Staden skövlar träd – replik i GP

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.  

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

lat-mig-leva

 

 

Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd

Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Göteborgs Stad fäller och förstör nu naturvärdesträd i naturreservatet Välen

Den 25 oktober förstördes flera knäckepilar i Välens naturreservat i Göteborg: två träd fälldes helt medan två andra blev kraftigt stympade, varav det ena ett gammalt naturvärdesträd.

Naturreservatet invigdes för två år sedan, men de gamla träden längs Stora Ån omfattas ofattbart nog inte av reservatsskyddet. Istället kan de huggas ner som som om de vore sly och ogräs enligt den sammanlagt tolv ord långa skötselplanen:

Undanröjning av vattenhinder. Röjning och slåtter i luckorna fram till Stora å.

Det finns tjugofem knäckepilar längs Stora Ån i Välens naturreservat. Bara några få av dem växer i direkt anslutning till vattnet. Trädens grenar hänger över ån och skyddar fiskyngel, småfisk och häckande fåglar och förför naturreservatets besökare med en underbart grönskande tunnelvy under sommarmånaderna.

De gamla knäckepilarna i Välens naturreservat är fulla av håligheter och därför livsviktiga boplatser för naturreservatets fladdermöss, kattugglor och många fågelarter (se bilder i bildspelet nedan).

Varför avverkas gamla träd i Göteborgs naturreservat?

Toppen av en trädstam doppade ner i Stora Ån, som därför behövde därför ”röjas upp” enligt direktivet i den rekordkorta skötselplanen och entreprenören som hade kallats till platsen för att såga ner träden.

Tyvärr fortsätter Göteborgs Stad med destruktiva ingrepp på gamla och värdefulla träd vilket skadar den biologiska mångfalden. Fällningar och för träden förödande kapningar sker lättvindigt och ofta helt i onödan. Skötselplaner och trädpolicy saknar tydligt och relevant innehåll för hur Göteborgs gamla naturvärdesträd ska skyddas. Det verkar inte finnas någon kunskap om värdet av triviallövskog hos ansvariga tjänstemän och politiker på Park och Natur. Viljan att skydda naturvärdesträd verkar också saknas.

Trädets ena huvudstam, med ett stamomfång på 245 cm, hade sjunkit ner av sin egen tyngd utan att brytas av: en naturlig process som händer med jämna mellanrum. Knäckepilens inre ved som inte längre är vattenledande skyddas inte av garvämnen och förvittrar därför lättare. Det är denna process som gör träden så värdefulla för många djur. Inre håligheter bildas i de tjocka stammarna som skapar en fantastisk boplats och barnkammare åt fladdermöss, ugglor och fåglar. Trots att trädens gamla stammar långsamt vittrar sönder kan knäckepilar bli så gamla som 300-350 år, vilket finns dokumenterat i Tyskland.

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Den gamla knäckepilen decimerades så radikalt att dess stora naturvärden nästan gått helt förlorade.  Tre yngre stammar, som med tiden hade kunnat kompensera för förlusten av den grova stammen och föryngra trädet, sågades dessvärre också av. Nu återstår endast en smal stam, som delat sig från den trädets andra huvudstam.

Istället för att såga av den del av trädet som orsakade ett hinder för vattenflödet i ån sågades hela stammen av från trädets fot, tio meter in på land.

Dessutom sågades två andra knäckepilar som växte vid vattenbrynet ner helt och hållet, medan en tredje, också den vid vattnet, fick sin ena huvudstam avsågad. Träden hade med tiden kunnat utvecklas till naturvärdesträd tack vare sin direkta närhet till vattnet och de var redan värdefulla tack vare sina grenar som växte in över ån.

Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder

Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder

Artikeln fortsätter under videon om avverkning i Välens naturreservat. Se platsen innan och efter avverkningen i videon:



Reaktionerna från människor som gick förbi platsen var starka: ”massaker”, ”slakt”
var några av orden som hördes. Park- och naturförvaltningen, som har hand om skötseln av naturreservatet, pekades ut som ansvarig för förstörelsen.

Andras syn på knäckepilen

Utomlands och på många andra håll i Sverige är man däremot upplysta om knäckepilens stora ekologiska betydelse. Listan på svenska kommuner som kartlägger, registrerar och skyddar sina knäckepilar är imponerande: Nacka, Alvesta, Sundbyberg, Linköping, Tanum m fl.

Nacka

Några knäckepilar lutar ut mot sjön. På stammarna frodas mängder av bladlavar och småvuxna hättemossor. Kyrkogårdslav tyder på god luftkvalitet.

Denna länk av träd binder samman annars åtskilda grönstråk vilket är värdefullt för bl a fåglar, exempelvis mindre hackspett. Knäckepilar mognar redan i tidig ålder och utvecklar värdefull död ved.

Alvesta kommun:

Naturvärden i parkdelen är främst knutna till de grova knäckepilarna med eldticka (på nästan alla). Några av pilarna är mycket grova och har stora naturvärden främst för svampar och insekter.

Ån ska röjas upp? I själva verket är det knäckepilarna som röjer upp ån på naturens vis

Knäckepilarnas omfattande rotsystem och snåriga dungar befäster stranden och förhindrar erosion. Att ta bort dessa träd är i själva verket raka motsatsen till att ”röja upp” ån – det skapar erosion och som en följd växer ån snabbt igen.

…..

Artikeln ovan är en sammanfattning av artikeln ”Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd” som publicerades av Chris Ceder den 31 oktober 2016 på http://goteborg21.se/809/avverkning-naturreservat-goteborgs-stad-forstor-naturvardestrad/. Originalartikeln innehåller ytterligare bilder.