Miljömålet om Västlänken nu kungjort! —————— STÖD VÅR INSAMLING till juridisk hjälp!!!

Igår den 13 oktober kungjordes miljömålet av mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Det innebär att Skona Göteborgs jurister och expertpanelen nu kan börja jobba på allvar. Den 15 december ska vårt första yttrande vara inlämnat.

Våra jurister kommer företräda ett handplockat urval av boende och näringsidkare längs Västlänkens korridor, samt de ideella föreningarna Götiska Förbundet och Trädplan.  Syftet är att lyfta fram de mycket långtgående olägenheter och miljökonsekvenser anläggandet av Västlänken skulle skapa i förhållande till den ytterst marginella nyttan, för att övertyga domstolen att avslå Trafikverkets ansökan om miljötillstånd.

Detta är ett svårt och djuplodande arbete. Vår expertpanel har 135 omfattande dokument i detta mål att gå igenom. Panelen arbetar ideellt. Skona Göteborg har anlitat en av Sveriges främsta miljörättsbyråer, Mark- och miljörättsbyrån, att företräda oss i målet och samarbeta med vår expertpanel. logga-insamling-gifFör detta behöver vi ekonomiskt bistånd.
VI BEHÖVER DITT STÖD!

Hjälp oss genom att skänka en slant och berätta för vänner och bekanta om insamlingen och vår verksamhet.  Inget bidrag är för litet – tillsammans kan vi nå målet!

Om olika sätt att betala:     http://skonagoteborg.nu/hur-bidrar-man/

Här finns information om vad vi uträttat hittills:

http://skonagoteborg.nu/lagesrapport-i-de-juridiska-processerna/

Här finns ett flygblad att sprida: http://skonagoteborg.nu/flygblad-for-var-insamling/

Här finns kungöreslen och en preliminär tidplan för miljömålet:

http://www.vanersborgstingsratt.domstol.se/Om-tingsratten/Mark–och-miljodomstolen/Uppmarksammat-malVastlanken/

Vi råder särskilt alla fastighetsägare, boende och näringsidkare att läsa hela kungörelsen  det finns information som berör er!

Vi tackar på förhand för er hjälp att avgöra Västlänkens öde en gång för alla!

/Trädplan Göteborg som är en del av
Styrelsen för Nätverket Skona Göteborg

kungorelse-mmd-vastlank-2016-10-14

Överklagan av Länsstyrelsens beslut om Detaljplan Kålltorp

Läs hela yttrande här:
MMD-overklagan-kalltorp-tradplan-2016-10-07


Vi yrkar att:

– Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan.

Vidare yrkar vi på att:

– det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL

– att ädellövskogen och parkmiljön bevaras

–  att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och

”blandädellövsträd i brant sluttning”

–  att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras

– att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse

–  att kännbara viten utdöms i de fall träd skadas

–  att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas

–  att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken

–  att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs

–  att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan samt nya Trädpolicy följs

–  att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

kalltorp-1-magnus-mott

Grunder för överklagandet

Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt konventionen EUROBAT

I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd ädellövsskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena  skulle  innebära  en  stor  utökning  av  den  eventuella  tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag  är  tillgänglig  för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att  den kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva en det genomförs en MKB. Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara ”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna. Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

Detaljplanen är föråldrad och undermålig. Den går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad (tex översiktsplanen, Grönplanen och den nya Trädpolicyn). Hur är detta möjligt? Området omfattas av plan- och bygglagens generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Åtgärden kan även anses strida mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Exploatering och andra ingrepp får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden.

Naturvärdesinventeringen (NVI) gav att cirka 16,5 hektar bedömdes ha naturvärden, varav 9 hektar har höga naturvärden. Några av de exploateringsytor som angetts i detaljplanen ligger inom områden med höga naturvärden. Exploatering inom dessa områden kan därför ge stora negativa konsekvenser för naturen i området. Detta går tydligt emot Göteborgs Stads Översiktsplan, Göteborg Stads Grönplan, samt ny Trädpolicy för Göteborgs Stad.

Politikerna har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som höjts angående ingreppen i denna del av stadsmiljön. Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Park och Naturförvaltningen har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Hur kan man då planera ett nytt bostadsområde på ett sådant sätt att stora natur- och kulturvärden hotas, och oåterkalleligen försvinner? Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas.

Det finns möjlighet att ändra detaljplanen, det finns alternativa förslag på nya bostäder som bättre bevarar den befintliga natur- och kulturmiljön.

Utveckling av alla argument finns i vårt kompletta yttrande i länken ovan

Slutsats

Föreningen Trädplan Göteborg anser att det är nödvändigt att Länsstyrelsens beslut undanröjs och kommunens antagandebeslut upphävs för att göra det möjligt att ompröva planerna för Östra Kålltorp. Den antagna detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ med mer yteffektiv bebyggelse bör utredas och planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Vi vill att Göteborgs Stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar nya bostäder i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur. 


 

 

Trädplans yttrande om HAGA STATION

Saken:
Yttranden har lämnats av bl.a Föreningen Trädplan Göteborg tidigare under samrådskedet.  Detta yttrande avser rubricerade granskningshandlingar i ärendet.

Yrkande:hagakyrkan-1

–     Att planen återtas för omarbetning då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet inte är beaktade och därmed kvarstår

–     att byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för genomförande av projekt Västlänken

–     att man låter en oberoende kommission utreda ett samhällsekonomiskt, miljömässigt, socialt hållbart och medborgar-förankrat alternativ till Västlänken

HÄR finns hela yttrandet:   Tradplans-yttrande-dp-vl-haga-station-2016-10-04

Bilagor:   bilaga_2_miljokvalitetsmal-trad

bilaga_5_paverkan-kulturmiljo-riksintressen

Detaljplanen för station Haga innebär den största samlade negativa miljökonsekvensen av hela projektet Västlänken – och en av de största miljökatastroferna i Göteborgs moderna stadsplanering. Vårt yttrande omfattar därför inte bara synpunkter på aktuell detaljplan för Station Haga med kumulativa effekter (se kapitel 17), utan även på Västlänken som helhet.

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen, vilket på grund av de många synpunkter som inkommit från olika remissinstanser, sakägare och intressegrupper tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och staden med länsstyrelsens tillstyrkan har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Detaljplanen medger byggrätter som i så fall inte behövs – men som innebär stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelarna Haga, Vasastaden, Inom Vallgraven och Pustervik.

I trafikbilagan till detaljplanen för Haga Station står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela Kungsparken mellan nuvarande hållplats och Nya Allén försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är missvisande. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar växer på perrongerna. (Björkar skulle bli ett nytillskott främmande för detta parkavsnitt som därför skulle sänka kulturmiljöns värde ytterligare). Att stadsbyggnadskontoret förmedlar felaktig information till alla berörda och intresserade är anmärkningsvärt.

Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i tidigare yttrande att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs Stads Översikstplan, Göteborgs Stads Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn, samt § 9  i Raserings-kontraktet  med kronan 1807.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Detaljplanen medger omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, skrymmande stationsentréer i Kungsparken, Nya Allén och vid Vasagatan, olämplig storlek och utformning av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, samt respektlös behandling av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö m m.

Den föreslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär. Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel träd och grönska i norra delen – bl a åtskilliga av Kungsparkens äldsta och mest karaktäristiska träd av sorter som staden numera inte gärna vill plantera – försvinner. Stationsbyggnaden i det för Sverige unika parkstråket, tillsammans med nya hårdgjorda ytor blir dominerande inslag i stadsbilden –  istället för dagens gräsplaner med mäktiga träd med stora miljö-, hälso- och skönhetsvärden som inte kan ersättas genom nyplantering.

Vid Vasagatan i områdets södra del rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ersätts av ett nytt ”höghus” utan den nuvarande byggnadens anpassning till befintlig boende- och kulturmiljö eller till siktlinjer i stadsbilden.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att stationsläget bör omprövas och istället för den framtagna detaljplanen, bör en helt ny plan, som säkerställer och skyddar områdets unika kultur- och naturmiljövärden för framtiden, tas fram.  

 

 

 

 

 

 

 

MALL: Yttrande Detaljplan för Västlänken, Station Haga , senast 4 okt 2016

Yrkande

–     Att planen återtas och omarbetas då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet kvarstår eftersom de inte är beaktade

–     att Byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för projekt Västlänken

–     att man tillsätter en oberoende kommission för att utreda ett samhällsekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart alternativ till Västlänken

 

HÄR FINNS EN MALL  för hela yttrandet om Station Haga (Om du inte kan öppna länken så skicka ett mail till oss så skickar vi MALLEN till dig:  tradplangoteborg@gmail.com).

MALL-yttrande-detaljplan-Haga-Station-2016

 

Fyll i namn och adress, antingen som privatperson eller som företagare/förening. Ta bort den del du inte använder. Använd mallen som du vill, klipp och klistra och lägg gärna till egna argument.

Just nu befinner sig planen i ett nytt granskningsskede (det förra var 2014). Det innebär att alla kan lämna skriftliga synpunkter på förslaget.  Dessa ska vara inlämnade senast  kl 24, 2016-10-04.

Om du inte lämnar in synpunkter nu så har du sen inte rätt att överklaga. Så vi hoppas att så många som möjligt skickar in ett yttrande – det tar bara några minuter av din tid.

Det är säkrast att maila in yttrandet (istället för att fylla i direkt på Göteborgs Stads hemsida). Håll koll på att du får berkäftelse på mottagendet med ärendenummer. Här är maildresser:

Stadsbyggnadskontoret:   sbk@sbk.goteborg.se

Fastighetskontoret: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se

Förslaget visas på:
– Stadsbyggnadskontoret Köpmansgatan 20

Här finns hela detaljplanen med alla underlagen: Detaljplan Haga Station med handlingar

peter-olausson-6

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen vilket pga av de många synpunkterna som inkommit från olika remissinstanser och sakägare tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och byggnadsnämnden har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Byggnadsnämnden kommer att etablera byggrätter som inte behövs – men som är till stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelen Haga, inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden.

I trafikbilagan till detaljplanen för Hagakyrkan står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela parken försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är helt felaktiga. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar (som inte passar in i kulrutmiljön) växer på perrongerna. Varför står stadsbyggnadskontoret m.fl. bakom att ge ut felaktig information?

I föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. tidigare yttrande framfördes att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs stads Översiktplan samt Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Det gäller också de omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, stationsentréernas placering i Kungsparken, Nya Allén och på Vasagatan, storleken och utformningen av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, behandlingen av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö mm.

Detaljplanen för station Haga har ett direkt samband med hela projektet Västlänken. Detta yttrande omfattar därför både synpunkter på hela Västlänken och synpunkter på detaljplanen för station Haga.

 

 

 

 

 

Västlänken: Träden som förbereds för flytt har redan insjuknat

Vi kan nu avslöja att ingreppen på träd som genomförs under parollen ”Vi undersöker träd och mark inför bygget av Västlänken” har orsakat allvarliga skador på träden, mindre än ett år efter det att ingreppen påbörjades.

Träd 1: Provlyft lind har insjuknat

Linden som grävdes upp och provlyftes förra hösten har nu påfallande skador och risken är överhängande att trädet dör. Trädkronan har förlorat mycket av sitt bladverk och i försvar skjutit många skott på stam och grenar – något som bara kan observeras på detta träd längs hela allén. Runt trädets fot har många svampar nyligen skjutit ur jorden (se bilden längst ner till vänster i kollaget), vilket kan innebära att rotsystemet är utsatt för svampangrepp.

Lind som insjuknat efter ingrepp.

Lind som insjuknat efter ingrepp. Foto: Chris Ceder.

På följande träd påbörjades ingreppen i april 2016:

Träd 2: Kastanj i nöd – blommar i september

Hästkastanjen vid Hagakyrkans spårvagnshållplats blommar – i slutet av september. Detta är ett känt fenomen som bara sker med hästkastanjer som råkat ut för något allvarligt, t ex ett angrepp av bakterier eller parasiter.

Hartmut Balder på Berlins Stads Växtskyddsförvaltning förklarar:

Kastanjerna producerar en nödblomma när de råkar ut för något verkligt dåligt. Det kostar vansinnigt mycket energi, och denna saknar trädet därför under våren. Det blir svagare och svagare för varje år och mer mottagliga för skadedjurs angrepp.

Kastanj som blommar i september - en nödmekanism.

Kastanj i nöd –  blommar i september. Foto: Chris Ceder

Hästkastanjens blad är hängiga och uttorkade och man ser direkt skillnaden på de orörda kastanjeträden som också växer i Haga och Nya Allén – ett av dem alldeles intill det nu insjuknade trädet – vars blad ännu är spänstiga och frodiga.

Orörda kastanjer i Nya Allén. Bladen är ännu spänstiga och frodiga.

Orörda kastanjer i Nya Allén. Bladen är ännu spänstiga och frodiga. Foto: Chris Ceder

Träd 3 Uttorkad lind vid planerad tillfällig spårvagnshållplats vid korsningen Parkgatan – Viktoriagatan

Linden uppvisar omisskännliga symptom på uttorkning. Bladen är kraftigt ihoprullade. I Göteborg råder en kraftig torka – i september har endast ett kort skyfall inträffat. Träden i Nya Allén som Trafikverket och Göteborgs Stad officiellt har tänkt flytta behöver ständig stödbevattning under torra perioder, men istället riskerar de nu att dö om inte tillräcklig bevattning sätts in. I andra städer som Boston vattnas nyplanterade träd minst tre gånger i veckan när det är torrt och även stora och gamla träd stödbevattnas – se bilder nedan. I Göteborg dör många nyplanterade träd inom det första året, bla pga dålig bevattning.

De tre översta bilderna i kollaget nedan visar den uttorkade linden som utsatts för ingreppet på rotsystemet – den understa bilden är på en intilliggande orörd lind, vars blad inte visar några tecken på uttorkning. Bild 3 visar även den kraftiga lutningen på träden pga av rotkarteringen. Dessa träd har nu fått stödlinor från andra träd för att inte fortsätta att luta mer och mer över gatan.

Bild 1-3: Uttorkad lind. Bild 4 (underst): Orörd lind ett par meter därifrån.

Bild 1-3: Uttorkad lind. Bild 4 (underst): Orörd lind ett par meter därifrån – bladen visar inga tecken på uttorkning. Foto: Chris Ceder

I Boston bevattnas träden minst tre gånger i veckan under torra perioder:

Bevattning av träd i Boston.

Bevattning av träd i Boston. Foto: Chris Ceder

Den hotade svartpoppeln vid gasklockan måste skyddas och bevaras

Svartpoppeln vid gasklockan

Svartpoppeln vid gasklockan

 

En av Sveriges få svartpopplar är hotad nu när gasklockan rivs. Istället borde Park- och Natur att kartlägga och skydda trädet samt bevara det för det nya bostadsområde som ska växa fram så småningom i området Gullbergsvass (efter att området använts som uppställningsplats för fordon vid bygget av Västlänken). Det finns bara ett fåtal svartpopplar kvar i hela landet. De andra, som finns i andra städer, är noggrant kartlagda och strängt skyddade.

Under helgen inventerade Trädplan den avverkningshotade svartpoppeln vid gasklockan. Trädet är vid god hälsa och är mycket sannolikt planterat under 1800-talet, kanske så tidigt som 1830-talet, då den andra kända svartpoppeln i Göteborg sattes i jorden vid Kaserngränden.

Svartpoppeln vid gasklockan har ett stamomfång på imponerande 570 centimeter – utan tvekan ett av Göteborgs största och mest ovanliga träd.

Under trädkronan surrar stora knottsvärmar i kvällningen, och inne i det täta bladverket fanns mycket nattfjärilar. Åtta arter av nattfjärilar utvecklas i svartpoppeln, bl a poppelsvärmaren.  Allt detta gör svartpoppeln till ett ypperligt skafferi för många djur, och det var ingen överraskning när en fladdermus flög in under trädkronan i skymningen.

Svartpoppeln är grunden i hela det ovanliga och för en stor stad mycket attraktiva ekosystemet runt gasklockan. I svartpoppeln är bordet dukat för många mindre fåglar, som i sin tur står på pilgrimsfalkens matsedel.

Det är ofattbart att svartpoppeln vid gasklockan inte finns omnämnd någonstans i stadens elektroniskt tillgängliga handlingar, där en mängd andra träd som är mindre i storlek och inte lika unika, förekommer i många av stadens naturvärdesutvärderingar.

Svartpopplar kan leva i över 300 år, så stadens invånare och djur skulle kunna glädjas åt trädet i minst 150 år till om nu inte Göteborgs Stad har så bråttom att hugga ner det för att  bereda plats åt den uppställningsplats för arbetsfordon som planeras inför bygget av Västlänken.

Istället för att göra den enastående svartpoppeln tillgänglig att besöka och uppleva för göteborgarna står den undangömd och inspärrad bakom taggtråd och hotfulla förbudsskyltar. Det borde ha varit en självklar sak att lägga avspärrningen runt gasklockan så att svartpoppeln hamnade utanför och blev tillgänglig för allmänheten.

Gasklockans svartpoppel är skyddsvärd, dess storlek, och ålder skapar gynnsamma livsbetingelser åt insekter och djur, däribland fladdermöss, varav många arter är rödlistade, samt den likaså rödlistade pilgrimsfalken, ett topprovdjur som finner tillräckligt med föda i det lilla grönområdet som domineras av svartpoppeln.

På gamla foton från 1930-talet syns svartpoppeln tydligt, redan då var den präktig och stor, så den är med säkerhet planterad under 1800-talet, som den gamla “Kärlekspoppeln” som sattes ner i jorden vid Kaserngränden i Göteborg 1834.

EXEMPLARISK SYN PÅ GAMLA TRÄD I BL.A. WIEN OCH LINKÖPING

På andra håll har man en helt annan syn på svartpoppeln och andra gamla träd. I Tyskland korades svartpoppeln till Årets Träd, och de få tusental exemplar som finns kvar skyddas enligt landets stränga naturskyddslagar. Trädet förekommer naturligt på flodslätter och tyskarna poängterar hur viktigt det är att skydda de sällsynta genetiskt rena svartpopplarna* som finns.

Svartpoppeln vid gasklockan står också på en flodslätt, den vid Göta Älv, som nu exploaterats och nästan helt förlorat sin naturliga karaktär. På den tiden då Götaälvlandskapet ännu var oförstört och ursprungligt växte svartpoppeln redan på platsen och idag vet ingen hur trädet har kommit dit.

I Österrike huvustad Wien, är det största trädet den berömda svartpoppeln i Praterparken, med namnet “Det svarta tornet”, som har en stamomkrets på 820 centimeter. Svartpopplarna i Wien är naturligtvis naturminnesmärkta i staden som är en av de världsledande i trädskydd och nu ID-märker alla park- och alléträd, sammanlagt över 100.000 träd, med datachip förutom den ID-plakett de redan har.

Redan idag är över 70.000 av Wiens träd chipmärkta och alla träd i Wien är dessutom märkta med ID-plakett – det handlar om hundratusentals träd som finns registrerade. Och inte ett enda träd får lov att fällas utan grundlig rättslig prövning.

Men Wiens magnifika svartpoppel är inte den största. Tro det eller ej, i Sverige har vi en ännu större svartpoppel i Gottlösa utanför Mjölby. Stammen mäter 832 cm i omkrets och har en hålighet stor nog för en fullvuxen människa att kliva in i. Det är en självklarhet att Länsstyrelsen har skyddat den fantastiska svartpoppeln i Mjölby – som är ett av Sveriges absolut största träd och landets största poppel. Trädet står på den svenska Jätteträdlistan – där svartpoppeln vid gasklockan inte finns med som den skulle gjort om den hade fått existera officiellt – dvs om ansvariga myndigheter i Göteborg hade inventerat och registrerat den.

I Linköping är svartpoppeln i Nykvarnsparken märkt med plakett som ett av stadens 200 Evighetsträd som ska finnas för alltid.

I den grunda flodmynningen i Välen i Askim har botanikern Sven-Olov Strandhede funnit träd som han tolkat som svartpoppel, och det ger starka skäl att undersöka och genetiskt kartlägga ytterligare svartpopplar som kan finnas i Göteborgsområdet samt att genast skydda svartpoppeln vid gasklockan. Allt annat vore en stor skandal för Göteborgs ambitioner som en grön och miljövänlig storstad.

Även om Sveriges alla svartpopplar är inplanterade är de oerhört värdefulla om de växer i flodslättsmiljöer som vid Göta älv, där de har stora naturvärden och därför måste skyddas som de görs i övriga Europa.

Så slutsatsen är enkel: Göteborgs Stad gör mycket lite för att skydda gamla stora träd med höga naturvärden. Nästan ingenting. Som vi belyst tidigare (och ovan) finns vedertagna metoder för hur gamla träd kartläggs, skyddas och bevaras i många andra städer, även i Sverige. En förändring till en grön politik där de gamla träden skyddas och bevaras i Göteborg vore mycket enkel att åstadkomma, bara om viljan fanns.

Se även på:
Trädplans facebook-sida: Inlägg på facebook om svartpoppeln
N
yhetssidan Göteborg 21: Göteborg 21 om svartpoppeln  och  Hotat praktträd inventerat

svartpoppel-gasklockan-foto-chris-ceder