Kategoriarkiv: Trädpolicy och Trädplaner

Viktiga frågor för Trädplan

Postat av

Vad gör Trädplan och varför försöker vi stoppa Västlänken?
Vi får ibland frågan om varför vi engagerar oss i att Stoppa Västlänken – och om det är det enda vi gör. Vi får också frågor om varför vi inte engagerar oss i andra infrastrukturprojekt som t.ex. Marieholmstunneln. Här kommer ett svar:

Naturligtvis håller Trädplan Göteborg inte bara på med Västlänken – men det går inte att förneka att detta är ett av de största hoten mot den centrala stadens natur, på minst ett sekel. Tyvärr blir det inte lika stora rubriker runt allt annat som vi gör – men det betyder inte att det inte görs nåt. Nedan nämner vi en del som vi gjort det senaste halvåret. Här på  vår hemsida och på våra facebook-sidor, så finns en hel del av vårt arbete skildrat.

Viktigt att notera vad gäller Kvarnmark - Hagaplan - 2, 2016-04-12Västlänken, är att Trafikverkets arbete med att försöka skydda några träd inom Västlänkens sträckning – inte var med i de ursprungliga planerna – det har tillkommit till stora delar pga av vårt påverkansarbete, som därmed också väckt vissa myndigheter (tex Länsstyrelsen som ställde krav om träden och parkerna – men sen glömde resten av kulturmiljön (för där fanns inga som skapade opinion)). Utan vårt och allmänhetens arbete så hade man inte ens haft ett trädprogram inom Västlänken. Men vi anser att Västlänken inte är ett bra projekt för Göteborg, det finns billigare och mer miljövänliga alternativ (men vi tar inte ställning till vilket, det bör experter utreda utifrån den kunskap och de lagliga processer som nu finns) Västlänken har negativ samhällsnytta, den kommer inte att bli klimatneutral inom överskådlig tid och förstör stora oersättliga natur- och kulturmiljöer. Därför är det viktigt att vi i Trädplan engagerar oss. Vi vill med gott samvete, om 20 eller 30 år säga att vi gjorde vad vi kunde. Vi har ett ansvar för framtidens barn. För att de ska få uppleva gamla träd och grönområden inne i staden – och vi är övertygade om att det är möjligt att förändra och förbättra även redan fattade beslut.

Visst lägger Trafikverket och staden nu ner pengar på att försöka flytta några träd i Kungsparken. Kanske blir det 5-10 stycken. Men vi vet inte om de kommer att överleva. Och alla andra träd som står där schaktet kommer att grävas ska naturligtvis avverkas. Det är ett av Göteborgs och norra Europas mest unika bestånd av gamla träd. Vi anser att det är en viktig fråga att bevara dessa. Vi uppskattar dessutom att minst 1000 träd drabbas av Västlänken – det är inte ett fåtal! Alla de träd som inte är planterade av staden, de har varken kartlagts eller värderats – och kommer därför inte skyddas eller ersättas (vilket vi ju vet inte är möjligt – 100 eller 500 år gamla träd får vi aldrig tillbaka). Det gäller tex unik 500-år gammal ekskog i Skår, träden på Fogelberget, vid Landala Vattentorn, Näckrosdammen och Korsvägen, bakom Carlanderska, Skansen Lejonet, ekskogen på Medicinarberget, Natura 2000-området längs med Säveån, etc etc.  Allt detta hotas av Västlänken.

Trädplans övriga arbeteKvarnmark - Hagaplan - 3, 2016-04-12
Vid sidan av att försöka rädda stadens träd och natur genom att stoppa Västlänken och jobbar och uppmärksammar vi även andra områden, senast nu en viktig överklagan om skogen i Kålltorp, som borde ha införlivats i Delsjöns Naturreservat för länge sen.

Vi har också under våren, lyckats (åtminstone tillfälligt) förhindra avverkning av ädellövskog på Ardalsberget, tagit upp vad som händer i med dumpningar i Tagene, med den kulturhistoriskt viktiga ädellövskogen i Lundby Kyrkby, samt vad som händer med träd i Majorna, Askim, och på andra platser, etc.

Dessutom har vi skrivit remiss och haft möte med ansvariga till Göteborgs nya Trädpolicy (och vi vågar påstå att vi bidragit stort med att den blev betydligt bättre än det första mycket dåliga förslaget) Trädplans arbete har ökat kunskapen och uppmärksamheten runt träd och stadsnära natur – och vi är övertygade om att vi påverkat hur man ser på träd i staden – samt att allmänheten nu ofta värderar gamla träd bättre än för några år sedan. Vi hoppas att vi snart också når fram till våra beslutsfattare och myndigheter, så även de vaknar.

En fråga som spelar roll i var vi engagerar oss är också när samhällsnytta är mycket låg och kostanden för ingreppen i naturen är höga. Ofta finns det bättre och mer natur- och miljövänliga alternativ, istället för de exploateringsplaner som presenteras. Vi är mycket väl medvetna om att staden måste utvecklas, att det behövs mer infrastruktur och bostäder. Oftast finns det alternativ som inte sker på bekostnad av stadsnaturen och de gamla träden. Men utan medborgarnas engagemang och vårt arbete med opinionsbildning och juridiska processer sker tyvärr inte mycket.

Vad gäller Marieholmstunneln så anser vi att den är otidsenlig och inte är förenlig med stadens miljö- och klimatmål, den är samhällsekonomiskt onödig och förmodligen trafikfarlig (för att påfarten kommer vara för brant, enligt de riktlinjer som finns). Den kommer att avlasta E20 en under kort trafik-pik som finns i Tingstadstunneln, ca 1 timme varje dag – men inte mer och man hade kunnat hitta andra bättre lösningar, både för den nödvändiga biltrafiken och genom att bla att satsa en del av dessa pengar på bättre kollektivtrafik samt en gång och cykelbro. Marieholmstunneln är inte en bra satsning. Men väldigt få träd och/eller värdefulla naturområden påverkas av bygget av tunneln så därför är detta inte en prioriterad fråga att driva för Trädplan just nu. Trädplan fanns inte när projekteringen av Marieholmstunneln startade, samråd var redan 2009, vi startade i slutet av  2012, med att rädda Vasagatans och Linnégatans lindar. Naturskyddsföreningen gjorde 2009 ett bra yttrande om Marieholmstunneln – det är vi glada för, även om det tyvärr inte gav resultat.

Nedgrävningen av E45 påverkar inte heller stora värdefulla naturområden, den berör inget vattenområde och inte heller Natura 2000-området vid Säveån. Så inte heller detta är ett fokus för Trädplans arbete. Vi kan förstå idén med att gräva ner leden för att utveckla staden, tyvärr verkar det stadsplanerarna hellre bygga lyxkontor istället för en blandstad med många bostäder, som man skulle kunna önska – och projektet är väldigt kostsamt. Om man nu ändå ska gräva ned leden så borde man även göra en överdäckning för att genomföra en verklig stadsutveckling. Enligt vår alternativa plan på stadsutveckling utan Västlänken (Broschyr om alternativ till Västlänken) så kan man få in ca 10.000 bostäder och mycket träd och grönska i detta område – om man planerar på rätt sätt, och inte bygger en Västlänksstation vid Centralen.

Den nya järnvägsbron är en vettig satsning, men spåren borde ha byggts på norrut mot Volvo personvagnar och sen ner mot hamnen, för bästa nytta och för att inte hämma stadsutvecklingen på den sidan av älven – men inte heller detta faller inom Trädplans fokusområde just nu. Vi har fullt upp med att försöka rädda alla de hundratals gamla träd och den stadsnära naturen som är hotad i princip över hela staden.

Vi anser att det hade varit bättre för stadens kultur- natur och livsmiljö att varken bygga Marieholmstunnel, Västlänk, lågbro eller att bebygga Heden. Istället borde man satsa på att bygga över Oscarsleden (så som planen var från början med Götaleden), utveckla staden ner mot vattnet där, utveckla kollektivtrafiken nu (inte 2035, tex med Operalänken),  bebygga hårdgjorda ytor och bevara samt plantera fler träd och utveckla och utöka stadens grönområden. Trädplan Göteborg vill att våra beslutsfattare och stadsplanerare tänker på ett nytt sätt, om hur man tar hand vår stadsnära natur. Låt den vara förutsättningen för en modern stad – istället för ett hinder. Följ Göteborgs grönplan och klimatmål. Det finns mycket forskning som visar att det både är lönsamt för samhället och människorna om vi har gamla träd och grön natur nära oss.

Gå gärna med i vår förening och engagera dig i någon av alla de frågor och platser som behöver uppmärksamhet. Så många grönområden är hotade just nu. Vi behöver fler medlemmar med kunskap och omtanke om den stadsnära naturen.

Bli medlem

Foton från Hagaplan av Jan Kvarnmark

Trädplan ger svar på tal i tidning och radio

Postat av

Okunskapen är stor när det sprids rykten och ironiseras över Trädplans arbete för att bevara träd och grönområden i Göteborg. Tyvärr missar man då det större perspektivet – det är inte fem träd vi förhindrar från att flyttas – vi räddar flera hundra träd från miljökatastrofen Västlänkens framfart. Hittills har vi räddat hundratals träd – och vi kommer fortsätta kämpa för att bevara träd och grönområden som är hotade i överallt i vår stad, så mycket vi mäktar med. Vare sig det gäller pga av felaktiga infrastrukturprojekt som Västlänken eller desperata, ogenomtänkta förtätningsbyggen, allt på bekostnad av vår stadsnära natur. Det går att utveckla staden utan att förstöra den!

Så kära allmänhet – låt er inte luras; att försöka flytta 5-10 träd, betyder INTE att de resterande 200 träden i Kungsparken och på Hagaplan överlever. Alla övriga träd som står över det ev schaktet kommer att fällas. Och som professor emeritus Göran Bengtsson påpekade i Studio ett (radio P1, 2016-04-27): begår man misstaget att fälla gamla träd får man stå sitt kast. Äldre stora träd bidrar till miljön, de skyddar mot översvämningar och binder stora mängder CO2 och farliga partiklar. De bidrar till lägre uppvärmningskostnader, mindre buller, bättre folkhälsa, bättre ekonomi för kommunen etc – allt finns vetenskapligt dokumenterat. Det finns också dokumenterat att Västlänken inte gör det.

foto Jan KwarmarkTrädplan Göteborg är en modern miljörörelse som vill ha en hållbar stad med utvecklad kollektivtrafik, mer genomtänkta miljöanpassade bostäder – OCH bevarade träd och grönområden. Det är fullt möjligt. Därför står vi med våra skyltar, skriver överklaganden och skapar opinion. KOM MED DU OCKSÅ!

 

Trädplan i MEDIA senaste månaden:

Radio P1, 2016-04-27, Studio ett om Västlänkens hot mot Träden i Kungsparken och på Hagaplan. Sänds i Studio Ett:s andra timme, kl 17.40 ca 1:33:12 in i programmet. Tryck på pilen längst upp till vänster när du öppnat länken så kommer du direkt till inslaget.
Studio Ett, Om hoten mot träden i Göteborg – Trädplan och professor emeritus Göran Bengtsson

Radio P4, 2016-04-09, vid vår aktion för Träden på Hagaplan:Intervju med Trädplan, om träd på Hagaplan o Kungsparken, 2016-04-09

Radio P4,  2016-04-18, Vi deltog även i intervju i nyhetssändning ang starten av trädflytten, radio

GP: Replik David Liljeros, GP 2016-05-02

GP 2016-04-24, Debattartikel om unik skog i Lundby Kyrkby Låt barnen uppleva 100-åriga träd, Lundby Kykrby

GP 2016-04-20:  http://www.tradplangoteborg.se/intervju-med-tradplan-tradflytt-gp/

Göteborg21 Film om förberedelser för trädflytt, 2016-04-18: Inledning trädflytt, Kungsparken, 2016-04-18

 

 

MANIFESTATION för träden – HAGAPLAN lördag 9 april 2016, kl 13 – 15

Postat av

NU HOTAS TRÄDEN 

Nästa vecka, (från den 11 april) är det risk för att de inledande arbetena vid träden på Hagaplan, i Allén och Kungsparken börjar. Trädplan har gjort en överklagan på Länsstyrelsen beslut samt begärt omedelbar inhibition, dvs att arbetena inte får sätta igång, förrän Förvaltningsrätten meddelar dom i ärendet. (se länk nedan)

De förberedelser som planeras kommer att skada träden. Rötter kommer att kapas och kronor att beskäras – mitt i fåglarnas häckningsperiod.

NU ÄR DET DAGS att vi alla visar att vi vill ha träden kvar orörda! KOM och gör din röst hörd. Tillsammans är vi starka!

Här finns en affisch att ladda ned och dela ut eller sätta upp:

Affisch – Trädevent 9 april 2016 – version 2

Överklagan: Överklagan, Trädflytt, TRÄDPLAN, 2016-03-30, PDF

Här är en sammanfattning av järnvägsplanen som visar planerna för Haga. Observera att i Trafikverkets bilder finns de stora träden kvar som om inget hänt – trots att de som står över schaktet inte kan vara kvar.  I Västlänkens spår, del 4 – Station Haga

Affisch - bild

Överklagan avverkning KÅLLTORP, 30 mars 2016

Postat av

Trädplan anser att det är nödvändigt att ompröva planerna för Kålltorp. Den antagna detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ och mer yteffektiv bebyggelse bör utredas och planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de skyddsvärda natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Vi vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar nya bostäder i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer.

De höga naturvärdena och vikten av att ha en sammanhängande grön lunga, gör att området bör jämställas med reglerna om Kulturreservat i Miljöbalken 7 kap. 9§. Man kan därför ifrågasätta om Kommunen, överhuvudtaget äger rådighet att disponera marken för exploatering. Man kan också ifrågasätta om staden har rätt att detaljplanera området på ett sätt som medför att ädellövsskog, grova träd och övriga naturvärden i stor omfattning ödeläggs.

Trädplans överklagande, samt MALL för att själv överklaga den föråldrade och för naturmiljön förödande detaljplanen i Kålltorp finns i länk nedan

Kålltorps skog

Kålltorps skog – foto Magnus Mott

Härmed överklagas kommunstyrelsens antagande av detaljplanen och följande yrkas:

– att ädellövskogen och parkmiljön bevaras

– att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och ”blandädellövsträd i brant sluttning”

– att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras

– att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse

– att kännbara viten utdöms i de fall träd skadas

– att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas

– att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken

– att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs

– att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan samt nya Trädpolicy  följs

– att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

 

Här är Trädplans överklagan:
Trädplans Överklagan-Kålltorp – 2016-03-30

Här finns en mall att skicka in, lägg gärna till egna delar:
MALL – Överklagan-Kålltorp-2016-03-29

 

Överklagan Trädflytt

Postat av

Överklagande av länsstyrelsens beslut 2016-03-09, dnr 433-8237-2016 samt begäran om inhibition d.v.s. att inga åtgärder får verkställas innan beslutet vunnit laga kraft.

  1. Härmed överklagas länsstyrelsens beslut att ge tillstånd till förberedande arbeten inför flytt/Bevarande av träd invid Haga Kyrka i Göteborg.
  2. Härmed hemställes om att Förvaltningsrätten beslutar att de åtgärder Länsstyrelsens beslut omfattar inte får verkställas innan beslutet vunnit laga kraft.
  3. Härmed hemställes om extra anstånd med överklagan på fyra veckor för att kunna lämna in kompletterande material.

Regeringen har genom beslut 2014-06-26, mål nr M2012/2992/Me., meddelat tillåtlighet till projekt Västlänken. Detta beslut vilar på oriktig grund.  Projektet är inte prövat enligt miljöbalken vad avser villkor och förutsättningar för verksamheten. Inte heller finns någon laga kraftvunnen järnvägsplan eller detaljplan som är en grundläggande förutsättning för att påbörja tunnelarbetet. Enligt Trafikverkets egna uppgifter kan erforderliga tillstånd väntas tidigast år 2017.Låt mig Leva

Prövningen av tillåtligheten av Västlänken är med andra ord inte slutligt avgjord utan kommer att behandlas enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Regeringens beslut att tillåta projekt Västlänken kan komma att upphävas. Högsta domstolen har i en prejudicerande dom, mål T 315812, 2012-06-18. klargjort att underlaget för en tillåtlighetsprövning skall ske utifrån ett samlat underlag där hela vidden av en verksamhet skall vara redovisad. Detta har inte varit fallet när regeringen prövade Västlänkens tillåtlighet. Mark- och miljödomstolen har därmed möjlighet att upphäva tillåtligheten. Det finns således inga lagakraftvunna beslut och även om detta vore fallet får arbeten av större omfattning även på land inte påbörjas enligt 11 kap. 10 § miljöbalken.

Det finns inga tveksamheter om att de avsedda arbetena utgör en integrerad del av projektet Västlänken. De ska därför behandlas som en del av detta projekt. Genom att påbörja dessa arbeten bryter Trafikverket mot en rad punkter i miljöbalken.

Undertecknad förening har i remissbehandlingen av järnvägsplanen och i samrådet inför prövningen enligt miljöbalken påtalat detta förhållande i skrivelser till Trafikverket.

Kungsparken, Haga Kyrkoplan och Allén är skyddade som riksintresse enligt miljöbalken och skall därmed skyddas mot påtagliga skador i natur- eller kulturmiljön.

De metoder som Trafikverket avser använda har prövats tidigare med ett nedslående resultat vid så stora gamla träd i tät stadsmiljö. Ofta har träden skadats och sedan långsamt dött. Där metoden med vakuummaskin (som föreslås i Haga Kyrkoplan och Kungsparken) användes på Beckholmen i Stockholm blåste alla de stora värdefulla träden omkull efter två år.

Vi menar att Trafikverket inte ska tillåtas förberedande arbeten som riskerar att stora natur- och kulturvärden går till spillo innan man vet att Västlänken kommer att byggas.

I Länsstyrelsen beslut framgår att Lst inte av handlingarna kan se vilka arbeten som ska utföras i vår, då häckning kan pågå. Är beslutsunderlaget då verkligen tillräckligt tydligt. Vi vill uppmärksamma Förvaltningsrätten att också artskyddsförordningen gäller utan undantag. I dessa stora träd häckar alltid fåglar på våren.

Länsstyrelsen ska behandla ansökningar om ingrepp i kyrkotomt enligt kap 4 Kulturminneslagen. Beslutet att tillåta förberedelser för trädflytt på kyrkotomten kan ifrågasättas då det förefaller vara fattat på ett bristfälligt/otydligt underlag. Av ansökan måste rimligtvis framgå: åtgärdernas omfattning, vilka och hur många träd som berörs totalt, hur dessa träd ska bevaras på plats respektive genom flyttning/återflyttning, hur bevarande av ej berörda träd ska säkerställas, och vilka åtgärder som ska utföras under vilda fåglars häckningstid.

Om inte ansökan tydligt redovisar dessa förhållanden är det knappast korrekt av länsstyrelsen att tillåta åtgärderna, eftersom resultatet av åtgärderna inte kan förutses – bl.a. oönskade effekter som skyddsvärda träds död. 

KORRIGERAD Överklagan, Trädflytt, TRÄDPLAN, 2016-03-30, PDF

 

 

 

MALL yttrande GRÅBERGET senast 17 nov. kl 24.00

Postat av

Stora delar av grönområdet på Gråberget riskerar att försvinna – hjälp till genom att skicka in ett yttrande. Senast kl 24 tisdag den 17 nov

Här finns en mall, skriv dit egna yrkanden, använd som det är eller klipp och klistra:  Yttrande Gråberget Mall 2015-11-17.

BEVARA GRÅBERGET
Några trappsteg upp från Mariaplan ligger utsiktsberget på Ärlegatan. Där har man vidsträckt utsikt över Älvsborgsbron och öppningen ut mot havet. Lite högre upp på Ärlegatan ligger ett lummigt grönområde med parkbänkar och en lekplats.

Det är unika andningshål dit många söker sig, små inslag av vild natur mitt i storstaden med bergknallar och skogsdungar och solvarma hällar. Rådjuren har stråk där, och fågellivet är rikt. Dessa små frizoner är nu hotade.
Kommunen planerar att spränga bort berg och natur för att bygga bostadsrätter.
Grönområden tillhör oss alla. Natur som asfalteras och bebyggs kan aldrig återskapas!

STOPPA BYGGPLANERNA PÅ ÄRLEGATAN
Bevara Gråbergets Grönområden – facebookgrupp

Rädda skyddsvärda träd i Göteborg

Postat av

”Gamla träd är en bristvara i dagens landskap och bör betraktas som omistliga oavsett var de än påträffas. Förutom att de ofta har höga kulturhistoriska värden så finns det ett stort antal hotade växter och djur som är beroende av dem. Bevarandet av gamla träd anses därför i många avseenden som nyckeln till bevarandet av denna mångfald.” ”Gamla träd har en fantastisk förmåga att överleva. Samtidigt måste de behandlas med försiktighet om de ska leva så länge som möjligt” skriver Länsstyrelsen
Enligt bestämmelserna i Miljöbalken så kan ett särpräglat naturföremål som behöver skyddas eller vårdas särskilt förklaras som naturminne av Länsstyrelsen eller kommunen. Tyvärr verkar detta inte gälla Göteborg. Här finns endast ett träd förklarat som naturminne av Lst, det är den 900-åriga linden på Torslanda Kyrkogård. Trädplan Göteborg anser att det är NU är dags att naturminnesförklara ytterligare ett antal träd i vår stad.

kastanj Hagakyrkan

Det finns ett flertal som passar in på riktlinjerna, bla den stora almen och kastanjerna bakom Hagakyrkan. Samt flera andra träd i bl.a. Kungsparken och vid Näckrosdammen – samtliga hotade av byggplaner.

Träd som anses särskilt skyddsvärda är:
• Jätteträd (träd grövre än en meter i diameter på smalaste stället under brösthöjd)
• Mycket gamla träd (ek, bok, tall, gran äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år)
• Grova hålträd (träd grövre än 40 centimeter som har en väl utvecklad hålighet i stammen)

Många undrar om inte de stora träden i t.ex. Kungsparken och Hagaparken kan fridlysas.
Vi har skrivit om detta tidigare, men det tål att upprepas nu när alltfler av våra gamla stadsträd är hotade.
Generellt sett så fridlyses inte träd i Sverige. Det är bara vissa speciella gamla träd som kan förklaras som naturminnen – och då är de skyddade. Den inventering som Länsstyrelsen gör under projektet ”Skyddsvärda träd” innebär tyvärr inte att träden är helt skyddade, utan bara att ett åtgärdsprogram kan tas fram. Träden kan fortfarande fällas av olika anledningar. Lst inventerar inte heller sk skyddsvärda träd i tätort eller på privat tomtmark – vilket betyder att träden i Göteborg inte är inventerade av Länsstyrelsen. Park och Natur har gjort inventeringar på många träd i staden, men inte på alla – och det finns ingen samlad handling, t.ex. en offentlig karta på detta. Inför planering av Västlänken har träden i Kungsparken och Hagaparken samt på andra drabbade platser inventerats, men det är inte offentlig handling. Och inventeringen är inte gjord med syfte att låta träden stå kvar.
Därför är det väldigt viktigt att vi alla hjälps åt att uppmärksamma träden, samt att rapportera de stadsträd vi anser är skyddsvärda till Trädportalen som drivs av artdatabanken, och till Skogssveriges trädregistrering. (länkar finns nedan) Även privatpersoner är välkomna att bidra med information om nya träd eller uppgifter om redan registrerade träd. Tyvärr innebär inte en registrering att trädet är fridlyst, men ju mer vi påverkar och påminner om våra stadsträds värde, desto större chans har de att bevaras för framtiden.

Under 2014 drev ” Hållbar Utveckling Väst ” ett speciellt projekt om Skyddsvärda träd i många kommuner i Västra Götaland, dock inte i Göteborg – och man kan undra varför….
“Syftet med projektet är att sprida kunskap/information om grova träds värde och behov av skydd och skötsel.
…Sverige har ett internationellt ansvar för grova lövträd.
Gamla lövträd är mycket viktiga för att bevara den biologiska mångfalden då de hyser en stor mängd sällsynta arter.
Mer än 400 hotade arter är knutna till gamla träd”

Vi undrar därför hur Göteborgs Stad så lättvindigt kan fatta beslut om att avverka skyddsvärda träd på så många platser i staden. Hur kan plötsligt trädens värde ha förändrats så radikalt? Hur kan bostadshus planeras i parker som vårdats i hundar år? Hur kan ett konstruerat riksintresse kallat Västlänken ge tillstånd att fälla flera hundra träd, varav många skulle kunna klassas som naturminnen? Det är endast några av de yngre träden som kommer att flyttas.
De gamla kastanjerna bakom Hagakyrkan får vi aldrig igen! Inte heller Kärleksalmen, som behöver fem personers armar för att nå runt. Vi behöver hjälpas åt nu med att skydda dessa träd. Träden behöver våra armar för att överleva.

Länkar:
Länkar:
Trädportalen: http://www.tradportalen.se/
SkogsSveriges Trädregistrering: http://www.skogssverige.se/tradkuriosa
Länsstyrelsen, skyddsvärda träd: http://korturl.com/Lst_skyddsvarda_trad
Hållbar Utveckling i Väst: http://hallbarutvecklingvast.se/skyddsvardatrad
Trädvårdsplan för Naturminnen, Västra Götaland: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/2011-09.pdf
”Tusenåriga Linden” i Torslanda: http://www.hisingenftw.se/blogg/hisingens-mest-intressanta-trad/

RÄDDA KÅLLTORP- skicka in yttrande senast 9 juni kl 24 – 2015

Postat av

Du kan hjälpa till att stoppa skövlingen av skogen i Östra Kålltorp!
Stora naturvärden, (tex många gamla unika träd, kattuggla och fladdermöss) etc riskerar försvinna i Kålltorp – trots ett stort engagemang från boende i området samt konkreta förslag på andra byggplaner som bättre respekterar de kultur- och naturvärden som finns i området.

HJÄLP TILL genom att skicka in ett yttrande senast IKVÄLL, 9 juni kl 24!

Här finns en mall, skriv gärna till egna ord – eller skicka in den som den är. Glöm inte skriva ditt namn och adress.

Yttrande Kålltorp Mall 2015-06-09

Gå gärna in på facebooksidan ”Rädda Kålltorps Skog i Göteborg”  där man kan följa och stödja de boendes kamp för att rädda träden

Kålltorp, hotad skog

MALL för Synpunkter på ”Stadens träd” – Policy för träd i Göteborg – skicka in senast 25 januari

Postat av

NU är sista chansen att tycka till om stadens nya Trädpolicy. Den är kraftigt försämrad och helt anpassad till de stora förändringar som väntar i staden, förtätningen och Västlänken. Så gör din röst hörd. TALA FÖR TRÄDEN!

Nedan finns en MALL för synpunkter på remissversionen av den nya trädpolicyn för Göteborg.
Det är bara att kopiera och klistra in i eget mail. Ta delar eller hela texten, lägg gärna till något med dina egna ord och formuleringar. Ju fler som skickar in – desto mer kan vi påverka.

Skicka in dina synpunkter senast 25 januari.

…………………………………………………………

Till Park- och Naturförvaltningen
stadenstrad@ponf.goteborg.se

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts!

Synpunkter på
”Stadens träd” – Policy för träd i Göteborg
(remissversion 2014-11-11)

Avsändare:
Namn:
Adress:
e-mail:
Telefon:

Datum:

Yrkande
Jag yrkar på att remissversionen av ”Stadens Träd”, Policy för träd i Göteborg, förändras, förbättras och fördjupas av nedanstående anledningar:

1. Som policy, dvs avsiktsförklaring för kommunens inriktning av arbetet med träd i den urbana miljön, är dokumentet ”Stadens Träd” ytligt, diffust och oprecist, och inte särskilt vägledande för den explicita planeringen av stadens trädkultur. Innehållet i dokumentet är allmänt hållet och finns i populariserad form i textböcker om urban ekologi. Mycket få uppgifter i dokumentet har lokal förankring. I själva verket skulle policyn kunna appliceras på vilken generell svensk stad som helst. För att vara till hjälp för planeringen och trädvården i Göteborg, måste policyn vara lokalspecifik.

2. Staden har tidigare sammanfattat sina ambitioner vad gäller urbana träd i en trädpolicy (2007). Det vore mera logiskt och rationellt att ta avstamp i den för att nu gå vidare med en Trädplan samt utveckla en separat och mer detaljerad trädhandbok (liknande den i Uppsala), i stället för att lägga tid och pengar på denna populärt hållna sammanfattning av vad man menar sig veta om betydelse, nytta och nöje av urbana träd.

3. Målformuleringen är en viktig del i en trädpolicy. Den bör anta ett långsiktigt perspektiv och arbetas fram på översiktlig nivå, dock utan att vara alltför ospecifik. Att reducera målen från åtta (2007) till tre (2014), gör målen ytliga och intetsägande. Delmål 2 i remissversionen är dessutom helt obegripligt. Det är i målformuleringen som Park-och Naturförvaltningen får möjlighet att påvisa sin vision och verkligen skapa en stabil grund, för att styra utvecklingen mot det bästa tänkbara utbytet av stadens träd. Därför bör målen i remissversionen ses över och omformuleras.

4. Struktur och terminologi i dokumentet har en del brister, som kan skapa förvirring om betydelsen av urbana träd. Till exempel:

a) Med referens till Göteborgs strävan efter hållbarhet i stadsplaneringen presenteras tre av de fyra hållbarhetsdimensionerna (ekologisk, social, ekonomisk) under en rubrik och den fjärde (kulturell) under en separat. Presentationen bör disponeras om så att trädens bidrag till hållbarhetens fyra dimensioner beskrivs i ett sammanhang och med betoning på hur bidragen ska gestaltas i en policy, t ex hur staden ska förhålla sig till den biodiversitet, i olika skalor, som träden representerar;

b) Begreppet ”värde” används normalt inte om ekologiska egenskaper, såsom tillväxt, reproduktion, diversitet och näringskedja. I filosofiska sammanhang kan man diskutera att en egenskap som sådan har ett värde i sig, men den värdedefinitionen blir missvisande i dokumentet, i jämförelse med t ex ekonomiska värden. Trädens egenskaper har betydelse ur ekologisk och social synvinkel, med exempel som ges i dokumentet;

c) Trädens egenskaper materialiseras i bästa fall i en värdeskala i begreppet ekosystemtjänst. Det är alltså relevant att tala om de urbana trädens ekonomiska värde och syfta på olika ekosystemtjänster. I vissa fall kan även trädens sociala betydelse materialiseras som ett ekonomiskt värde, t ex när man kan översätta trädens stressreducerande betydelse till kortare sjukfrånvaro. Dokumentet bör alltså göra en klar åtskillnad mellan betydelsen av trädens egenskaper ur ekologisk, social, ekonomisk och kulturell (kulturhistorisk) synvinkel och förbehålla begreppet värde de ekonomiska konsekvenserna av urbana träd.

5. Det är förtjänstfullt att koppla trädpolicyn till kommunens miljömål, såsom de redovisa i en marginaltabell, men det framgår inte av texten vilken policy som ska gälla för t ex urbana träd i förhållande till miljömålen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker”. Projektgruppen bör tanka fakta på nytt och precisera vilka miljömål som trädpolicyn faktiskt ska stödja och på vilket sätt just de miljömålen lättare ska kunna förverkligas genom trädpolicyn.

6. I remissversionen redovisas riksdagens miljökvalitetsmål i en tabell. Det finns dock inga tydliga riktlinjer, eller någon mer detaljerad text i policyn som visar hur kommunen tänker sig att trädpolicyn ska bidra till att uppfylla riksdagens miljökvalitetsmål, eller bidra till en hållbar framtid för staden. Trädpolicyn bör bättre ta tillvara på den kunskap som finns i Miljöförvaltningen runt dessa frågor.

7. Såsom presenterat är det svårt att finna belägg för att dokumentet faktiskt är en policy. Snarare är det en populär sammanfattning av en del av det man anser sig veta om betydelsen av träd i urban miljö. För att bli en policy måste dokumentet precisera de avsikter staden har för träden (alltså något utöver att de ska må bra) och i vilket sammanhang de avsikterna ska realiseras. Dokumentet redovisar inte ens hur många nya träd man har för avsikt att årligen plantera (alltså på samma sätt som man redovisar avsikten för den årliga bostadsproduktionen), vilken åldersfördelning och artsammansättning som ska eftersträvas, hur stor del av resurserna som avses läggas på gatuträd jämfört med parkträd, eller om alla exemplifierade ekosystemtjänster ska förverkligas med samma ambition.

8. Äldre träd har större ekologisk, social, ekonomisk och kulturell betydelse än yngre. Exempelvis är äldre träds särskilda betydelse för luftrening och som översvämningsskydd väldokumenterad. Trots det nämns äldre träds betydelse bara i det kulturhistoriska perspektivet, i en till intet förpliktande och visionslös uppmaning att ”värna äldre träd”. Ingen precisering ges om vad detta innebär. Projektgruppen borde läsa in sig på den vetenskapliga litteraturen om betydelsen av träds olika åldrar och därefter motivera preciseringar av olika avsikter för trädbestånden i staden med hänsyn till deras ålder. Av en policy bör framgå vilka avsikter staden har för att reducera risken för skador, sjukdomar, insektsangrepp och andra vitalitetsnedsättande källor för äldre träd. Policyn bör ha en tydligare bevarandeplan för äldre träd.

9. Varken i stad eller landsbygd fungerar träd isolerade från övrig vegetation utan är integrerade i ett nätverk av interaktioner. Sålunda brukar ekologer identifiera bl a fält-skikt, busk-skikt och olika träd-skikt i ett ekosystem, som både påverkas av varandra och är en förutsättning för varandra. En trädpolicy bör därför precisera i vilka ekologiska sammanhang träden avses fungera och vilka ekosystemtjänster staden avser att åstadkomma med träd i olika vegetationskonstellationer. Här kan både elementära textböcker i ekologi och den vetenskapliga litteraturen konsulteras som vägledning.

10. Exempelsamlingen på ekosystemtjänster byggda på närvaron av träd har två brister:

a) långt ifrån alla exemplen är vetenskapligt dokumenterade, en del är bara omnämnda i litteraturen som potentiellt möjliga;

b) för var och en av de exemplifierade ekosystemtjänsterna ställs specifika krav på träden, deras rumsliga fördelning och täthet, deras villkorade miljöförhållanden, för att ekosystemtjänsten ska kunna optimeras. Därför måste policyn precisera stadens avsikter med träden för att dessa ska kunna tjäna ett visst syfte och alltså ge ett förväntat värde för staden.

11. En stor andel av träden i staden, kanske i storleksordningen hälften, finns på privat tomtmark, tex i villaträdgårdar och på bostadsrättsföreningars mark. De är minst lika betydelsefulla för t ex den biologiska mångfalden i staden och ekosystemtjänsterna som t ex alléträden men tycks inte omfattas av trädpolicyn. Det bör de göra såtillvida att villaägare och andra privata markägare informeras och entusiasmeras att utveckla sina trädgårdar och grönområden för att optimera de ekologiska, sociala, ekonomiska och kulturella betydelserna av träd.

12. I remissversionen borde en öppenhet för dialog med allmänheten, samt någon form av modell för avvägning av intressen vara tydligt inskriven, eftersom policyn kommer att påverka alla framtida förändringar rörande trädmiljön i Göteborg. En sådan modell i policyn, skulle göra det möjligt att komma med synpunkter på dess utformning mera i detalj, istället för att dessa avvägningar sker bakom slutna dörrar eller efter godtyckliga beslut, ibland av okunniga underentreprenörer. Målet om att öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare (som fanns i den tidigare policyn) är nu helt borttaget. Detta mål bör läggas till igen samt utökas med demokratiperspektivet.

13. De stora samhällsförändringar som nu sker och planeras i Göteborg, gör att Ponfs uppdrag får ökad betydelse. Intressekonflikterna mellan Ponf å ena sidan och andra stadsförvaltningar och olika ekonomiska intressen å andra sidan, borde bli allt mer påtagliga – och således avspegla sig i det nya utkastet till trädpolicy för Göteborg. Tyvärr finns inga sådana indikationer. Ponf borde stå upp till de urbana trädens försvar – policyn borde skrivas för att vara en stark röst för bevarandet och förstärkandet av urban natur.

FÖRDJUPADE SYNPUNKTER

Park- och Naturförvaltningens (Ponfs) uppdrag är som namnet anger att förvalta parker och natur i staden. Det innebär att värna naturens närvaro och utrymme i staden. Ett uppdrag inte minst viktigt i Göteborg, unik som storstad genom sina många vilda berg och bevarade kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer, parker och alléer i centrala staden. Ponfs utkast till ny trädpolicy för Göteborg, som nu är ute på remiss, säger sig vara en ”uppdatering” av den gamla Trädpolicyn från 2007. Eftersom situationen/villkoren för stadens träd sedan dess har förändrats och försämrats finns det verkligen all anledning till en översyn av Ponfs uppdrag som förvaltare och värnare av park och natur i staden:

1. Behovet av nya bostäder är idag stort, men till skillnad från tidigare epokers förortsbyggande är dagens rådande politiska trend, förtätning i centrala staden. Det innebär, och har redan inneburit trots omfattande lokala protester, att nybyggen pågår och planeras på omhuldade grönområden i staden, trots god tillgång till redan s k hårdgjorda ytor. // Konflikten mellan byggherrars vinstintressen, politikernas förtätningspolitik å ena sidan och naturens närvaro i staden å andra sidan är m a o mer tillspetsad idag än 2007. //

2. Planerna på en tågtunnel under centrala staden, den s k Västlänken, kommer om den genomförs att förstöra några av centrala stadens särskilt värdefulla kulturhistoriska trädmiljöer, som Kungsparken, Hagaparken och Näckrosdammen. // Intressekonflikten mellan olika förvaltningar såsom mellan Trafikkontoret och Ponf är här uppenbar, såvida Ponf lever upp till sitt namn.//

3. De alltmer påtagliga klimatförändringarna och dess potentiella konsekvenser gör det allt viktigare för all stadsförvaltning och stadsplanering att räkna in naturen i sina kalkyler, vilket i sin tur förutsätter kunskaper som framför allt Ponf bör representera och klimatmål som Ponf bör försvara tydligare.

Dessa förändringar gör att Ponfs uppdrag får ökad betydelse samtidigt som man borde kunna förvänta sig att intressekonflikterna mellan Ponf å ena sidan och andra stadsförvaltningar och olika ekonomiska intressen å andra sidan borde bli allt mer påtagliga. Och således avspegla sig i det nya utkastet till trädpolicy för Göteborg. Ponf borde stå upp till de urbana trädens försvar. Men är det så?

Om vi jämför Trädpolicy 2007 med det nya utkastet till trädpolicy för Göteborg 2015, kan vi konstatera att målen har reducerats från 8 till 3. Den nya policyn tar sin utgångspunkt i politiska dokument som redan är antagna och ska då få plats inom dessa dokuments snäva avgränsningar. Policyn hänvisar bl.a. till Göteborgs 12 lokala miljömål, men flera av dessa, tex ”hav i balans” saknar bäring för dom träd som policyn ska handla om. Man har kraftigt förminskat vikten av bevarandet av redan befintliga och väl etablerade träd i staden.
En ny parameter har tillkommit i Göteborg: staden ska förtätas – och den nya policyn anpassar sig helt efter detta. Den gör det möjligt att lättare avverka träd utan hållbara argument. Träd betraktas nu mer som en inredningsdetalj i stadens designade vardagsrum.
Ett viktigt mål som är helt borttaget är att öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare. Detta är särskilt allvarligt i en tid, då ett av de största hoten mot våra stadsträd är privata markägares vilja att fälla. På vilket sätt tänker Ponf att privata träd, alltså sådana som finns i t ex villaträdgårdar och på bostadsrätters mark ska ingå i trädpolicyn – varför har policyn inte några åtgärder som beskriver hur man ska informera och entusiasmera privatpersoner att utveckla och bevara trädmiljöer?

Trädpolicy 2007, ett omfångsrikt och i många avseenden föredömligt dokument, utarbetat av bl.a. dåvarande stadsträdgårdsmästaren Lars Johansson, präglas av ett organiskt och kulturhistoriskt tänkande. Utgångspunkten är både Trädens behov (”Träden lever, ge dem förutsättningar för det” lyder rubriken på bilaga 3) och det säregna med Göteborg, ”lindarnas stad”, nämligen stadens kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer. Dessutom präglas dokumentet av ödmjukhet inför uppgiften i det att det ses som ”startskottet för framtagandet av en trädplan för Göteborgs stad. En trädplan bör innehålla en detaljerad plan för varje stadsdel och fungera som underlag för prioriteringar av åtgärder” Här finns en balans mellan bevarande och värnande av kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer och framtidsperspektiv, såsom användandet av ”träd som stadsbyggnadselement”, skapa ett varierat trädbestånd mm.

Den balansen saknas i det nya utkastet. Den nya ”uppdaterade” trädpolicyn, som i omfång utgör en tredjedel av den gamla, har hämtat både innehåll och formuleringar från den gamla, men gör andra prioriteringar och präglas av ett helt annat tänkande, ett torftigare språk samt otydligare mål, som lämnar utrymme för fri tolkning och godtycklig avverkning av träd.

Positivt är att det nya dokumentet speglar ”uppdaterade” kunskaper om trädens betydelse i en urbanekologisk kontext, inte bara som värdar för biologisk mångfald utan också deras betydelse för luft- och vattenrening, absorbering av vatten vid översvämningar, klimatreglering mm. Detta är infogat i ett instrumentellt tänkande och språk, i s.k. ”Ekosystemtjänster” som ”samlingsbegrepp för de tjänster och funktioner som naturen tillhandahåller och som gynnar människan” (s. 9). Borta är naturens egenvärde, borta är medvetenheten om att människan är beroende av naturen, och att naturen, i detta fall stadsträdens ekosystemtjänster inte endast har ett ekonomiskt värde.

Denna mentala förändring återspeglas också i frånvaron av historiskt perspektiv. I Trädpolicy 2007 är värnandet om ”kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer” placerat högst upp på listan över specifika målsättningar med policyn.

I de nya kortfattade versionen får man vänta ända till sid. 10 (av sammanlagt 14) innan man ens stöter på ordet ”kulturhistoriska miljöer” och då i en mycket egendomlig och oroande formulering: ”Delmål 2.1 Beakta platsens tradition i återplanteringar av kulturhistoriska miljöer och värna äldre träd.”
Därefter följer en kort text som till en början är ett citat från Trädpolicy 2007, ”Stadens historia är även trädens historia…” och som likt sin förlaga påpekar vikten av att bevara dessa ”trädmiljöers ursprungliga karaktär” och avslutas med meningen: ”Vid återplantering och andra förändringar i dessa miljöer …bör traditionen på platsen beaktas” (2007) resp. ”är det särskilt viktigt att ta hänsyn till platsens historia och tradition”(2014). Så varför lyfta ut, som rubrik för delmål 2.1, den avslutande meningen i denna text, som väl rimligen borde vara undantaget? Det framstår ju som en paradox: hur återplanterar man och varför skulle man återplantera en kulturhistorisk miljö som man just har sagt sig värna om alldeles särskilt? Det är ju helheten, den bevarade orörda helheten i en kulturhistorisk trädmiljö som gör den till en kulturhistorisk miljö! Förstör man en del av den försvinner dess värde. (Ett aktuellt exempel är Bältesspännarparken, som i sin nya ’design’ förlorat sitt kulturhistoriska värde – och flera träd har fått sina rötter avgrävda alldeles intill stammarna.

Formuleringen av Delmål 2.1 är helt obegriplig. Det är inte många meningar på den sidan i policyn som tål en närmare granskning. Denna sida i policyn måste skrivas om i sin helhet! När ett av bara tre mål är så vilseledande och otydligt, räcker det för att underkänna hela förslaget till ny trädpolicy. Här finns många viktiga aspekter som avsiktligt eller oavsiktligt utelämnats.
Även huvudrubriken ”Träd som stadsbyggnadselement” är missvisande. Den kan endast förstås om vi utgår ifrån att Ponf antingen självmant eller efter påtryckningar, uppmanats att formulera dokument som minimerar hindren (dvs etablerade träd och grönområden) som står i vägen för de förändringar som staden, under nuvarande ledning. beslutat sig för, tex stadsförtätning och Västlänken.

Intressekonflikten och Ponfs underordning under andra intressen kan inte uttryckas tydligare – järnvägsplanen för Västlänken väntar i kulissen och är ute på samråd under exakt samma tid som trädpolicyn… Ponf borde tydligare försvara stadens gamla alléer. Är tex Vasagatans lindallé återigen hotad nu? Betyder denna formulering att det är fritt fram att avverka Norra Allén, för att ge plats för det enorma schaktet vid Haga Kyrkan?

”Även om varje plats har unika förutsättningar som man måste ta hänsyn till finns det ändå generella riktlinjer för hur man bör tänka och agera vid olika trädvårdsinsatser. I miljöer med höga kulturhistoriska värden är det avgö¬rande att känna till det historiska sammanhanget och syftet med miljöns till¬komst.” (ur Fria eller Fälla, )

Från trädpolicyn 2007 (sid 16):
”Från Kulturmiljövårdens synpunkt är det mycket angeläget att dessa miljöer bevaras med sin urspungliga karaktär. Det innebär att äldre träd ska behållas så långt det är möjligt”
Nya remissversionen (sid 10):
”För kulturmiljövården är det mycket angeläget att dessa miljöer bevaras med sin ursprungliga karaktär. Det innebär att äldre värdefulla träd ska värnas så långt det är möjligt. Detta ska alltid vägas mot säkerhet och risk i stadsmiljöer där det passerar många människor”
Den nya formuleringen innebär att det är fritt fram att fälla träd, utan någon riskanalys eller riskkvantifiering. Och att endast träd som betraktas som värdefulla bör bevaras. Vilka parametrar gäller för att bestämma om ett träd är värdefullt? En sådan ytlig formulering ger inga kriterier för när träd ska bevaras. Allt baseras på godtyckliga beslut.

Paradoxen blir än mer tydlig om man beaktar huvudrubriken för Delmål 2: Träd som stadsbyggnadselement”. Här ligger nämligen själva tyngdpunkten i nuvarande Ponfs ”uppdatering” av trädpolicyn: att ”arbeta med träd som stadsbyggnadselement”. Här blir också det ovan nämnda instrumentella språket och tänkandet uppenbart, träden som inordnade i ett designprojekt. I inledningen under rubriken Stadens träd (vilken syftar på dokumentets titel, inte träden själva!) som en del av ett sammanhang, heter det ”Dokumentet är en del av Göteborgs stadsmiljöpolicy, som är en gemensam utgångspunkt för färgsättning, möblering, markbeläggning, ljus mm.” Och Under Mål 3: Trädens välmående och överlevnad, heter det under Delmål 3.1. Nyetablering av träd: ”Platsens historia och det önskade uttrycket är viktiga faktorer i val av karaktärsdrag, som till exempel blomning, höstfärg, täthet och textur på bladverk. Ekonomiska faktorer som arters särskilda skötselkrav eller livslängd ska också beaktas…” (s. 13) Vill man vara elak kan man fråga sig om det rör sig om funderingar inför val av träd eller val av parksoffa!

Jag menar inte att man inte medvetet skall använda träd som led i skapandet av urbana rum, nya stadsdelar eller bostadsområden, tvärtom, träden är livsviktiga såväl för människorna som för staden själv, men frågan är hur man gör det, med vilken utgångspunkt/världsbild. Om Ponf inte tar ställning för den unika natur och de kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer som kännetecknar Göteborg och gör staden särskilt attraktiv och säregen, är det svårt att ha förtroende för denna förvaltnings ”arbete med träden som stadsbyggnadselement”, såväl de nu existerande som de kommande. Vem ska försvara träden om inte Ponf gör detta tydligt i den nya policyn?

Utan ett klart ställningstagande FÖR parker och natur, s.k. grönområden, uppstår naturligtvis inte heller någon intressekonflikt mellan Ponf och andra förvaltningar och intressen i staden. Tjänstemän och politiker i Ponf borde – om de levde upp till sitt namn, förvaltare av Parker och Natur – befinna sig i en klar intressekonflikt med t ex fastighetsnämnden vid planer på byggande i grönområden! Men så tycks inte vara fallet. Kraven på bostadsbyggande i centrala staden – för att tillfredsställa byggherrars vinstintressen – drabbar trots omfattande protester redan i första hand omhuldade grönområden. (ex. Guldheden, Mossen, Gråberget, Godhemsberget m.fl.), liksom den planerade Västlänken oundvikligen kommer att skada Hagaparken och Näckrosdammen.
Trots att man aldrig hört så mycket ’grön’ retorik, löften om miljötänkande och bevarande av grönområden som nu från beslutsfattare har man aldrig tidigare i Göteborgs historia valt att inkräkta på så mycket stadsnatur i förtätningens namn.

I Göteborg råder en förskräckande enighet mellan olika förvaltningar, trots att de rör vitt skilda intressen. Det är också uppenbart i det nya utkastet, ”Stadens träd”, där man redan i dokumentets inledning påpekar att det är ”en del av Göteborgs stadsmiljöpolicy”. Denna samsyn är oroande, ett uttryck för frånvaron av vad som kännetecknar äkta demokrati, nämligen motsättningar, konflikter och genuina debatter utifrån olika perspektiv och intressen.

Framtidens Göteborg blir vad vi nu går med på att göra det till. Vi är skyldiga våra förståndiga och framsynta förfäder som planterade träden samt skapade alléerna och parkerna för alla invånares välbefinnande, att klokt förvalta detta värdefulla arv – den stadsmiljö vi gärna berömmer oss av att uppskatta och som otaliga turister kommer för att se!
Det jag skulle önska är en Park- och Naturförvaltning som författar en policy som är både ekologiskt, urbanekologiskt och kulturhistoriskt medveten och kunnig, som kan se helheter, överblicka tid bakåt o framåt, som vågar värna och ta ställning för naturen i staden, för träden som levande organismer, för våra kulturhistoriskt unika parker, för det säregna med Göteborg – gentemot kortsiktiga politiskt-ekonomiska intressen. Jag önskar att Göteborg ligger i framkant med att värdera och vårda den urbana naturen som en stor resurs för framtiden – precis som andra städer i Europa börjar göra, tex Hamburg och Paris. Jag önskar en tydligare policy som mer explicit tar ställning för stadens träd.