Majorna – Ändring av detaljplan vid Bangatan (Gathenhielmska trädgården och Söderlingska parken)
Diarienummer SBK BN0277/17

MAJORNA 722:136 OCH MAJORNA 722:116 (GATHENHIELMSKA OCH SÖDERLINGSKA TRÄDGÅRDEN)

Göteborg 2021-02-05

Synpunkter från Föreningen Trädplan Göteborg  

INLEDNING

Det ändringsförslag som nu lagts fram, strider mot PBL. Det är olagligt göra en så stor planändring i ett område som är klassat som riksintresse. Planområdet omfattar Gathenhielmska Kulturreservatet, riksintresse för kulturmiljö samt en parkmiljö med särskilt allmänintresse, och måste därför prövas med ny detaljplan inte bara ett ofullständigt ändringsförslag. Det krävs ett utökat planförfarande. De ändringar som nu föreslås är såpass ingripande att de blir olagliga. I det nya förslaget tas skyddsbestämmelser för träden och grönområdet bort, så att det blir möjligt att avverka ett stort antal träd och buskar i framtiden. Träden har både naturvärde och kulturvärde, vilket även påpekas i underlagen till planhandlingarna.

Det är även olagligt, dvs det bryter mot PBL att inte ha ett konkret förslag till gestaltning; det saknas ett förslag på vad man vill göra. Orsaken till att man vill ta bort planbestämmelserna nu är uppenbara. Staden får fria händer att senare göra vad man vill med parken och fälla ett stort antal skyddsvärda träd.

Vi vill understryka att Föreningen Trädplan Göteborg kommer att fortsätta överklaga ett eventuellt antagande av aktuellt förslag till ändrad detaljplan, då detta så flagrant bryter mot gällande lagstiftning samt mot stadens trädpolicy, översiktsplan och miljökvalitetsnormer och intentioner att inkludera medborgare i utvecklingen av staden.

Vi är mycket bekymrade för att den nya ändringsplanen inte skyddar varken kultur- eller naturmiljö på ett tillräckligt sätt för framtiden. Den gällande detaljplanen från 1994 är mycket noggrant rättad efter kulturreservatets höga bevarandestatus som unik kultur- och naturmiljö av riksintresse i Göteborg. I Det nya ändringsförslaget av gällande plan innebär ett oroväckande försämrat skydd för den karaktäristiska vegetationen, som utgör en omistlig och historisk del av Gathenhielmska kulturreservatet. Vi ser med oro på den bristfälliga och historieförvanskande kunskapen om området och dess betydelse för boende och som riksintresse, som finns hos de som driver planprocessen. Vi Trädplan Göteborg och andra aktörer, så som SDF Majorna-Linné har redan tidigare efterfrågat att det bör anlitas rätt kompetens inför planarbetet. Detta har uppenbart inte skett.

YRKANDE 

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att stadsbyggnadskontoret ser över förslaget till ändring av detaljplan BN0277/17 där ett stort antal träd och buskar som nu är skyddade, riskerar avverkning. Vi yrkar att planprocessen tas om från början då den är mycket bristfällig, och handlingarna är ofullständiga, samt att det som står i handlingarna inte tas tillräckligt hänsyn till

Vidare vill vi att trädgårdens och parkområdets framtid diskuteras i nära samråd mellan Higab/Park- och naturförvaltningen å ena sidan och med å andra sidan representanter för berörda miljö-, kultur och intresseföreningar och andra verksamma i området samt boende. Vi yrkar att Göteborgs stad inbjuder till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan. Samrådet ska åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan med bevarande och fortsatt skydd av befintliga träd och buskar. ­

Den inhägnade Gathenhielmska trädgårdens intima karaktär ska bevaras i enlighet med VOU-planen 2008. Därför måste ändringsförslagets mycket försämrade skydd av värdebärande växtelement i parkmiljöerna väsentligt klargöras och förbättras. Almarna och sykomoren på vallen, fruktträden i parken samt popplarna vid staketet i söder ska ha skyddsbestämmelse med lovplikt för fällning. Vidare bör detaljplanen skydda inhägnaden av byggnadsminnet mot Bangatan och parkmarken i söder och väster (det nybyggda järnstaketet) på lämpligt sätt.

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar även att:

• ädelträden, de större buskarna, äppleträden och parkmiljön bevaras som den är och underhålls bättre
• EU:s habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövträd” 
• de stora almarna bevaras och skyddas, då beståndet i Majorna redan minskat radikalt.
• övriga grova träd som finns på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild       skyddsbestämmelse 
• kännbara viten utdöms i de fall träd skadas 
• fortsatt fragmentisering och borttagande av stora träd i denna del av Majorna stoppas 
• Göteborgs Grönstrategi samt nya Trädpolicy följs 
• Regeringens och Naturvårdsverkets riktlinjer för tätorstnära natur följs
• det görs en utförligare inventering av skyddade arter, bla fladdermöss, lavar, mossor, fåglar etc,
• gällande svenska och internationella förordningar för skyddade arter följs
• artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs 
• ev nya planer för detta område görs i samarbete med närboende, näringsidkare och föreningar samt i respekt för de höga naturvärden som nu finns.

I övrigt ställer vi oss bakom yttrandet från Kulturminnesföreningen Gathenhielm i sin helhet. I detta yttrande finns viktiga argument och handlingar som förklarar vikten av att bevara träd och buskar i området.

1.     Planärendet och dess konsekvenser för reservatets parkmiljöer

Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningen (Ponf), har ansökt om ändring av detaljplan, vilket medför att befintligt skydd för minst 60 träd och större antal större buskar inom Kulturreservatet Gathenhielm försvinner.

Avsikten med planändringen är att möjliggöra en ombyggnad (i samrådshandlingen kallad

”restaurering”, i granskningshandlingen kallad ”omgestaltning”) av parkområdet. Detta står klart i strid mot gällande detaljplans ambition att skydda inte bara bebyggelsen i reservatet utan även park- och trädgårdsmiljöerna med deras rester av historiskt värdefull vegetation. Gällande plan utformades 1992-93 för att säkerställa en väsentlig del av kulturarvet från det förindustriella Majorna i kvarteret Gatenhjelm och två grannkvarter vid Allmänna Vägen. Resterna av tre större trädgårdar som planarbetet nu gäller (Gatenhjelmska trädgården/parken mot Bangatan, Söderlingska Trädgården mot Djurgårdsgatan och Jedeurska Trädgården mellan dessa i anslutning till Pölgatan) ingår i det Gathenhielmska kulturreservatet, vilket avsågs få ett långsiktigt skydd i detaljplan (fastställd 1994).

Ändringsförslaget med ett explicit skydd bara för några få utvalda träd och sämre skydd i form av otydliga planbestämmelser för de övriga, kan få stora konsekvenser för detta unika gröna kulturarv. Ett stort antal träd och buskar kommer att kunna fällas mer eller mindre godtyckligt med hänvisning till att ingreppen är planenliga. Följden av dessa nya bestämmelser kan därför bli en större negativ miljöpåverkan, vilket borde ha beskrivits och analyserats i planprocessen. Det är anmärkningsvärt att inte detta skett – istället har handlingarna (medvetet?) undvikit att beröra den föreslagna planändringens konsekvenser för parker och trädgårdar i kulturreservatet.

Vid ansökan 2016 om marklov för fällning av ett 50-tal träd och buskar i Gathenhielmska trädgårdens slutna och öppna del, bl a många stora träd med tradition i området, uppgav Ponf att Gathenhielmska hade vuxit igen med ”slyträd” av sorter som inte hör hemma i en historisk trädgård. Avverkningen av såväl stora trädgrupper som solitärer ansågs nödvändig även p g a att trädens placering enligt Ponf inte stämde med den historiska trädgårdens förmodade planindelning. Denna motivering visade sig vara felaktig. Träden är traditionsbärare i kvarteret, vilket styrks av historiska dokument. Att kalla fullt uppvuxna almar, popplar, ask, fruktträd, fläder, schersmin m fl större vackra buskar och träd för slyträd, är högst ovederhäftigt och vilseledande. Marklovet beviljades inte heller, efter kraftig kritik från föreningar och boende i kvarteret, då det också visade sig att ett marklov hade varit oförenligt med skyddsbestämmelserna i gällande plan.

Nu föreslagen ändring av detaljplan innebär att träden med få undantag inte längre kommer att ha något skydd. Detta är ett avsiktligt första steg att låta Ponf bygga om parken utan att behöva söka marklov – de nya planbestämmelserna skulle göra stora, nu olagliga ingrepp, lagliga utan lokalt inflytande.

Föreslagen planändring medger ingrepp på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park. Planen är direkt skadlig för både byggnadsminnets trädgård och den anslutande öppna parken. Parkmiljön och kulturreservatet som helhet riskerar att minska betydligt i värde. 

2.     Brister i planförslaget

Handlingarna i ärendet är kompletterade efter samrådsskedet, men fortfarande saknas viktiga relevanta uppgifter. T ex framgår inte varför flera stora almar i både Söderlingska Trädgården vid Djurgårdsgatan och Gathenhielmska trädgården/parken vid Bangatan inte anses värda ett skydd i planen, trots att de har lika stor betydelse för natur- och kulturmiljön som de utvalda träden. Detsamma gäller sykomoren vid Bangatan och raden av popplar vid staketet mellan Gathenhielmska trädgården och parken.

Förslaget syftar till att med borttaget skydd av träden möjliggöra omfattande trädfällning utan marklov. Ett motiv är att kunna omgestalta den öppna parken mot Bangatan med rester av gamla Gathenhielmska trädgården. Dock saknas ett konkret förslag som tydligt redovisar konsekvenserna av att gällande plans skydd av träden, ersätts av skydd endast för ett litet fåtal träd – PBL kräver att ett konkret alternativ till utformning redovisas tydligt i ett planförslag. Skissen på den 2016 inställda ”historiska” omgestaltningen redovisas som exempel på en önskvärd framtida förändring. Skissen är otydlig, men det framgår ändå att dagens naturliga park med lämningar av den gamla Gathenhielmska fruktträdgården skulle bli totalt förändrad. Ett återskapat finmaskigt gångmönster från 1870-talet med mindre gräsplättar och enstaka nya träd kan inte tillmötesgå moderna människors behov av en allmän park med dagens större gräsytor att vila och picknicka på, med den idag goda möjligheten för besökarna att uppsöka skugga under flera stora träd – just de träd som skyddas i nu gällande plan.

En omgestaltning till ett påstått ”historiskt” utseende skulle bli förödande för parkmiljön och dess besökare, och innebära en mycket stor förändring av dagens allmänt uppskattade park och kulturreservat. Ett sådant förslag måste enligt PBL prövas i en ny detaljplan med utökat planförfarande. Att ändra gällande plan genom borttagna skyddsbestämmelser för alla träd utom ett litet fåtal strider mot PBL.   

Vi hävdar att varken handlingarna eller förslaget uppfyller kraven som PBL ställer på en planprocess i ett kulturhistoriskt unikt område, där dessutom höga naturvärden sammanfaller med kulturvärdena. 

Följande saknas i handlingarna:

• En tydlig redovisning i planbeskrivningen av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (PBL kap 4 533:4).

• Bilaga trädinventering: Statusbedömning och åtgärdsbehov/-förslag redovisas inte, trots att detta är viktigt.

• Planbeskrivningen redovisar inte på karta den gallring/avverkning av träd och buskar som skulle aktualiseras av en föreslagen omgestaltning till den förmodade 1800-talsträdgården.

• Relevant värdering av de befintliga karaktärsskapande träden och buskarna i såväl Söderlingska Trädgården som Jedeurska trädgården och Gathenhielmska trädgården/parken måste göras med utgångspunkt från träden som traditionsbärande element i kvarterets gamla trädgårdar (almar, sykomor/tysklönn/, popplar, flera fruktträd).

• ”Åtgärdsprogram mot buller” (Göteborgs stad 2018) behöver redovisas i planbeskrivningen eftersom planområdet utgör ett av 10 utvalda parkområden vars vegetation är viktig för att minska bullerstörningar från omgivande gator (se PBL kap 4 512). Där framgår att parkernas randvegetation behöver förtätas med träd och buskage snarare än glesas ut som redan skett genom avverkning av syrénhäcken mot Bangatan – total avverkning kan befaras ske vid en ”restaurering” med stöd av föreslagna luddiga planbestämmelser.

Följande felaktigheter finns i ändringsförslaget:

• Markens/vegetationens underhåll och användbarhet kräver inte ändrad detaljplan med borttagna skyddsbestämmelser eftersom röjning sker årligen sedan 2017, mer omfattande under 2020. Därför håller inte argumentet att planändring krävs för röjning av sly.

• Popplarna vid staketet i gränsen mellan Gathenhielmska trädgården och –parken påstås felaktigt ej höra hemma i denna historiska trädgårds-/parkmiljö. Detta motbevisas av gamla bilder och foton från Gathenhielmska trädgården med flera trädgårdar i kvarteret. Även murgrönan som klättrar i popplar och andra träd har som flera bilder visar traditionell hemortsrätt i kulturreservatets parkmiljöer.

• Beskrivning av parkområdet i ”Samspel” och ”Vardagsliv” innehåller påståenden och slutsatser som utgår från subjektiva värderingar av människors attityder och relationer till en länge ovårdad parkmiljö, men som inte är relevanta för dagens situation med en kontinuerligt underhållen park.

3.     Grunder för yrkandet

Föreningen Trädplan anser att kunskapen hos flera av stadens myndigheter och förvaltningar om parkmiljöernas stora betydelse idag – både vad gäller miljö- och klimatpåverkan samt som lagom lummig promenad- och viloplats för flera generationer kringboendes rekreation – tyvärr verkar tämligen begränsad. Planarbetets i princip enda utgångspunkt är att området behöver bli ”tryggare” och mer ”tillgängligt”. Detta bör dock inte ske på bekostnad av äldre träd och buskar, vilket ofta är fallet i Göteborg, trots att det finns mycket modern forskning på att just grönska minskar kriminalitet och skapar trygghet.

Aktuellt förslag möjliggör en oåterkallelig skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot flera av Göteborgs Stads Miljökvalitetsmål, så som ” God bebyggd miljö”, ” Begränsad klimatpåverkan ” samt ”Frisk luft” (se bilaga 1).  Planen går även i strid mot  2:1, 2:2, 2:3:1, 2:3:2, 2:3:3 och 2:6:1 PBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt eventuellt även mot konventionen EUROBAT (Fladdermöss syns i parken, men ingen inventering har gjorts)

Förslaget rimmar dåligt med dagens verklighet. Vi lever inte på 1800-talet utan i en tid då träd i vissa stadsdelar är en bristvara och all forskning visar på den stora betydelsen av att bevara och vårda gamla träd och att dessa inte går att ersätta. Planen går även emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad, såsom Översiktsplanen, Grönplanen och den nyligen antagna Trädpolicyn – den sistnämnda påpekar hur viktigt det är att bevara stora uppvuxna träd). Det strider också helt mot Länsstyrelsens vård- och underhållsplan för Gathenhielmska 2008.

Området omfattas av PBL:s generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Förslaget kan även anses strida mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Förändringar och andra ingrepp bör endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets befintliga natur- och kulturvärden. 

Västra Götaland har fått i uppdrag från regeringen att se över och bevara tätortsnära grönområden, eftersom mer och mer konkurreras bort av den växande staden. Den tätortsnära naturen är den natur de flesta medborgare kommer i kontakt med i vardagen, och har visat sig vara en viktig del i människors rekreation och välbefinnande, och bidrar därmed till folkhälsa. Genomförandet av den föreslagna men föråldrade planen bryter mot regeringens uppdrag.

De kompensationsåtgärder (trädgårdsanläggning) som föreslås för de många grova träd och större buskar som riskerar att avverkas, och för förlusten av den tätortsnära naturmiljön samt områden för rekreation, är inte tillräckliga. Riktlinjer i miljöbalken och PBL följs inte om den antagna detaljplanen genomförs. Att t ex föreslå ett nytt träd på annan plats istället för de skyddsvärda (och fullt friska) gamla almarna är ett brott mot gällande förordningar. Kompensationsåtgärder begränsar inte den skada som uppstår på platsen för den planerade exploateringen. För att kompensationsåtgärder ska bidra till att uppväga den förväntade skadan från en exploatering måste den ge naturvårdsnytta i förhållande till ett scenario där ingen kompensation genomförs.  Detta innebär att kompensationen måste bidra till att öka eller upprätthålla naturvärdena på platsen där den genomförs – så är inte fallet i planförslaget.

Politikerna har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som höjts angående ingreppen i detta unika grönområde. Stadsbyggnadskontoret, Park och Naturförvaltningen, Higab och Länsstyrelsen har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Att planera för att möjliggöra ett så stort ingrepp som förslaget antyder, vilket skulle medföra att stora natur- och kulturvärden hotas och oåterkalleligen försvinner är ansvarslöst. Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planen inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en planändring, bör förslaget i dess nuvarande utformning återkallas.

4. Närmare synpunkter på aktuellt förslag till ändrad detaljplan

De nya planbestämmelserna har justerats och kompletterats, men q7 är fortfarande godtyckligt tolkningsbar. Föreskrifterna till bestämmelserna är inte tillräckligt tydliga och garanterar inte hinder mot omfattande avverkningar med mycket negativa konsekvenser för det gröna kulturarvet.

Det kan starkt ifrågasättas om en omgestaltning (restaurering) av Gathenhielmska parken på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park är meningsfull. Denna öppna park är liksom Söderlingska Trädgården omtyckt som plats för lek och picknick, antingen i sol eller under vackra lövträd av olika gamla sorter. Med tanke på att skötseln av dagens parker blir allt sämre och att en historisk park kräver en mycket högre skötselnivå än normalt parkunderhåll, är det högst troligt att en s k historisk trädgård snart skulle förfalla i likhet med dagens parkområden inom reservatet. 

Den 2016 planerade omgestaltningen av parken (som planändringen syftar till att möjliggöra) skulle från historisk synpunkt bli en halvmesyr men ändå kosta stora summor. Underhållet kommer inte, utan stora extra anslag, att kunna hållas på en nivå som krävs för att hålla anläggningen prydlig. Den investering som nyanläggning och underhåll av en ”historisk” trädgård kräver borde istället läggas på en upprustning samt framtida underhåll och skötsel av den befintliga ”Hemliga Trädgården” och hela parkområdet utanför. Higab har 2020 i samråd med Kulturminnesföreningen Gathenhielm påbörjat en varsam upprustning av Gathenhielmska husets trädgård inom ett järnstaket i gränsen mot parken.   

Trädgården och parken mellan Bangatan och Pölgatan behöver i första hand få en regelbunden skötsel där späda sly o dyl årligen rensas bort som del av normalt underhåll. Viss gallring av träd kan ske på ett sådant sätt att den lummiga karaktären behålls och främjar de grova trädens tillväxt. Däremot skulle nuvarande ändringsförslag innebära att dagens vackra trädmiljö blir avsevärt fattigare genom att den berövas sina inramningar av lövkronor, balansen mellan öppna och lummiga partier och åtskilliga karaktäristiska solitärträd av stort miljövärde. 

Det bör i sammanhanget framhållas att ett stort bestånd av gamla friska almar karaktäriserar de sammanhängande historiska trädgårdarna mellan Djurgårdsgatan och Bangatan, tillsammans utgörande största delen av kvarteret Gatenhielm. Detta almbestånd är sällsynt välbevarat och mycket värdefullt för såväl rekreation som från estetisk och historisk synpunkt. Beståndet bör därför behandlas med stor försiktighet och så länge träden är friska endast glesas ur där enskilda större träd behöver mer utrymme. Det är viktigt för parkmiljön och omgivande bostadsbebyggelse vid livligt trafikerade gator att gamla almar och stora träd i allmänhet med välutvecklat lövverk bevaras så länge som möjligt för att luftkvaliteten ska upprätthållas. Alm är ett skyddat trädslag. 

Information om projektet borde ha sänts direkt till de mest berörda som tidigare yttrat sig. Vi har dock inte blivit informerade. Det är därför vi med bestörtning nu har tagit del av de bristfälliga handlingarna och insett konsekvenserna av planförändringens effekter på trädmiljön i kvarteret.

När den förra stora upprustningen av parken mot Bangatan inletts hösten 1998 liknade parken ett kalhygge. De närboende reagerade mycket kraftigt med påföljd att vissa planerade trädfällningar inställdes. Den mycket stora almen mellan kulturreservatet och Dicksonska stiftelsens hus räddades och kunde tack vare kronbeskärning leva vidare – detta mäktiga och 22 år senare alltjämt friska träd, ska nu bevaras enligt granskningsförslaget (baserat på WSP:s kulturmiljöutredning). Övriga fullvuxna träd och större buskar som hotas av planändringen, måste istället även de skyddas och vårdas. Murgrönan är fridlyst i Västra Götaland, men här försöker kommunen komma runt detta genom att påstå att just denna murgröna är planterad. Dock finns det mycket gamla handlingar som visar på både förekomst av poppel och murgröna i området. 

Ändringsförslaget kommer att öka fragmenteringen av grönområden i Majorna. Kommunen hävdar att ”detta planarbete kan inte svara för andra delar av Majorna. I planarbetet har fokus varit att utreda vad som är lämpligt att skydda inom det avgränsade området som ändringen av detaljplanen avser”. Detta strider mot vedertagen forskning om vikten av sammanhängande grönska i stadsmiljö, och att hänsyns skall tas i stadsplanering till aggregerade effekter av minskningen av antal träd i ett större område.

Det finns många sätt att skapa en känsla av trygghet i en park. Att fälla träd är sällan ett bra alternativ. Att röja sly, hålla rent, sätta upp belysning skapar trygghet. I Göteborg finns ett alltför enkelt sätt att se på trygghetsskapande åtgärder, som inkluderar avverkning att stort antal träd och buskar.

5. Naturmiljö och rekreation

Planen bryter mot Miljöbalken 3 kap 6 § ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.”  

De höga naturvärdena och vikten av att ha en sammanhängande grön lunga, gör att hela området bör jämställas med reglerna om Kulturreservat i Miljöbalken 7 kap. 9§. Det kan därför ifrågasättas om Kommunen, överhuvudtaget äger rådighet att disponera marken för att möjliggöra så stora förändringar. Det kan också ifrågasättas om staden har rätt att planera området på ett sätt som medför att träd och övriga naturvärden i stor omfattning riskerar att ödeläggas. 

Planändringen bryter även mot EU:s habitatdirektiv. I området, som med föreslagna planbestämmelser skulle lämnas öppet för omfattande avverkning, finns flera olika ädellövträdslag, Blandädellövskogar omnämns speciellt när ex. olika Natura 2000 områden ska skydds-klassas, eftersom de finns med bland de ”skogliga naturtyper” som EU:s habitatdirektiv ålagt Sverige att skydda. EU:s habitatdirektiv gäller även här, inte bara i Natura 2000-klassade områden.

Gathenhielmska Trädgården, med omkringliggande parker är ett uppskattat rekreationsområde, och en viktig grön lunga för denna del av staden. Väsentliga delar av denna park har stort naturvärde och är en del av en sammanhängande och avgörande grön lunga i staden, med biotoper och skyddade arter av växt och djurliv.  Att riskera ytterligare fragmentering av detta grönstråk är oansvarigt och oåterkalleligt. Detta område bör Göteborgs Kommun fortsätta att värna istället för att urholka dess skydd. De gamla träd som fälls kan inte ersättas. Nya träd som planteras i sådan stressad stadsmiljö blir aldrig lika stora, de dör ofta inom några år (forskning visar att stadsträd lever mellan 20-50 år). Trädgårdsväxter utgör inte samma grund för den biologiska mångfalden.

I Miljöbalken 6 kap 12 § står ”Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 § skall myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.”  Då avverkningsplanerna har stor negativ påverkan på miljön bör en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Denna ska innehålla en ” beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”.  

I Regeringens prop. 1985/86:1 (s. 366) anförde departementschefen bla: ”Vidare bör en viktig uppgift för besvärsinstanserna vara att pröva eventuellt föreslagna alternativa sätt att lösa den planeringsfråga som är aktuell i ärendet. Intrånget för de enskilda kanske kan minskas eller elimineras, om man gör vissa jämkningar av läget eller utförandet av en byggnad eller en annan anläggning. Det visar sig i praktiken ofta möjligt att tillgodose klagandenas önskemål helt eller delvis, utan att det behöver innebära något ingrepp i den kommunala självstyrelsen.”

Av 2 kap. 1 och 2 § PBL följer bl.a. att mark ska användas för det eller de ändamål den är mest lämpad för och att planläggning ska göras med beaktande av bl.a. natur- och kulturvärden och för att främja en ändamålsenlig struktur. Föreningen Trädplan anser att så inte skett i det aktuella planarbetet.

Enligt 2 kap. 1 § PBL och 3 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Den föreslagna planändringen kan befaras påtagligt skada kulturmiljön.

Enligt 2:2 PBL skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja bl a en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och goda miljöförhållanden i övrigt. Regeringen framhöll (prop 1994/95:230 s.31) bl.a.: ”För det tredje handlar det om att skapa en rik och levande vardagsmiljö…. Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar måste därför ske med stor hänsyn till den byggda miljöns värden och kvaliteter.”  Regeringen underströk kraftigt (a. prop. s. 49), att kravet på hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden beaktas särskilt vid förändringar i bebyggelsestrukturen. Detta gäller även avverkning av träd för trädgårdsanläggning. Därför bör den nuvarande planen väsentligt omarbetas.

Vi hävdar att områdets höga kultur- och miljövärden kommer utsättas för omfattande negativ påverkan av nuvarande förslag till ändring av detaljplanen.

         6. Slutsats

 Den föreslagna ändringen av gällande detaljplan är olaglig, motiven irrelevanta, planbeskrivningen otydlig och ofullständig. Förslaget syftar till att möjliggöra omfattande ingrepp i Gathenhielmska trädgården och anslutande offentliga parkområden. Planändringen skulle tillåta fällning av minst ca 60 träd och större buskar. Detta skulle medföra att områdets lummiga karaktär till stor del försvinner. Det nya förslaget strider radikalt mot vård- och underhållsplanen för Gathenhielmska huset och trädgården som upprättades 2008 i samråd med Länsstyrelsen. I Länsstyrelsens beslut villkoras bl a att arbetet ska stå under antikvarisk kontroll av Higab. Företaget, som 2016 var Ponf:s medintressent i det ”historiska” parkprojektet, har dock under 2020 påbörjat en varsam upprustning av trädgården innanför ett nybyggt järnstaket i samma läge som det tidigare planket. Higab avser att bevara träden.

Den drastiska förändring av kvarterets unika kulturhistoriska miljö som omfattande trädfällning utan marklov skulle innebära, är inte förankrad hos berörda boende och verksamma i kvarteret och närområdet. Den har inte heller stöd i lagar och direktiv för en grön och miljövänlig stad. Ansökan om marklov ska vara ett krav i nya planbestämmelser för samtliga karaktäristiska träd såsom almarna, sykomoren, popplarna och de återstående fruktträden.

Trädgårdens och parkens upprustning/underhåll kontra en genomgripande omgestaltning, bör diskuteras i nära samverkan med representanter för berörda föreningar, boende och verksamma i närområdet. Parken bör inte göras om till ett museum som har dåliga förutsättningar att få äkthetsprägel och bli en långsiktigt bra lösning. Den bör istället underhållas normalt och vid behov gallras försiktigt med bibehållen karaktär. Då kan området förbli den för människors vardagliga behov anpassade park den har varit och faktiskt ännu är – trots stadens försök att med olika argument förminska dess nuvarande betydelse och funktion, detta i strid mot andra dokument såsom bullerutredningen.

Föreningen Trädplan Göteborg begär med hänsyn till ovan beskrivna sakförhållanden att:

• planprocessen tas om från början
• Göteborgs stad återigen inbjuder berörda boende, föreningar, miljögrupper och verksamma i närområdet – vilka har väsentligt intresse av en förändring av gällande detaljplan till en bättre samrådsprocess i enligt PBL 5 kap 511, i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att en eventuell ny förbättrad detaljplan för området bör tas fram i samverkan med de som nyttjar och värnar parken. Detaljplanen ska följa PBL och åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan. Planen bör i enlighet med lagar och förordningar respektera det unika områdets natur- och kulturvärden. De befintliga äldre och stora träden i hela området bör få ett starkt skydd i detaljplanen.

Föreningen Trädplan vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar förändringar i så känslig miljö, i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.  

Göteborg 2021-02-05

Bilaga 1

Gathenhielmska trädgårdens och parkens historia

Dagens situation med Gathenhielmska husets trädgård innanför staket och en fritt tillgänglig öppen parkyta mellan staketet och Dicksonska stiftelsens bostadsbebyggelse i söder har sin historiska bakgrund. År 1878 styckade ägaren av egendomen Gamla Reparebanan (e o hovrättsnotarie J N Dahlström) marken väster om Bangatan i tomter till försäljning och bebyggande men behöll tomten med Gathenhielmska huset och fyra tomter med trädgård (Bangatan 3-9). Tre av tomterna (Bangatan 5-9) såldes aldrig till byggintressenter och blev därför inte bebyggda utan fortsatte tillsammans med Bangatan 3 vara trädgård. Bangatan 5-9 övertogs 1969 av Göteborgs stad och Gathenhielmska husets ägare Vera Tham inhägnade då sin reducerade trädgård med ett plank (Bangatan 1-3). Staden lät hyresgästerna i landshövdingehusen på Bangatan 11 använda tomtmarken till trädgård. Denna blev sedan husen rivits 1976 allmän park med asfaltgångar, gamla blomsterbuskar och fruktträd. En stor rensning och nyplantering gjordes 1998-99 varvid äldre träd- och buskvegetation bevarades eller byttes ut. 

Gathenhielmska huset med trädgård och ekonomibyggnader är byggnadsminne. Skyddet har på tidigare ägares initiativ utökats att omfatta även trädgården med uthuset och växthuset. En vård- och underhållsplan upprättades år 2008 för fastigheten (ägare: Higab) med bidrag från Länsstyrelsen. I denna framhålls bl a trädgårdens höga kulturhistoriska värde och dess utvecklingspotential som ”Hemlig Trädgård”. Länsstyrelsens tillstånd i maj 2016 för den planerade omgestaltningen av trädgården och dess sammanslagning med parken till en offentlig 1800-talsträdgård är förvånande eftersom det strider mot vård- och underhållsplanen. Som antikvarisk expert har Higab en egen antikvarie som har tillsyn över upprustningen av trädgården, som 2020 inhägnats med prydligt järnstaket istället för det murkna planket.

 Gathenhielmska trädgården och parken idag

En vandring i dagens trädgård och park med kartorna till aktuell ansökan i handen, visar att det gäller totalt ca 60 träd och buskar, varav ca 50 i Gathenhielmska trädgården och parken. Utredningen listar 55 skyddsvärda träd. De flesta utpekade träd och buskar har storlek och utseende som tyder på ansenlig ålder och av arter som är typiska för 1700- och 1800-talets trädgårdskultur. Trädgården inramas av höga almar mot Bangatan och på båda sidor om staketet mot parken höga träd av poppel. Gråpoppel och pelarasp tillhör äldre trädgårdskultur.

Innanför almarna står en sykomorlönn, ett äldre parkträd. I parken utanför staketet finns solitärer av alm, lönn, fläder, apel m m. Utöver dessa gäller planändringen åtskilliga almar väster och söder om parken vid Bangatan, bl a en mycket välväxt fyrstammig alm i Jedeurska trädgården intill Pölgatan, samt gammal murgröna som klättrar uppför många träd. Murgrönan är fridlyst i Västra Götaland, men här försöker kommunen komma runt detta genom att påstå att just denna murgröna är planterad. Dock finns det mycket gamla handlingar som visar på både förekomst av poppel och murgröna i området. 

Trädgård och park har de senaste åren underhållits och sly tagits bort regelbundet. En motivering av den mycket omfattande avverkning av karaktäristiska parkträd som planförslaget medger saknas. Anledningen kan inte vara enbart den historiska rekonstruktionen eftersom flera vackra solitärträd som man vill kunna fälla står längre in i parken och berörs således inte av den omgestaltning som återges på skisser i planprocessen. 

I det vildvuxna kuperade parkområdet vid gränsen mot kulturreservatet finns intressanta rester av den forna trädgården att bevara och lyfta fram: en trappa till en gångstig leder förbi en tidigare spegeldamm som troligen varit omgiven av blommande buskar – bl a kan på plats konstateras att här finns en stor väldoftande jasminbuske. För denna ospecificerade inre del av Gathenhielmska parken anger kartbilagan endast ”Röjning av vegetation”. Erfarenheten visar att vid så ospecifik uppdragsbeskrivning, brukar all vegetation röjas helt urskillningslöst.

I området har sedan 1930-talet de flesta träd längs med gatorna avverkats. Att nu ta bort planskyddet för så många stora träd i kvarteret Gathenhielm, kärnan i det äldre Majornas kulturmiljö, vore förödande. Att stora träd har en mycket viktig funktion i staden är väldokumenterat och allmänt känt, bl a genom direktiven för bevarande av tätortsnära natur och Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet.

YTTRANDE ANGÅENDE

ÄNDRING AV DETALJPLAN 11-4056    

MAJORNA 722:136 OCH MAJORNA 722:116 (GATHENHIELMSKA OCH SÖDERLINGSKA TRÄDGÅRDEN)

Föreningens Trädplan Göteborgs YRKANDE

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att stadsbyggnadskontoret ser över förslaget till ändring av detaljplan 11-4056, där ett stort antal träd och buskar som nu är skyddade, riskerar avverkning. Vi yrkar att planprocessen tas om från början då den är bristfällig, och handlingar saknas.

Vidare vill vi att trädgårdens och parkområdets framtid diskuterats i nära samråd mellan Higab/Park- och naturförvaltningen å ena sidan och representanter för berörda föreningar och andra verksamma samt boende å andra sidan. Vi yrkar att Göteborgs stad inbjuder till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan. Samrådet ska åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan med bevarande och skydd av befintliga större träd.

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar även att:

• ädelträden, de större buskarna, äppleträden och parkmiljön bevaras som den är och underhålls bättre
• EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövträd”
• de stora almarna bevaras och skyddas, då beståndet i Majorna redan minskat radikalt.
• övriga grova träd som finns på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse
• kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
• fortsatt fragmentisering och borttagande av stora träd i denna del av Majorna stoppas,
• Göteborgs Grönstrategi samt nya Trädpolicy följs
• Regeringens och Naturvårdsverkets riktlinjer för tätorstnära natur följs
• det görs en inventering av skyddade arter, bla fladdermöss, lavar, mossor, fåglar etc,
• gällande svenska och internationella förordningar för skyddade arter följs
• artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
• ev nya planer för detta område görs i samarbete med närboende, näringsidkare och föreningar samt i respekt för de höga naturvärden som nu finns.

1.     Brister i samrådshandling med bilagor

Handlingarna som hittills offentliggjorts i ärendet, är inte genomarbetade; viktiga relevanta uppgifter är otydliga, motstridiga eller saknas helt. Vi hävdar att handlingarna inte uppfyller kraven för en planprocess – särskilt när det som i detta fall gäller ett stadsbyggnadshistoriskt unikt område med höga kultur- och naturvärden.  De nya planbestämmelserna är godtyckligt tolkningsbara (s 10). Dessutom är föreskrifterna till de nya planbestämmelserna otydliga, och för Söderlingska Trädgården närmast obefintliga (s 13)

Följande saknas i handlingarna:

• Redovisning i planbeskrivningen av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (PBL kap 4 533:4).
• Bilaga trädinventering (PON) består endast av ett flygfoto med färgmarkerade prickar för befintliga träd på parkmark. Statusbedömning och åtgärdsförslag redovisas inte, men det är viktigt att detta görs.
• Planbeskrivningen redovisar ej på karta den gallring av ca 30 st träd o buskar som nämns.
• Skyddsvärda träd i Söderlingska Trädgården är ej redovisade på karta, motiv för det snäva urvalet av 4 träd förklaras ej (här finns flera ståtliga almar, den vackra hängpilen nämns inte).
• Förekomst av gamla skyddsvärda träd i Gatenhjelmska trädgården nämns inte alls (här finns ek, sykomor /tysklönn/, almar, popplar, fruktträd).
• ”Åtgärdsprogram mot buller” (Göteborgs stad 2018) bör redovisas i planbeskrivningen eftersom planområdet utgör ett av 10 utvalda parkområden vars vegetation är viktig för att minska bullerstörningar från omgivande gator (se PBL kap 4 512). Där framgår att parkernas randvegetation behöver förtätas med träd och buskage snarare än glesas ut, vilket kan ske vid ombyggnad/”restaurering” med stöd av luddiga planbestämmelser.
• Sändlista (förteckning av remissinstanser etc).

Följande felaktigheter finns i ändringsförslaget:

• Nummer på nya planbestämmelser (s 10) stämmer inte med plankartan.
• Markens/vegetationens underhåll och användbarhet kräver ej ändrad detaljplan (s 11, 14) viss röjning sker ju faktiskt årligen sedan 2017.
• Ej korrekt beskrivning av parkområdet i ”Samspel” och ”Vardagsliv” (s 15).
• Situationsplan 1 och 2 är alternativa parkutföranden, men alternativa lösningar ska prövas i ett inledande programskede, vilket har valts bort i denna planprocess. Båda alternativen avviker från Higabs idéskiss beträffande gångar och träd i Gathenhielmska trädgården.

Eftersom idéskissen är daterad flera veckor efter situationsplanerna utgår vi från att det är den som gäller i förslaget. Vi efterlyser en uppdaterad situationsplan (alternativ 2, som är i överensstämmelse med idéskissen).

2.     Grunder för yrkandet

Föreningen Trädplan anser att kunskapen hos flera av stadens myndigheter och förvaltningar om parkmiljöernas stora betydelse idag – både vad gäller miljö- och klimatpåverkan samt som lagom lummig promenad- och viloplats för flera generationer kringboendes rekreation – verkar tyvärr tämligen begränsad.
Planarbetets i princip enda utgångspunkt, är att området behöver bli ”tryggare” och mer ”tillgängligt”. Detta bör dock inte ske på bekostnad av äldre träd och buskar, vilket ofta är fallet i Göteborg, trots att det finns mycket modern forskning på att just grönska minskar kriminalitet och skapar trygghet.

Det förslag till ändring av detaljplan som nu ligger på bordet riskerar att möjliggöra en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot flera av Göteborgs Stads Miljökvalitetsmål, så som ” God bebyggd miljö”, ” Begränsad klimatpåverkan ” samt ”Frisk luft” (se bilaga 1).  Planen går även i strid mot  2:1, 2:2, 2:3:1, 2:3:2, 2:3:3 och 2:6:1 PBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG  samt eventuellt även mot konventionen EUROBAT (Fladdermöss syns i parken, men ingen inventering har gjorts)

Planen är föråldrad och undermålig. Vi lever inte på 1800-talet utan på 2000-talet, då träd i vissa stadsdelar är en bristvara, och all forskning visar på den stora betydelsen av att bevara och vårda gamla träd och att de inte går att ersätta.

Planen går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad, såsom Översiktsplanen, Grönplanen och den nyligen antagna Trädpolicyn (Här talar man om hur viktigt det är att bevara stora uppvuxna träd). Det strider också helt mot Länsstyrelsens vård- och underhållsplan för Gathenhielmska, från 2008.

Vi frågar oss hur detta är möjligt?

Området omfattas av plan- och bygglagens generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Åtgärden kan även anses strida mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Förändringar och andra ingrepp bör endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets nuvarande natur- och kulturvärden.

Västra Götaland har fått i uppdrag från regeringen att se över och bevara tätortsnära grönområden, eftersom mer och mer konkurreras bort av den växande staden. Den tätortsnära naturen är den natur de flesta medborgare kommer i kontakt med i vardagen, och har visat sig vara en viktig del i människors rekreation och välbefinnande, och bidrar därmed till folkhälsa. Genomförandet av den föråldrade men antagna planen bryter mot regeringens uppdrag.

De kompensationsåtgärder (trädgårdsanläggning) som föreslås för de många grova träd och större buskar som ska avverkas, och för förlusten av den tätortsnära naturmiljön samt områden för rekreation, är inte tillräckliga. Riktlinjer i miljöbalken och PBL följs inte om den antagna detaljplanen genomförs. Att tex föreslå ett nytt träd på annan plats istället för de skyddsvärda (och fullt friska) gamla almarna är ett brott mot gällande förordningar. Kompensationsåtgärder begränsar inte den skada som uppstår på platsen för den planerade exploateringen. För att kompensationsåtgärder ska bidra till att uppväga den förväntade skadan från en exploatering måste den medföra

naturvårdsnytta i förhållande till ett scenario där ingen kompensation genomförs.  Detta innebär att kompensationen måste bidra till att öka eller upprätthålla naturvärdena på platsen där den genomförs – så är inte fallet i planens och beslutsinstansernas föreslagna åtgärder.

Politikerna har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som höjts angående ingreppen i detta unika grönområde. Stadsbyggnadskontoret, Park och Naturförvaltningen, Higab och Länsstyrelsen har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Hur kan man då planera ett så stort ingrepp på ett sådant sätt att stora natur- och kulturvärden hotas, och oåterkalleligen försvinner? Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planen inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en förändringsplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning återkallas.

3. Ärendet

Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningen (Ponf), har ansökt om ändring av detaljplan, vilket medför att skyddet för minst 60 träd på rubricerade fastigheter försvinner.

Avsikten med planändringen är att möjliggöra en ombyggnad (i samrådshandlingen kallad

”restaurering”) av parkområdet, vilket i sig klart strider mot syftet i gällande detaljplan. När denna utarbetades 1992-93 syftade den till att säkerställa en väsentlig del av kulturarvet från det förindustriella Majorna i kvarteret Gatenhjelm. Resterna av tre större trädgårdar som plansamrådet nu gäller (Gatenhjelmska trädgården respektive parken mot Bangatan, Söderlingska Trädgården mot Djurgårdsgatan och Jedeurska Trädgården mellan dessa i anslutning till Pölgatan) ingår i det kulturreservat med samma namn som avsågs få ett långsiktigt skydd i en detaljplan för nästan hela kvarteret (fastställd 1994).

Ett sämre skydd i form av otydliga planbestämmelser kan få stora konsekvenser för detta unika gröna kulturarv. Träd och buskar kommer att kunna fällas mer eller mindre godtyckligt med hänvisning till att ingreppen är planenliga. Följden av dessa nya bestämmelser kan bli en större negativ miljöpåverkan, vilket måste beskrivas och analyseras i samrådshandlingen. Det är anmärkningsvärt att inte detta skett.

Vid tidigare ansökan om marklov (för fällning av stora träd) som Ponf på begäran lämnade till stadsbyggnadskontoret 2016, uppgavs att Gathenhielmska trädgården hade vuxit igen med ”slyträd” av sorter som inte hör hemma i en historisk trädgård. Avverkningen av såväl stora trädgrupper som solitärer ansågs nödvändig även p g a trädens placering enligt dem inte stämde med den historiska trädgårdens planindelning.
Denna motivering har visat sig felaktig. Träden finns med på gamla historiska dokument, enligt

Att kalla fullt uppvuxna gamla almar, popplar, ask, äppleträd, fläder samt andra större vackra buskar och träd för slyträd, är högst ovederhäftigt och vilseledande!
Den nu föreslagna ändringen av detaljplan medger att många av träden inte längre kommer ha något skydd. Vi misstänker att detta är högst medvetet – och ett steg för senare kunna avverka utan att söka marklov.

I området har sedan 1930-talet de flesta träd längs med gatorna avverkats. Att nu ta bort detaljplanskyddet för så många stora träd i kvarteret Gathenhielm, kärnan i det äldre Majornas kulturmiljö, vore ingenting mindre än en skandal. Hur kan ansvariga aktörer bortse från stora träds viktiga funktion i staden? Känner man inte till direktiven för bevarandet av tätortsnära natur samt Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet?

Det framgår vid jämförelse mellan Ludvig Simons karta 1888 och den nu aktuella planerna att det inte alls är fråga om en historiskt korrekt återställning av trädgården, utan en fri tolkning. Den antikvariskt motiverade omgestaltning som 2016 uppgavs kräva fällning av ett stort antal gamla ståtliga träd, saknade historisk grund. Förslaget till ny detaljplan rikserar ske på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park. Vi anser att planen är direkt skadligt för både byggnadsminnets trädgård och anslutande park. Den kulturhistoriska miljön som helhet riskerar att minska betydligt i värde.

4. Gathenhielmska trädgårdens och parkens historia

Dagens situation med Gathenhielmska husets trädgård innanför staket och en fritt tillgänglig öppen parkyta mellan staketet och Dicksonska stiftelsens bostadsbebyggelse i söder har sin historiska bakgrund. År 1878 styckade ägaren av egendomen Gamla Reparebanan (e o hovrättsnotarie J N Dahlström) marken väster om Bangatan i tomter till försäljning och bebyggande men behöll tomten med Gathenhielmska huset och trädgård innanför ett plank mot söder. Fyra tomter utanför planket (Bangatan 3-9) såldes aldrig till byggintressenter och blev därför inte bebyggda. De övertogs småningom av Göteborgs stad som lät hyresgästerna i landshövdingehusen på granntomten (Bangatan 11) använda tomtmarken till trädgård. Denna blev sedan husen rivits 1976 allmän park med asfaltgångar, gamla blomsterbuskar och fruktträd. En stor rensning och nyplantering gjordes 1998-99 varvid äldre träd- och buskvegetation bevarades eller byttes ut.

Gathenhielmska huset med trädgård och ekonomibyggnader är byggnadsminne. Skyddet har på tidigare ägares initiativ utökats att omfatta även trädgården med uthuset och växthuset. En vård- och underhållsplan upprättades år 2008 för fastigheten (ägare: Higab) med bidrag från Länsstyrelsen. I denna framhålls bl a trädgårdens höga kulturhistoriska värde och dess utvecklingspotential som ”Hemlig Trädgård”. Länsstyrelsens tillstånd i maj 2016 för den planerade omgestaltningen av trädgården och dess sammanslagning med parken till en offentlig 1800-talsträdgård är förvånande eftersom det strider mot vård- och underhållsplanen. Som antikvarisk expert för kontroll av den mycket stora förändringen av byggnadsminnet, har Länsstyrelsen utsett Higab:s egen antikvarie. Detta kan uppfattas som en jävssituation.

5. Gathenhielmska trädgården och parken idag

En vandring i dagens trädgård och park med kartorna till aktuell ansökan i handen, uppdagar att marklovet gäller totalt ca 60 träd och buskar, varav ca 50 i Gathenhielmska trädgården och parken. De flesta utpekade träd och buskar har storlek och utseende som tyder på ansenlig ålder och av arter som är typiska för 1700- och 1800-talets trädgårdskultur. Trädgården inramas av höga almar mot Bangatan och på båda sidor om staketet mot parken höga träd av poppelsläktet utan närmare angiven sort – om det finns gråpoppel och pelarasp tillhör dessa äldre trädgårdskultur. Innanför almarna står en sykomorlönn, ett äldre parkträd som man också vill fälla. I parken utanför staketet omfattar ansökan solitärer av alm, lönn, fläder, apel m m. Utöver dessa gäller ansökan åtskilliga almar väster och söder om parken vid Bangatan, bl a en mycket välväxt fyrstammig alm i Jedeurska trädgården intill Pölgatan.

Trädgård och park innehåller även en hel del yngre sly som bör rensas bort, detta borde skötas genom normalt underhåll av området, vilket inte skett. En motivering av den mycket omfattande avverkning av karaktäristiska parkträd som kartbilagorna anger saknas. Anledningen kan inte vara enbart den historiska rekonstruktionen eftersom flera vackra solitärträd som man ansökt om att fälla står längre in i parken och således inte berörs av omgestaltningen.

I det vildvuxna kuperade parkområdet vid gränsen mot kulturreservatet finns intressanta rester av den forna trädgården att bevara och lyfta fram: en trappa till en gångstig leder förbi en tidigare spegeldamm som troligen varit omgiven av blommande buskar – bl a kan på plats konstateras att här finns en stor väldoftande jasminbuske. För denna ospecificerade inre del av Gathenhielmska parken anger kartbilagan endast ”Röjning av vegetation”. Erfarenheten visar att vid så ospecifik uppdragsbeskrivning, brukar all vegetation röjas helt urskillningslöst.

6. Synpunkter på aktuell omgestaltning och ändringsförslag av detaljplan

Det kan starkt ifrågasättas om en restaurering av Gathenhielmska på bekostnad av dagens lagom lummiga och flitigt använda naturliga park överhuvudtaget är meningsfull. Denna park är liksom Söderlingska trädgården omtyckt som plats för lek och picknick antingen i sol eller under vackra lövträd av olika gamla sorter. Vidare befarar vi – med tanke på den höga skötselnivå som en historisk park kräver i motsats till senare års låga skötselnivå mellan Pölgatan och Bangatan – att en rekonstruerad historisk trädgård snart kommer att förfalla i likhet med dagens slutna trädgård och delar av den öppna parken.

Att öppna upp Gathenhielmska trädgården framför huvudbyggnaden, med nuvarande förvaltning av byggnadsminnet, innebär också en stor risk för den unika byggnadens skydd mot brand och skadegörelse. Sedan huset upphörde att vara bostad och grinden mot Stigbergstorget inte längre är låst har vem som helst fritt tillträde till trädgården samtidigt som den närmaste omgivningen – parken söder om staketet och kullen med lekplatsen vid Pölgatan (i likhet med Stigbergstorget) – är en känd träffpunkt för missbrukare och droghandlare. Man kommer dock inte att få bort dessa genom att fälla de stora träden – tvärtom visar all ny erkänd forskning att stora träd i stadsmiljö, ökar tryggheten, minskar kriminaliteten och förbättrar människors hälsa. (se bilaga 1)

Den planerade omgestaltningen av parken blir från historisk synpunkt en halvmesyr men kostar ändå stora summor. Underhållet kommer inte utan stora extra anslag att kunna hållas på en nivå som krävs för att hålla anläggningen prydlig. Den investering som nyanläggning och underhåll av en historisk trädgård kräver borde istället läggas på en upprustning samt framtida underhåll och skötsel av den befintliga ”Hemliga Trädgården” och hela parkområdet utanför.

Trädgården och parken mellan Bangatan och Pölgatan behöver i första hand befrias från det späda sly som årligen bör rensas bort, som del av normalt underhåll. Viss gallring av träd borde också ske på ett sådant sätt att den lummiga karaktären behålls och främjar de grova trädens tillväxt. Däremot skulle ett marklov enligt ansökan innebära att dagens vackra trädmiljö blir avsevärt fattigare genom att den berövas sina inramningar av lövkronor, balansen mellan öppna och lummiga partier och åtskilliga karaktäristiska solitärträd av stort miljövärde.

Det bör i sammanhanget framhållas att ett stort bestånd av gamla friska almar karaktäriserar de sammanhängande historiska trädgårdarna mellan Djurgårdsgatan och Bangatan, tillsammans utgörande största delen av kvarteret Gatenhjelm. Detta almbestånd är sällsynt välbevarat och mycket värdefullt för såväl rekreation som från estetisk och historisk synpunkt. Beståndet bör därför behandlas med stor försiktighet och så länge träden är friska endast glesas ur där enskilda större träd behöver mer utrymme. Det är viktigt för parkmiljön och omgivande bostadsbebyggelse vid livligt trafikerade gator att gamla almar och stora träd i allmänhet med välutvecklat lövverk bevaras så länge som möjligt för att luftkvaliteten ska upprätthållas. Alm är ett skyddat trädslag.

Dessvärre råder som nämnts oklarheter i kartmaterialet, dels vad gäller träd/buskar som inte finns utmärkta, dels saknas i många fall närmare uppgift om befintliga individers art/sort liksom deras verkliga placering. Exempelvis är på kartan över Gathenhielmska parken, dess kuperade västra del ett skrafferat område med enstaka träd/buskar markerade, medan mycket av vegetationen inte är angiven, vare sig placering eller typ. Underlaget för ansökan om marklov är således bristfälligt då kartbilagorna är delvis otydliga och innehåller felaktigheter.

Angående information om projektet borde sådan ha sänts direkt till de mest berörda, nämligen boende och verksamma i närområdet, samt intresseföreningar såsom Föreningen Trädplan Göteborg, Göteorgs Hembygdsförening och Kulturminnesföreningen Gathenhielm. Varken vi eller andra personer – inte ens boende i direkt anslutning till det område som är direkt berörda, t ex Pölgatan och Bangatan – har dock blivit informerade. I vissa fall har man efter inledande kontakt väntat förgäves på utlovad redovisning av förslag. Det är därför vi med bestörtning nu har tagit del av de bristfälliga handlingarna och insett konsekvenserna av planförändringens effekter på trädmiljön i kvarteret.

När den förra stora upprustningen av parken mot Bangatan inletts hösten 1998 liknade planen ett kalhygge. De närboende reagerade mycket kraftigt med påföljd att vissa planerade trädfällningar inställdes. Den mycket stora almen mellan kulturreservatet och Dicksonska stiftelsens hus räddades och kunde tack vare kronbeskärning leva vidare – detta mäktiga och 21 år senare alltjämt friska träd, ska nu bevaras enligt kartbilagan till ansökan om marklov. Vi vill att man gör likadant med de nu hotade fullvuxna träden och större buskarna. Bevara dem och vårda dem!

7. Naturmiljön och rekreation

Planen bryter mot Miljöbalken 3 kap 6 § ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.”

De höga naturvärdena och vikten av att ha en sammanhängande grön lunga, gör att hela området bör jämställas med reglerna om Kulturreservat i Miljöbalken 7 kap. 9§. Man kan därför ifrågasätta om Kommunen, överhuvudtaget äger rådighet att disponera marken för så stora förändringar. Man kan också ifrågasätta om staden har rätt att planera området på ett sätt som medför att träd och övriga naturvärden i stor omfattning ödeläggs. 

Ändringsförslagen i detaljplanen bryter även mot EU:s habitatdirektiv. I området, som nu riskerar avverkning, finns flera olika ädellövträdslag, Blandädellövskogar omnämns speciellt när ex. olika Natura 2000 områden ska skydds-klassas, eftersom de finns med bland de ”skogliga naturtyper” som EU:s habitatdirektiv ålagt Sverige att skydda.

Gathenhielmska Trädgården, med omkringliggande parker är ett uppskattat rekreationsområde, och en viktig grön lunga för denna del av staden. Väsentliga delar av denna park har stort naturvärde och är en del av en sammanhängande och avgörande grön lunga i staden, med biotoper och skyddade arter av växt och djurliv.  Att riskera ytterligare fragmentering av detta grönstråk är oansvarigt och oåterkalleligt.

Detta bör Göteborgs Kommun värna och inte låta förstöras. De gamla träd som fälls går inte att ersättas. Nya träd som planteras i sådan stressad stadsmiljö blir aldrig lika stora, de dör ofta inom några år (forskning visar att stadsträd lever mellan 20-50 år). Trädgårdsväxter utgör inte samma grund för den biologiska mångfalden.

I Miljöbalken 6 kap 12 § står ”Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 § skall myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.”  Då avverkningsplanerna har en bytande negativ påverkan på miljön bör en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Denna ska innehålla en ” beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”.

I Regeringens prop. 1985/86:1 (s. 366) anförde departementschefen bla: ”Vidare bör en viktig uppgift för besvärsinstanserna vara att pröva eventuellt föreslagna alternativa sätt att lösa den planeringsfråga som är aktuell i ärendet. Intrånget för de enskilda kanske kan minskas eller elimineras, om man gör vissa jämkningar av läget eller utförandet av en byggnad eller en annan anläggning. Det visar sig i praktiken ofta möjligt att tillgodose klagandenas önskemål helt eller delvis, utan att det behöver innebära något ingrepp i den kommunala självstyrelsen.”

Av 2 kap. 1 och 2 § PBL följer bl.a. att mark ska användas för det eller de ändamål den är mest lämpad för och att planläggning ska göras med beaktande av bl.a. natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur – vi anser att så inte skett med denna plan.

Enligt 2 kap. 1 § PBL och 3 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Den tänkta exploateringen kommer att påtagligt skada kulturmiljön.

Enligt 2:2 PBL skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja bl.a. en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och goda miljöförhållanden i övrigt. Regeringen framhöll (prop 1994/95:230 s.31) bl.a.: ”För det tredje handlar det om att skapa en rik och levande vardagsmiljö…. Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar måste därför ske med stor hänsyn till den byggda miljöns värden och kvaliteter.”  Regeringen underströk kraftigt (a. prop. s. 49), att kravet på hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden beaktas särskilt vid förändringar i bebyggelsestrukturen. Detta gäller även avverkning av träd för trädgårdsanläggning. Därför bör den nuvarande planen väsentligt omarbetas.

Vi hävdar att områdets höga kultur- och miljövärden kommer utsättas för omfattande negativ påverkan av förslaget till ändring av detaljplanen.

8. Slutsats

Den föreslagna ändringen av detaljplan är otydlig och ofullständig samtS innebär omfattande ingrepp i Gathenhielmska trädgården och anslutande offentliga parkområden.

Den riskerar att tillåta fällning av minst ca 60 träd och större buskar. Detta skulle medföra att områdets lummiga karaktär till stor del försvinner, vilket syftar till att en öppen ”historisk” trädgårdsaxel med små gräsytor i ett regelbundet gångsystem skapas mellan Gathenhielmska huset i norr och Dicksonska stiftelsens fastighet i söder. Förslaget strider radikalt mot vård- och underhållsplanen för Gathenhielmska huset och trädgården som upprättades 2008 i samråd med Länsstyrelsen. I Länsstyrelsens beslut villkoras bl a att arbetet ska stå under antikvarisk kontroll av Higab, vilket är högst anmärkningsvärt eftersom företaget, tillsammans med Park- och naturförvaltningen, är en stor intressent i projektet.

Den drastiska förändring av kvarterets unika kulturhistoriska miljö som förutsätter omfattande trädfällning enligt ansökan om marklov, är inte förankrad hos berörda boende och verksamma i kvarteret och närområdet. Den har inte heller stöd i lagar och direktiv för en grön och miljövänlig stad. Ansökan om marklov bör därför inte beviljas. Istället bör trädgårdens och parkens upprustning/underhåll kontra en genomgripande omgestaltning, snarast diskuteras i nära samverkan med representanter för berörda föreningar, samt boende och verksamma i närområdet.

Parken bör inte göras om till ett museum som har dåliga förutsättningar att få äkthetsprägel och bli en långsiktigt bra lösning. Den bör istället underhållas normalt och vid behov gallras försiktigt med bibehållen karaktär. Då kan området förbli den för människors vardagliga behov anpassade park den har varit och faktiskt ännu är – trots de senare årens låga skötselnivå.

Föreningen Trädplan Göteborg begär med hänsyn till ovan beskrivna sakförhållanden att:

• planprocessen tas om från början
• Göteborgs stad inbjuder berörda boende, föreningar och verksamma i närområdet – vilka har väsentligt intresse av en förändring av gällande detaljplan till det inledande samråd som kommunen enligt PBL 5 kap 511 skulle ha initierat i arbetet med att ta fram ett program eller förslag till detaljplan.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att en plan för området bör tas fram i samverkan med de som nyttjar och värnar parken. Samrådet ska följa PBL och åsyfta en varsam upprustning av Gathenhielmska trädgården och angränsande parkområden mellan Bangatan och Djurgårdsgatan. Planen bör ha en större respekt för lagar och förordningar samt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. De befintliga stora träden bör få ett starkt skydd i detaljplanen.

Vi vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar förändringar i så känslig miljö, i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.

Göteborg 2019-08-30

SISTA DAG ATT SKICKA IN 29 JANUARI – det går alltid att komplettera om man skickat in ett första yttrande i tid.

Här finns en mall att använda. Lägg gärna till dina egna synpunkter och tankar.

MALL-kort-Yttrande-Universitetet Renströmsparken-samråd, 2019-01-29

Till:

Stadsbyggnadskontoret:

sbk@sbk.goteborg.se

Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!

Yttrande över samrådshandling

SBK: 0548/11  och FK: 5210/16

Detaljplan för Universitetet vid Renströmsparken i Göteborg

Datum:

Klagande:

Namn:

Personnr:

Adress:

e-mail:

1.                                     Yrkande

Jag yrkar på att detaljplanen för Korsvägen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan på varken kultur- eller naturmiljön.

Jag yrkar att följande förändringar skall göras i detaljplanen:

att ädellövskogen och parkmiljön runt Korsvägen bevaras

• att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och ”blandädellövsträd i brant sluttning”

• att de skyddsvärda stora träden upp mot Landeriet bevaras och naturminnesförklaras
• att de skyddsvärda träden på och runt Lisebergs mark bevaras
• att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse

• att kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
• att kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer bevaras
• att viktiga siktlinjer inte förstörs
• att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
• att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
• att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
• att fortsatt fragmentisering av Korsvägens grönområden undviks
• att Göteborgs Grönplan samt nya Trädpolicy följs

2.                                     Grunder

Planen innebär en oåterkallelig påverkan av värdefull stadsnära natur och att den medför stora ingrepp i områdets speciella natur- och kulturmiljö vilket strider både mot PBL:s generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud (området är upptaget i Göteborgs bevaringsprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse) och Miljöbalken (området är ett riksintresse för kulturmiljövården).
De kompensationsåtgärder som föreslås för grova träd och förlusten av tätortsnära natur är inte är tillräckliga. De gamla skyddsvärda träden som fälls går inte att ersätta. Kopplingen mellan landeriernas park /trädgård kan endast ”förnimmas”  om de föreslagna byggrätterna i öster utnyttjas och de förslagna byggnaderna på platsen är för höga, eftersom den stör siktlinjen mot kulturhistorisk värdefull bebyggelse.

Den förslagna detaljplanen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan av natur- eller kulturmiljön

I samrådsredogörelsen sägs att det gröna sambandet ska tillvaratas så långt som möjligt genom nya trädplanteringar över stora delar av platsen och nyanlagd parkmiljö som fortsätter upp mot Liseberg samt genom att östra byggrätten begränsats ”både i höjd och utbredning”. Enligt Föreningen Trädplan är detta inte tillräckligt. Hela det öppna hörnpartiet som idag leder in mot Lisebergs park kommer att byggas för och även om den föreslagna byggnaden är lägre än i det tidigare förslaget blir påverkan stor och effekten förödande på denna del av miljön.

Planen som föreslås, innebär att en stor mängd träd avverkas i ett viktigt grönstråk, som redan kraftigt decimerats, från alla håll. Detta ersätts inte på samma plats, då byggnader och en genomfartsgata kommer att ligga på platsen. Byggnaderna stör också sikten mot fondbyggnaden i kvarteret Turmalinen. De påverkar även vyn mot Johannebergs landeri från öster eftersom den nya byggnadernas övre del kommer att skymma den bergsslänten ovanför den gamla landeribyggnaden.

Ett genomförande av detaljplanen en mycket stor negativ påverkan på områdets värdefulla natur- och kulturmiljö. Föreningen upprepar därför sina tidigare framförda yrkande att planen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande påverkan på natur- eller kulturmiljön.

3.                                     Slutsats

Universitetet och Staden har tidigare utlovat att projektet inte ska medföra betydande påverkan på miljö- och bevaringsintressen. Det vore då självklart att detta också följs upp i de detaljplaner som skyddar värdefull natur kultur.

Jag yrkar på att detaljplanen för Korsvägen omarbetas så att ett genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan på varken kultur- eller naturmiljön.

Detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ plan bör utredas och nya planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Jag vill att Göteborgs stad tar bättre ansvar för framtiden. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.

4.          I övrigt ansluter jag mig till Föreningen Trädplan Göteborgs yttrande