande, Brf Flatås 1, bestående av 651 lägenheter

Tommie Johansson

sekreterare, Brf Flatås 1

Barbara Casari

Jan Olsson

Boende i Flatås

Trädplan genomför aktion för de hotade träden vid Korsvägen

Postat 2017-10-05 av admin

Fruktträd som inte skötts och nu ska flyttas, Johannebergs Landeri

Fruktträd vid Johannebergs Landeri, som nu ska flyttas

Träden vid Korsvägen kommer med start denna vecka att beskäras och bindas upp inför flytten. Många av de enorma gamla skyddsvärda träden vid landeriet togs bort redan från 2006 och framåt, när de första beskeden om Västlänken togs. Detta var innan Trädplan fanns, och innan många fattat vidden av projektet och hur det påverkar staden. Så landeriets trädgård är redan förstörd. Man satte då en ”flyttbar fruktträdgård”, som inte har skötts särskilt bra och där träden knappt växt något, som syns på bilden. Nu ska dessa träd flyttas igen till en annan plats. Man kan undra hur de kommer att må då.

Vad som är värre är att många av de vackra mäktiga träd som fortfarande finns kvar är för stora för att flyttas, kommer att fällas i samband med att Trafikverket planerar att börja med bygget av Västlänken.

Under den gångna helgen genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen – se foton nedan.

Trafikverkets delprojektledare för Station Korsvägen, försöker i e-postkommunikation med Trädplan att skönmåla trädingreppen:

Utförandet av flytt och förarbeten görs enligt rekommendationer i Tysk standard beträffande flytt av stora träd. Detta regelverk bygger på erfarenheter från flytt av träd från Tyskland och USA samt den senaste forskningen inom ämnesområdet.

Men det finns varken någon ”Tysk standard” eller ”regelverk” för trädflytt. All trädflytt är experimentell!

Just i Tyskland har man fått erfara detta efter att ha flyttat ett större antal små träd i samband med tunnelbygget Stuttgart 21.

Några år efter flytten såg Stuttgarts flyttade träd ut så här (tryck på länkarna):

lönn, ek, platan, björk, avenbok

En skrämmande syn! Träden är idag patienter, som är i ständigt behov av vård och omsorg för att överleva, berättar den uppgivna chefen för Stuttgarts parkförvaltning, Volker Schirner, i tysk press.

För ett år sedan flyttade Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad ett antal oxlar. Träden står i Himlabacken bakom Studentkåren. I början av september i år, när alla träd fortfarande var gröna, hade bladen på de flyttade oxlarna vissnat och fallit av. Enligt Park o natur beror det på att de fått för mycket vatten, pga av regn, men som man kan se på bilderna så har även de träd som står högst upp i backen, där vattenavrinningen är god, tappat alla blad.

När träd flyttas och planteras om krävs nästan dagliga insatser i form av bevattning och näringstillförsel. Vi har sett att Göteborgs Stad inte klarar av detta utan ser till träden alldeles för sällan för att de ska ha goda utsikter att återetablera sig efter flytt.

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

Flyttade oxlar, Himlabacken, Göteborg. Foto: Trädplan

I söndags genomförde Trädplan en aktion för träden vid Korsvägen. Rödvita band med texten ”Låt mig leva” bands runt de hotade träden, däribland många fruktträd i Landeriet.

Många träd runtomkring Korsvägen hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Stora träd vid Korsvägen som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Många stora gamla träd hotas av fällning vid Korsvägen. Foto: Chris Ceder

Fruktträd i Landeriet som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Vi begär RÄTTELSE om vårt yttrande till mark- och miljödomstolen ang Västlänken

Postat 2017-05-21 av admin

Otack är världens lön. Bilden visar omfattningen av hela vårt yttrande, med tillhörande bevisföring. Som alla förstår ligger det ett enormt utredningsarbete bakom detta, utfört av vår expertpanel som jobbar helt ideellt. Sammanlagt drygt 2000 sidor har vi skickat in till MMD (Mark- och MiljöDomstolen) plus juristerna omfattande text på 69 sidor. Som jämförelse kan sägas att vissa myndigheters remissyttrande till MMD är på 10-20 sidor i bästa fall.

Trädplans m.fl. yttrande till MMD ang Västlänken

När Trafikverkets svar över vårt och andras yttranden kom tyckte vi det var märkligt att våra invändningar inte alls bemöttes. Detta visade sig dock bero på att alla våra bilagor i dagboksbladet hänförts till ett annat yttrande av en grupp fastighetsägare som därför fick ”äran” av våra frågeställningar. Samt att vissa av våra frågeställningar inte passade in i deras del av talan, som handlar om vattenfrågan.

Trafikverket bemöter yttranden genom att adressera aktbilagenummer, förkortat ab.

Föreningen Trädplan m fl yttrande har följande aktbilagenummer:

506 – Vårt juridiska yttrande som kan läsas här:
Juridiskt huvudyttrande MMD, ang Västlänken

538 – Våra bilagor med utredning i olika sakfrågor och begäran om kompletteringar, på drygt 2000 sidor

Trafikverket har undvikit att bemöta de flesta av våra frågeställningar. Till exempel vägrar man bland annat lämna en uppdaterad klimatkalkyl (vilket har bäring på tillåtlighetsvillkor nr 3) och vi har inte fått några som helst svar på hur Västlänken ska uppnå sitt syfte.

Vi sätter oss nu ner och ser över bristerna för att förbereda ett nytt yttrande. MMD har inte satt någon tidsgräns för detta men vi kommer yttra oss så snart vi är klara.

Parallellt har vi upptäckt ytterligare aspekter på Västlänkens minuskonto som vi ser all anledning att lägga mer krut på. Detta kommer också lyftas in i målet.

Vi återkommer så småningom med mer information.

Bidra gärna med en slant så att vi kan fortsätta betala våra jurister, särskilt nu när vi måste göra detta extra påpekande till MMD.

Nätverket Skona Göteborg
Bankgiro: 412-2776, traditionell betalning
Bankkonto: 830481231402296 Swedbank (bra för stående överföring)

Betalning från utlandet:
IBAN SE06 8000 0830 4812 3140 2296
Bankens BIC SWEDSESS

Swish: 1235625124, betalning med smart telefon
PayPal, där du kan betala med kredit/bankkort på länken här:

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

Skövlingen av det natursköna Ardalsberget – ett stenkast från Göteborgs centrum

Postat 2017-05-20 av admin

Under våren avverkades ädellövskog längs Oljevägen i Arendal för att förbereda marken för en del av den bergtäktverksamhet som nyligen startat på Ardalsberget norr om Älvsborgshamnen. Skogspartiet avverkades trots att Fastighetsverket som äger marken tidigare utlovat att dessa ädellövträd skulle sparas. Skogspartiet utgjordes huvudsakligen av äldre bokar och ekar. De gamla träden var en del av ett parkskogsområde som tillsammans med planterade vårdträd inramade Arendals stamgård, den nu starkt rivningshotade ursprungsgården vid Arendal. I samband med avverkningen nedsågades även större delen av en trädallé med mestadels äldre Lindar som kantade infartsvägen till Arendals stamgård. Trädalléer har ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken och får inte avverkas utan att dispens givits av länsstyrelsen. Det är oklart huruvida en sådan dispens inhämtats och en anmälan om eventuell olovlig avverkning har inlämnats till länsstyrelsen.
För ett par år sedan fattades beslutet att låta Swerock bryta berg på Ardalsberget, trots att de styrande partierna i Göteborgs Stad, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har en valöverenskommelse om att Ardalsberget skall bevaras orört som grönområde.
Idag ser de Rödgrönas löfte ut så här:

Enorm förödelse på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ardalsberget ligger ett stenkast ifrån centrala Göteborg: bara fem kilometer från Slottskogens parkidyll och sju kilometer från stadens hjärta på Gustav Adolfs Torg. Inte många storstäder som så nära stadskärnan kan skylta med så orörd och vacker natur – som nu håller på att utplånas!

På Ardalsberget finns Göteborgs bästa havsutsikt – till Tistlarna i söder, långt förbi Vinga och halvvägs till Danmark i väster, och till Marsstrand i norr.

Kalhygget och den industriella expansionen av Göteborgs Hamn, som göteborgspolitikerna vill göra till en av världens största hamnar trots vår ringa befolkning, har redan förstört skönheten hos de milsvida vyerna, som snart kommer vara ett minne blott när berget sprängts sönder och krossats till makadam.

På försommaren 2016 gör Swerock en provsprängning i södra änden av det beviljade täktområdet. Och för att genomföra detta lilla test kalhuggs Ardalsberget hundratals meter norrut, helt i onödan, mitt under fåglarnas häckningstid.

Utsikten över Götaälvmynningen från Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Ett par dagar senare går hela arbetsstyrkan på semester. Trädplan är på Ardalsberget och bevittnar den stora förödelsen. När vi frågar sprängaren om inte fällningen av skogen kunde väntat tills efter semestern, svarar han ”jovisst”.

Överallt ligger fällda träd, grot och ris på sönderkörd skogsmark. Förtvivlade småfåglar genomsöker de fällda träden för att hitta sina nyfödda och dödsdömda ungar, som med berått mod stjälps ur sina bon när Swerocks entreprenör Södra Skog kapar träden med tunga avverkningsmaskiner.

Kalhygget på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Gäller inte längre Miljöbalken i Göteborg frågar vi oss, när vi står på denna naturens krigsskådeplats, vårt lands stränga miljölag som genom 4§ i Artskyddsförordningen säger att alla fåglar är fridlysta? Är det inte längre förbjudet att störa fåglar, särskilt under de tider som de fortplantar sig och föder upp sina ungar och är det inte förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser så som lagen föreskriver?

Trädplan tittar på förstörelsen på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Vi ringer upp Länsstyrelsens artskyddsinspektör från avverkningsplatsen, gör en anmälan om brott mot Miljöbalken och uppmanar Länsstyrelsen att genast komma till Ardalsberget – men får svaret att de inte har någon möjlighet att komma dit. Istället blir vi tillfrågade om vi kan dokumentera vilka arter det finns på Ardalsberget.

Det är nu det händer, ett misstänkt miljöbrott! Många hektar skog har redan avverkats och skogsarbetarna går nu till fots och röjer i skogen vid det unika bronsåldersröset, så att avverkningsmaskinerna enkelt kan komma fram och fälla träden:

bronsåldersröse på Ardalsberget i Göteborg

Förberedelse för avverkning vid bronsålderröset på Ardalsberget. Foto: Chris Ceder

Situationen är kaotisk och Trädplans närvaro på platsen är inte uppskattad av skogsarbetarna. Och mitt i detta förväntas Trädplans aktivister bedriva tillsyn åt Länsstyrelsen och se till att våra miljölagar följs? Vårt telefonsamtal pågår i nästan 45 minuter och vi uttrycker vår stora missbelåtenhet över Länsstyrelsens ovilja att omgående bege sig till Ardalsberget för att inhämta bevis om att det just nu sker ett miljöbrott.

En månad senare kommer svaret från Länsstyrelsen. De avskriver anmälan om miljöbrott. Måhända har de tagit åt sig av kritiken under telefonsamtalet, då de nu har besökt Ardalsberget, men de har inte funnit några rödlistade fågelarter vid sitt besök, och det är till synes det enda som intresserar dem i detta ärende.

Länsstyrelsen förklarar för mig att Naturvårdsverket har en egen syn på lagstiftningen i Miljöbalken, nämligen att skyddet i artskyddsförordningen, som gäller alla fågelarter, bara bör gälla för rödlistade arter samt vissa arter vars förekomst minskat med mer än 50% de senaste 30 åren.

Och så enkelt avslår de en anmälan om miljöbrott under häckningstid. Den som tror att Miljöbalken gäller alla fåglar, så som det står skrivet, är förd bakom ljuset. Lagen är bara ett spel för gallerierna. Detta är inte första gången Länsstyrelsen avskriver Trädplans och andras anmälningar i Göteborg om avverkning under häckningstid, så det är inte förvånande, men denna gång är avverkningen så brutal och omfattande att det är nödvändigt att höja rösten och göra allmänheten medveten om vad som verkligen pågår i Göteborg – vars politiker varje dag med skryt och förakt för sanningen, utropar till den ”gröna och nära storstaden”.

Här finns en artikel från GP 5 mars 2017 om Arendal: Nu sprängs sista resterna av den gamla badorten bort. En av Göteborgs förnämsta bronsåldersgravar försvinner och Lilla Aspholmen sprängs bort när Göteborgs hamn nu utplånar resterna den gamla badorten Arendal i stadens hamninlopp.

Här i Chris Ceders blogg finns mer att läsa:

Blogg

EN sista (?) FEST FÖR TRÄDEN på Hagaplan 6 och 20 maj 2017

Postat 2017-05-03 av admin

KOM OCH VISA ATT DU VILL HA KVAR TRÄDEN VID HAGA KYRKOPLAN OCH I KUNGSPARKEN!

HAGAKYRKOPLAN

6 och 20 maj 2017

Kl 12.30 – 16

Nu har Länsstyrelsen, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen avslagit vår överklagan ang träden på Hagaplan.
Det betyder att de nu kan börja fälla tre av de största träden nedanför kyrkan längs med Allén.

I höst planerar man också att börja fälla stora gamla träd i Kungsparken.
Vi förstår inte varför man fäller träd, nu innan alla beslut är tagna om Västlänken. Det kommer att dröja ett bra tag innan alla beslut är tagna och tillstånd finns för att det eventuellt skulle vara aktuellt med att gräva schaktet vid Haga. Trots detta vill man nu redan börja avverka träd!

Trädplan Göteborg har hittat mycket konstigt i ansökan om åtgärder vid träden. Trots detta har Länsstyrelsen utan någon protest godkänt ansökan om fällning.

Våra överklaganden blev avslagna på vändande post – vilket endast kan betyda att även rätten är meddelad och informerad innan vi ens skickat in våra argument för överklagan. Man kan undra hur oberoende de juridiska processerna då är.
På lördag kommer vi att finnas på Haga Kyrkoplan från kl 12.30 till kl 16 för att visa vad vi tycker om detta.

Vi hade tänkt göra en Fest För Träden nu när de spricker upp och är som vackrast – och det blir det. Men samtidigt kanske det blir sista gångerna vi kan fira en del av dessa träd.
SÅ slut upp. Ta med vänner och bekanta och kom dit och visa vad du tycker!

Det blir info-utställning, positiv-spelning, musik och möjlighet att aktivt engagera sig på olika sätt

Bakgrundsinfo:

Syftet med Länsstyrelsens beslut, 2017-01-31 är trädflytt och trädfällning som förberedelse för arbete med Västlänken.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att Länsstyrelsen negligerat de irreversibla och mycket negativa konsekvenser för kyrkotomtens miljö som ingreppen medför. Åtgärderna är så pass stora att de bör ingå i projektet och därmed i stundande prövning inför miljöbalken.

Enligt Föreningen Trädplan Göteborg är det mycket anmärkningsvärt att Länsstyrelsen fattat beslut om tillstånd till åtgärder som innebär fällning och flytt av flera kulturhistoriskt värdefulla träd innan något av de pågående tillståndsärendena för Västlänken vunnit laga kraft.

Här finns vår överklagan: ÖK, KR, Talerätt Trädplan, Intrång Kyrkotomt, 2017-04-13

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Postat 2017-02-07 av admin

Skriv på här i länken: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, STOPPA avverkning

OBS! När man varit inne och röstat på förslaget är det lätt att missa att även själva röstningen skall bekräftas. Detta görs precis nedanför där man röstat. Ju fler som röstar, desto bättre!

RÄDDA NATUREN VID HÄRLANDA TJÄRN

Nu kan du påverka! Vi behöver just din röst!

Staden planerar att exploatera grönområden som delvis ingår i riksintresset Delsjöns Naturreservat!

Härlanda Tjärn, foto: Per Hallen

Sedan tidigare finns ett förslag från Länsstyrelsen om att utöka Delsjöreservatet och inkludera bl.a Härlanda Tjärn, Renströmska i Kålltorp och omkringliggande grönkilar. Trädplan har tillsammans med boende i området gjort ett förslag på kommunens hemsida om att rädda grönområdet runt Härlanda Tjärn. Om tillräckligt många skriver under, så måste kommunen ta upp frågan igen.

Så hjälp till – det är enkelt och tar inte lång tid. Din röst kan vara den som avgör!

Vi vill att byggnadsnämnden stoppar exploateringen av grönområden nära Härlanda Tjärn mellan Smörslotts- och Robertshöjdsgatan genom att utöka Delsjöreservatet enl. Länsstyrelsens förslag 2007, och i detta även inkludera kringliggande grönkilar. Härlanda SDN ställde sig positiva till detta förslag tidigare.

För att det ska kunna bli ett utökat naturreservat, i enlighet med länsstyrelsens förslag, krävs ett samarbete med markägaren – Göteborg stad – för att få igenom förslaget. Nedan finns mer info.

Du hittar vårt förslag här:

Förslag 177: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, stoppa avverkning

För att rösta behöver du registrera dig på sidan, ungefär som en traditionell namninsamling. Glöm inte att bekräfta din röst, det är lätt att missa! Detta görs precis nedanför där man röstat.

Om vi får mer än 200 röster inom 90 dagar, skall berörd nämnd ta upp förslaget. Vi siktar på att få betydligt fler personer som röstar för förslaget. Desto fler desto tydligare visar vi politikerna att det är många medborgare som vill bevara den stadsnära naturen i detta område.

Nybyggnationer väcker alltid olika känslor där behov av bostäder vägs mot effekter på omgivningen. Vi som har tagit fram förslaget är inte negativa till all nybyggnation och förstår behovet av nya bostäder i Göteborg. Men vi menar att vi måste värna de naturskyddsområden som finns, bla runt Delsjön, Härlanda, Kålltorp. Detta är en viktig del i Björkekärrs & Robertshöjds-områdets karaktär. Dessutom är område t redan ett bra exempel på tät bebyggelse med väl fungerande grönkilar.

Bakgrund

Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever. Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15, se länk nedan) innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård”

Området idag med bevarade grönkilar, norr om Härlända Tjärn

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd, ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Vi vill att:

Kommunen gör ett omtag med denna detaljplan

nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länstyrelsens förslag 2007[2] (där Delsjöreservatet skulle utvidgas vilket Göteborgs stad då stoppade)

Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan. (Se bifogade bilder)

andra alternativa lokaliseringar för nya bostadsområden, som inte inkräktar på skyddsvärd tätortsnära natur i Naturreservat ses över

Kommunen tar större ansvar för kommande generationer genom att bevara och förstärka den skyddsvärda tätortsnära naturen, särskilt i Delsjö-området.

Att exploateringsplaner tar hänsyn till nationella och lokala riktlinjer, såsom miljökvalitetsmål, Göteborgs Grönplan, Miljöbalken, de nationella och regionala miljömålen. etc.

Att framtida ny bebyggelse planeras i samklang med boende och med stor respekt för den stadsnära naturen, dess ekosystemtjänster och betydelse för människor väl och ve

Det finns idag en rik kunskapsbank om naturens roll för att skapa en god bebyggd miljö med rika upplevelser genom variation, avkoppling mm. Likaså om de ekosystemtjänster som staden och vi medborgare får gratis av naturen, tex ren luft, vattenrening, hantering av ökad nederbörd, bullerskydd, biologisk mångfald, för bättrad hälsa, etc, vilka finns prioriterade i de svenska miljömålen.

Det krävs en annan politisk tankelogik, där inte antal bostäder till ett jubileum är det största målet, eller där varje obebyggd grönyta inte per automatik är en yta att bebygga. Ett omtag kan leda till tankar och praktiska experiment om hur ökat bostadsbyggande kan kombineras med ökat bevarande av nuvarande träd och grönområden, en varsam och grön utveckling av staden.

Här finns länkar om planprocessen och annan info, (tryck på texten så öppnas länkarna):

Delsjöområdet: Mycket bra hemsida om Delsjön, med allt du behöver veta om projektet
Facebook:

Rädda Naturen vid Härlanda Tjärn

Delsjöområdet

Länsstyrelsens förslag:

Länsstyrelsens föreläggande: Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner Diarienr 0519/07
Alla handlingar: Lst: utökning av Delsjöns reservat, alla handlingar, KS, 201017 07

KARTA: KARTA, LST förslag utökat reservat Delsjön, aug 2007

Park- och naturs positiva svar på Lsts förslag: PONF, yttrandet utökning av Delsjöns reservat, 2007
Stadskansliets avvisande av Lst förslag: Stadskansliet, avvisad utökning av Delsjöns reservat, 2007

LONA-utredning Delsjön-Härskogen
Betydelsen av Delsjöområdet har betonats i Göteborgsregionens stora utredning (LONA-projekt) kring Delsjön-Härskogen

De svenska miljömålen

iInfo från Naturvårdsverket: Så bildas ett NATURRESERVAT

SAMRÅD har inletts den 18 januari och sista dag för yttrande är 22 februari 2017. Här är alla handlingar samt ev tidpunkt för öppet hus eller samrådsmöte, där man kan ställa frågor:
LÄNK: Bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan

Så blir det om den föreslagna planen genomförs!

Överklagan till MMÖD – Detaljplan Östra Kålltorp

Postat 2016-12-29 av admin

Trädplans överklagande till Mark- och Miljö-Överdomstolen, målnummer P 3804 – 16

Läs hela överklagan här: MMÖD-Överklagan-Kålltorp-Trädplan-2016-12-29

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att

Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan. (Se nedan)

Vidare yrkar vi på att:

Kålltorps skog

det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL
att ädellövskogen och parkmiljön bevaras
att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och
”blandädellövsträd i brant sluttning”att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras
att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelseatt kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan, Miljökvalitetsmål, regionala direktiv samt nya Trädpolicy följs
att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

1. GRUNDER:

1.1 Föreningen Trädplans grunder för överklagan och därmed rätt till prövningstillstånd.

1.1.1 I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd barrskog och ädellövskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

1.1.2 Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG samt konventionen EUROBAT

1.1.3 Ett unikt område med stort ekologiskt värde, bestående av flerskiktad gammal barrskog och unik ädellövskog, hotas och skapar en allvarlig barriär i det viktiga blandsskogssambandet som ingår i den gröna kilen från Delsjöreservatet via Kålltorp mot stadens centrum.

1.1.4 Om området exploateras enligt nuvarande detaljplan försvagas och fragmenteras blandsskogssambandet samt rekreationsmöjligheterna i hela stadsdelen.

1.1.5 Kommunen har inte undersökt lämpliga alternativ, i området, för att därigenom minska den miljöpåverkan som exploateringen orsakar.

1.1.6 Kommunen har inte upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som på ett riktigt sätt beskriver konsekvenserna av exploateringen på området och blandsskogssambandet som utgör en viktig länk i de gröna lungor som går från Delsjöreservatet via Kålltorp in mot stadens centrum. Påverkan på miljömålen har också redovisats felaktigt eftersom felaktiga utgångspunkter för miljöriktlinjer används

1.1.7 Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas.

1.2 Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena skulle innebära en stor utökning av den eventuella tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag är tillgänglig för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att detta kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva att det genomförs en MKB.

1.3 Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara ”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna.

1.4 Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

1.5 Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

1.6 Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

Staden skövlar träd – replik i GP

Postat 2016-12-18 av admin

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

Nätverket Trädplan Göteborg

Vi som vill bevara göteborgarnas stora gamla friska träd …

Kategoriarkiv: Artskyddsförordningen