70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett gemensamt internationellt upprop

I uppropet hänvisar organisationerna och forskarna till EU:s habitatdirektiv. I det rapporteras om att 14 av 15 skogliga naturtyper har dålig bevarandestatus i Sverige. Drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag. En stor bidragande orsak anses vara förlusten av livsmiljöer för många arter.

Trädplan Göteborg har under flera år försökt få Göteborgs stad att ta hänsyn till EUs habitat direktiv och andra internationella och nationella riktlinjer, även när det gäller stadsnära natur – men hittills får dessa direktiv inte någon tyngd i ny stadsplanering. Det är alltid träden och den biologiska mångfalden som förlorar. Vi ställer oss därför självklart bakom uppropet.

Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste snarast agera, menar undertecknarna.

Ladda ner uppropet i sin helhet här (på engelska).

Ladda ner en svensk översättning av uppropet här.

Läs debattartikel i Altinget här.

Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och att kalhyggesbruket behöver fasas ut till förmån för kalhyggesfria metoder. Världens skogar och klimat står inför en omfattande kris och beslutsfattare måste agera, menar undertecknarna.

De 70 organisationer och 30 forskare som undertecknat uppropet framhåller att Sverige inte når nationella och internationella miljömål. De hänvisar till EU:s habitatdirektiv där det rapporteras om att hela 14 av 15 skogliga naturtyper har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. Förlusten av livsmiljöer anses vara en stor bidragande orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag.

– Med tanke på hur kritisk situationen är för den biologiska mångfalden och klimatet är det både skamligt och ofattbart att skogar med höga naturvärden fortfarande avverkas och planeras för avverkning i Sverige. Ödet för den sista lilla spillran av forna nordvästra Europas gammelskogar, och alla som är beroende av att den får stå kvar, vilar på dagens politiker. Sverige tillhör ett av de rikare länderna i världen och det är obegripligt om vi inte tar vårt ansvar gentemot omvärlden och agerar föredömligt genom att skydda dessa värdefulla skogar, säger Julian Klein, talesperson för Skydda Skogen.

Skogsstyrelsen har nyligen beslutat sig för att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar senast sista december 2020. En nyckelbiotop är ett skogsområde som har en stor betydelse för skogens flora och fauna och där finns eller kan finnas rödlistade arter. Enligt skogsbrukscertifieringen FSC måste nyckelbiotoper undantas från skogsbruk.

Skogsstyrelsen har även släppt en rapport med ett flertal åtgärdsförslag för ett intensifierat skogsbruk. Åtgärderna förordar ökad avverkning, dikesrensning och ökad andel trädplantager istället för att förhindra förlusten av biologisk mångfald och minska utsläppen av växthusgaser.

– Istället för att förhindra att skogar med höga naturvärden avverkas i Sverige, agerar Skogsstyrelsen i motsatt riktning genom att underlätta för intensifierad skogsproduktion. Detta är förödande för klimatet och den biologiska mångfalden som utsätts för en extrem stress i den pågående klimatkrisen, säger Isadora Wronski, tf Sverigechef, Greenpeace.

I uppropet menar de 70 organisationerna och de 30 forskarna att situationen kräver att:

– nyckelbiotoper fortsatt registreras i samband med inkommande avverkningsanmälningar, även efter 2020.

– skogsbruksåtgärder stoppas omgående i alla skogar med höga naturvärden i hela Sverige. Detta omfattar registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper, värdekärnor och naturvärdesobjekt. Samtliga kontinuitetsskogar och värdetrakter med höga naturvärden behöver noggrant kartläggas och om höga naturvärden påträffas skyddas dessa.

– Sveaskog ges ändrade ägardirektiv med sänkta avkastningskrav för att möjliggöra att miljömålet Levande skogar nås.

– anslaget till skydd av skog höjs till 5 miljarder kronor per år, med start under denna mandatperiod, tills alla skogar med höga naturvärden är skyddade via ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd i ett landskapsekologiskt perspektiv.

– kalavverkningar fasas ut och ersätts med hyggesfritt skogsbruk i skogar utan höga naturvärden.

Bland de undertecknande organisationerna från Sverige finns bland annat Skydda Skogen, Greenpeace Sverige, Jordens Vänner, flera av Naturskyddsföreningens länsförbund och kretsar, Fältbiologerna, Klimataktion, End Ecocide Sverige och Naturfotograferna/N samt en representant från en sameby. Även Föreningen Trädplan Göteborg ställer sig bakom uppropet

Bland de internationella organisationer som undertecknat finns bland annat Friends of the Earth Europe, FERN (EU), Biofuelwatch (England/USA), Global Forest Coaltion (internationell), Robin Wood (Tyskland) och Australian Forests and Climate Alliance (Australien).

Bland de 30 forskare som undertecknat uppropet finns professorer, docenter, lektorer och doktorander.