Bok i höstskrud, foto Barbara Lindell
Genom att prata om ”naturens bidrag till människor” eller ”naturnyttor” (på engelska: Nature’s contributions to people (NCP)) istället för ”ekosystemtjänster” kan naturens värde för människan ses ur ett mer komplett perspektiv, där även samhällsvetenskapliga och humanistiska insikter finns med i bilden. Det blir ett mer holistiskt perspektiv som gynnar både människor och natur.
Föreningen Trädplan har länge kritiserat begreppet ’ekosystemtjänster’, för att vara ett för fyrkantigt och begränsat sätt att se på naturens värde. Vi har använt begreppet endast för att det varit ett vedertaget begrepp för att få myndigheter att vakna och se träds värde. Begreppet ”ekosystemtjänster” är mycket väletablerat. Det finns tusentals vetenskapliga artiklar skrivna med detta koncept som utgångspunkt. I många länder, inte minst i Sverige, är ekosystemtjänster ett centralt begrepp i miljöpolitik och miljöförvaltning. Vi är glada att det nu finns möjlighet att vidga synen på naturens värde och behov för människor och hoppas även att Göteborgs Stad tar in denna viktiga aspekt i sin fortsatta samhällsplanering. Vi räknar med att NCP även kommer att påverka framtida lagstifting.
Naturen ligger till grund för vårt välmående och det är därför viktigt att förstå dess avgörande betydelse, så att den bevaras och används på ett hållbart sätt. Naturvetenskapliga och ekonomiska perspektiv har präglat synen på naturens värde, så kallade ekosystemtjänster, inom forskning och förvaltning. Naturens bidrag till människor, eller kanske kort och gott ”naturnyttor” (på engelska: Nature’s contributions to people (NCP)), är ett mer inkluderande begrepp som rymmer andra dimensioner av betydelse för hur vi förhåller oss till naturen, till exempel sociala, kulturella och andliga perspektiv. Dessa behöver också tas i beaktande när man fattar beslut som rör naturen.