VIKTIG Info ang yttrande till MMD bl.a. för hyresgäster / näringsidkare

Postat 2017-02-14 av admin

Sista datum 15 februari 2017

Det har kommit till vår kännedom att Mark- och Miljödomstolen skickat ut minst 3000 brev till hyresgäster och näringsidkare som drabbas av Västlänken. Detta för att uppmana att skicka yttrande till domstolen gällande ersättningsanspråk. Nedan finns ett utdrag om detta, från artikel i Göteborg Direkt, där Rådman Göran Stenman intervjuas.

Det finns alltså fortfarande möjlighet även för ALLA sakägare att skicka in yttrande, då tiden förlängts till den 15 februari. Både för talan i miljöprövningen och vattenrätten.
Den senare är aktuell för de som tror sig drabbas ekonomiskt av bygget, tex om fastigheten kan få skador pga grundvattenförändringar.

OBS! om du redan anslutit dig till vattentalen via jurist, så kan du inte göra det igen med ett eget yttrande.

MMD skriver tydligt vad de vill veta när det gäller vattentalan:

Haga Kykroplan och Haga Kyrkogata hotas – foto: Jan Kvarnmark

påverkan på viss specifik byggnad
allmänna synpunkter
ersättningsanspråk

Detta är samma frågor som nämnts tidigare.

Yttrande

Du kan skicka in egna inlagor om att ansluta sig till grupptalan enligt de mallar som vi har publicerat. För ersättningsanspråk gäller alltså vattentalan (alltså inte miljömålet). För övriga gäller yttrande i miljömålet:

Här finns mallar och mer info yrkandet:
http://www.tradplangoteborg.se/mall-overklaga-vastlanken-till-mark-och-miljodomstolen/

Du som ännu inte yttrat dig i miljöansökan kan alltså också göra det fram till den 15 feb. Se mer info i länk ovan.

OBS! Se till att välja rätt mall för i yttrandet, Vattentalan och sen enskild fastighetsägare / BRF / hyresgäst eller innehavare av näringsverksamhet eller dylikt, beroende på i vilken egenskap du överklagar.

I yrkanden bör anges avvisning/avslag samt ev. tillstånd med erforderliga villkor (servitut, hyresavtal, verksamhetsavtal etc). Skriv gärna till egen text i yttrandet. Du kan skriva med egna ord hur du drabbas.

Underskrift kan vara digital. Man kan också maila in yttrandet och sen skicka originalhandling per post. Det är ankomstdatum som gäller inte poststämpeln.

VAD GÄLLER ERSÄTTNING kan du yrka på följande:

Oförutsedda skador

Framställande av anspråk med anledning av oförutsedda skador till följd av vattenverksamheten ska bestämmas till 20 år, räknat från utgången av den tid inom vilken arbetena är utförda.

Det är alltså viktigt att du skriver att anspråket gäller 20 år efter avslutat bygge (annars bestämmer TRV att det är 10 år och många skador dyker först upp senare).

Förutsedda skador

Du bör specificera ett belopp för tänkbara skador. Om du vet att huset ska rivas kan det värde du förlorar specificeras. Likaså bör du specificera intrång i näringsverksamhet samt inkomstbortfall under byggfasen

Under driftsfasen gäller ersättningsanspråk enbart om du själv eller din verksamhet blir tvungen att flytta helt.

Du kan även uppge att du yrkar ersättning för dessa skador med ett ungefärligt belopp, men att det beloppet kommer att specificeras närmare fram till huvudförhandling.

Även här är det viktigt att du skriver att ersättningsanspråken gäller 20 år efter avslutat bygge (annars bestämmer TRV att det är 10 år)

Senare komplettering

I bägge fallen kan du förbehålla dig rätten att inkomma med justeringar och komplettering ang ersättningsanspråket senare.

Ang juristhjälp

Vår juristbyrå (MM-byrån) har ingen möjlighet att ge någon mer rådgivning i nuläget, med hänsyn till mycket hög arbetsbelastning samt snäv tidsram. Vi ber dig därför att INTE kontakta dem nu.
OBS! Vi ber dig att INTE kontakta våra jurister ang allmänna frågor, utan enbart om du har intresse av att anlita dem! Samtal eller besök hos dem kommer att debiteras.

Det bästa är därmed att de som är berörda yttrar sig på egen hand enligt ovan, och sedan tar närmare kontakt med någon jurist framåt våren om det anses nödvändigt. Den kostnad detta medför kan senare eventuellt återfås (beroende på domslut etc)

Har du specifika frågor kan du även kontakta domstolen.

Utdrag ur Tidningen Göteborg Direkt

”Mark- och miljödomstolen har i dagarna skickat ut ett brev till hyresgäster runt om Göteborg.

– Jag tror det rör sig om ungefär 3000 personer så här långt. Personer som kan tänkas beröras av arbetet med hela projektet Västlänken de kommande tio åren, säger Göran Stenman, rådman vid Mark- och miljödomstolen.

I brevet skriver de följande:

”Ni har nu möjlighet att senast den 15 februari 2017 till mark- och miljödomstolen inkomma med de eventuella synpunkter eller ersättningsanspråk som Trafikverkets ansökan föranleder.”

– Vi vill helt enkelt ha synpunkter på projektet som sådant. Om man har någon byggnad eller anläggning som man är orolig för att den ska skadas i samband med byggandet, säger Göran Stenman.

I huvudsak är det fastighetsägarna som kan beröras i arbetet med bland annat schakt i jord, sprängning av bergstunnlar, underjordsanläggningar, bortledning av grundvatten och infiltration av vatten. Men även privatpersoner eller personer som har näringsverksamhet i området kan beröras.”

AKTION: Hjälp till att RÄDDA naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

Postat 2017-02-07 av admin

Skriv på här i länken: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, STOPPA avverkning

OBS! När man varit inne och röstat på förslaget är det lätt att missa att även själva röstningen skall bekräftas. Detta görs precis nedanför där man röstat. Ju fler som röstar, desto bättre!

RÄDDA NATUREN VID HÄRLANDA TJÄRN

Nu kan du påverka! Vi behöver just din röst!

Staden planerar att exploatera grönområden som delvis ingår i riksintresset Delsjöns Naturreservat!

Härlanda Tjärn, foto: Per Hallen

Sedan tidigare finns ett förslag från Länsstyrelsen om att utöka Delsjöreservatet och inkludera bl.a Härlanda Tjärn, Renströmska i Kålltorp och omkringliggande grönkilar. Trädplan har tillsammans med boende i området gjort ett förslag på kommunens hemsida om att rädda grönområdet runt Härlanda Tjärn. Om tillräckligt många skriver under, så måste kommunen ta upp frågan igen.

Så hjälp till – det är enkelt och tar inte lång tid. Din röst kan vara den som avgör!

Vi vill att byggnadsnämnden stoppar exploateringen av grönområden nära Härlanda Tjärn mellan Smörslotts- och Robertshöjdsgatan genom att utöka Delsjöreservatet enl. Länsstyrelsens förslag 2007, och i detta även inkludera kringliggande grönkilar. Härlanda SDN ställde sig positiva till detta förslag tidigare.

För att det ska kunna bli ett utökat naturreservat, i enlighet med länsstyrelsens förslag, krävs ett samarbete med markägaren – Göteborg stad – för att få igenom förslaget. Nedan finns mer info.

Du hittar vårt förslag här:

Förslag 177: Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn, stoppa avverkning

För att rösta behöver du registrera dig på sidan, ungefär som en traditionell namninsamling. Glöm inte att bekräfta din röst, det är lätt att missa! Detta görs precis nedanför där man röstat.

Om vi får mer än 200 röster inom 90 dagar, skall berörd nämnd ta upp förslaget. Vi siktar på att få betydligt fler personer som röstar för förslaget. Desto fler desto tydligare visar vi politikerna att det är många medborgare som vill bevara den stadsnära naturen i detta område.

Nybyggnationer väcker alltid olika känslor där behov av bostäder vägs mot effekter på omgivningen. Vi som har tagit fram förslaget är inte negativa till all nybyggnation och förstår behovet av nya bostäder i Göteborg. Men vi menar att vi måste värna de naturskyddsområden som finns, bla runt Delsjön, Härlanda, Kålltorp. Detta är en viktig del i Björkekärrs & Robertshöjds-områdets karaktär. Dessutom är område t redan ett bra exempel på tät bebyggelse med väl fungerande grönkilar.

Bakgrund

Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever. Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15, se länk nedan) innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård”

Området idag med bevarade grönkilar, norr om Härlända Tjärn

Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd, ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”

Vi vill att:

Kommunen gör ett omtag med denna detaljplan

nuvarande naturskyddsområdet utökas för att skydda Härlanda Tjärns-området från framtida exploatering enligt Länstyrelsens förslag 2007[2] (där Delsjöreservatet skulle utvidgas vilket Göteborgs stad då stoppade)

Länsstyrelsens ursprungliga förslag 0519/07 tas upp igen och uppdateras till att även omfatta de ”grönkilar” som idag finns mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan. (Se bifogade bilder)

andra alternativa lokaliseringar för nya bostadsområden, som inte inkräktar på skyddsvärd tätortsnära natur i Naturreservat ses över

Kommunen tar större ansvar för kommande generationer genom att bevara och förstärka den skyddsvärda tätortsnära naturen, särskilt i Delsjö-området.

Att exploateringsplaner tar hänsyn till nationella och lokala riktlinjer, såsom miljökvalitetsmål, Göteborgs Grönplan, Miljöbalken, de nationella och regionala miljömålen. etc.

Att framtida ny bebyggelse planeras i samklang med boende och med stor respekt för den stadsnära naturen, dess ekosystemtjänster och betydelse för människor väl och ve

Det finns idag en rik kunskapsbank om naturens roll för att skapa en god bebyggd miljö med rika upplevelser genom variation, avkoppling mm. Likaså om de ekosystemtjänster som staden och vi medborgare får gratis av naturen, tex ren luft, vattenrening, hantering av ökad nederbörd, bullerskydd, biologisk mångfald, för bättrad hälsa, etc, vilka finns prioriterade i de svenska miljömålen.

Det krävs en annan politisk tankelogik, där inte antal bostäder till ett jubileum är det största målet, eller där varje obebyggd grönyta inte per automatik är en yta att bebygga. Ett omtag kan leda till tankar och praktiska experiment om hur ökat bostadsbyggande kan kombineras med ökat bevarande av nuvarande träd och grönområden, en varsam och grön utveckling av staden.

Här finns länkar om planprocessen och annan info, (tryck på texten så öppnas länkarna):

Delsjöområdet: Mycket bra hemsida om Delsjön, med allt du behöver veta om projektet
Facebook:

Rädda Naturen vid Härlanda Tjärn

Delsjöområdet

Länsstyrelsens förslag:

Länsstyrelsens föreläggande: Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner Diarienr 0519/07
Alla handlingar: Lst: utökning av Delsjöns reservat, alla handlingar, KS, 201017 07

KARTA: KARTA, LST förslag utökat reservat Delsjön, aug 2007

Park- och naturs positiva svar på Lsts förslag: PONF, yttrandet utökning av Delsjöns reservat, 2007
Stadskansliets avvisande av Lst förslag: Stadskansliet, avvisad utökning av Delsjöns reservat, 2007

LONA-utredning Delsjön-Härskogen
Betydelsen av Delsjöområdet har betonats i Göteborgsregionens stora utredning (LONA-projekt) kring Delsjön-Härskogen

De svenska miljömålen

iInfo från Naturvårdsverket: Så bildas ett NATURRESERVAT

SAMRÅD har inletts den 18 januari och sista dag för yttrande är 22 februari 2017. Här är alla handlingar samt ev tidpunkt för öppet hus eller samrådsmöte, där man kan ställa frågor:
LÄNK: Bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan

Så blir det om den föreslagna planen genomförs!

MALL: YTTRANDE ang Västlänken till mark- och miljödomstolen!

Postat 2017-01-27 av admin

SKICKA IN senast 15 feb 2017 (kl 23.59)

YTTRANDE Mål nr. M 638-16

Angående statens genom Trafikverket ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för anläggandet av Västlänken och Olskroken planskildhet inom Göteborgs och Mölndals kommuner

Till: mmd.vanersborg@dom.se

Se mallar längst ned – NU finns även mall för FASTIGHETSÄGARE, NÄRINGSIDKARE samt HYRESGÄST som kan drabbas

DAGS ATT YTTRA SIG till Mark- och Miljödomstolen!

Nu håller Trädplan tillsammans med andra grupper i Skona Göteborg, på med att färdigställa vårt yttrande till mark- och miljödomstolen. Vi jobbar för högtryck tillsammans med våra jurister. Vi är övertygade om att det kommer att bli ett mycket stort miljömål!.
Nu är det hög tid att även alla ni som är emot Västlänken skickar in ett yttrande!

MALLAR
Nedan finns en mall i tre olika format för: Privatperson, Förening eller Företag. Det är bara att ladda ned, fyll i alla relevanta uppgifter och sen skicka in via mail eller post. Vill du/ni lägga till några egna argument så går det också bra.
Se till att sprida mallen och få så många som möjligt som är berörda att skicka in ett yttrande. Vi hoppas att vi slår rekord i antal yttranden – så känner manade!

OBS! För att vara med i miljömålet måste du/ni beröras på ett negativt sätt av Västlänken. Domstolen kommer att kolla alla sakägare, så då gäller det att veta på vilket sätt man blir påverkad av VL, både under byggtiden och/eller senare i driftskedet.

YRKANDE

Detta är det yrkande du ansluter till om du skickar in vår mall:

Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. yrkar i första hand att Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt avvisar Trafikverkets ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) för anläggandet av Västlänken och Olskroken planskildhet inom Göteborgs och Mölndals kommuner.
Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. i andra hand att Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt avslår Trafikverkets ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) för anläggandet av Västlänken och Olskroken planskildhet inom Göteborgs och Mölndals kommuner.

INFO
Här finns info om de juridiska processerna:
http://skonagoteborg.nu

Här kan man titta på vår tidigare överklagan till regeringen ang Järnvägsplan för att få en bild av hur överklagan kommer att se ut ungefär:
http://skonagoteborg.nu/inlagorna-till-regeringen/

Här finns svar på de vanligaste frågorna som kan dyka upp, tex vad som menas med ”Trädplan m.fl”
http://skonagoteborg.nu/vanliga-fragor-om-skona-goteborg/

Här finns det mesta man kan behöva veta om Västlänken:
http://stoppavastlanken.nu/i-vastlankens-spar/

Här finns fastighetsbeteckning, där du kan söka på ditt gatunamn: Fastighetsbeteckning – gatunamn

OBS! Vi ber dig att INTE kontakta våra jurister ang allmäna frågor, utan enbart om du har intressa av att anlita dem! Samtal eller besök hos dem kommer att debiteras.

INSAMLING
För att lyckas med vår stora överklagan och i slutändan stoppa Västlänken, så behöver vi kontinuerligt
samla in mycket medel till att betala jurister och ev experter som kan behövas i domstolsförhandlingarna. Därför ber vi er alla att skänka ett bidrag, samt hjälpa till att sprida info om vår insamling. Alla bidrag räknas, stora som små. Tillsammans ska vi stoppa den här miljökatastrofen!

Hur bidrar man? – Olika sätt att betala.

FÖR Fastighetsägare, Hyresgäster och näringsidkare som kan drabbas av Västlänken:

Nu har du/ni som saksägare möjlighet att ansluta dig/er till den grupptalan ang grundvattenpåverkan på fastigheter, som drivs av Mark- & Miljörättsbyrån. Eftersom Mark- & Miljörättsbyrån inte har möjlighet att ta emot fler sakägare, kan man på egen hand skicka in ett yttrande till domstolen. Se mall nedan.

Här finns mer info om yttrande ang ersättningsanspråk: http://www.tradplangoteborg.se/viktig-info-ang-yttrande-till-mmd-bl-a-for-hyresgaster-naringsidkare/

OBS! Vi ber dig att INTE kontakta våra jurister ang allmäna frågor, utan enbart om du har intressa av att anlita dem! Samtal eller besök hos dem kommer att debiteras.

Yrkandet innebär:
i första hand att ansökan ska avvisas respektive avslås.

i andra hand att tillståndet förenas med erforderliga försiktighetsvillkor för fastigheten.

Därfter följer krav på ersättningsanspråk. Dessa kan kompletteras i efterhand.

För att räknas som sakägare i detta ärende måste din/er fastighet, bostad eller näringsverksamhet vara berörd av Västlänken, fastigheten måste vara i influensområdet av Västlänken, arbetstunnlar el dyl. och Din/er fastighe,tbostad eller näringsverksamhet ska riskera att skadas till följd av vattenverksamheten i form av bland annat sättningsskador. En del av de som räknas som sakägare i denna fråga, har kontaktats av Trafikverket för besiktning av fastigheten.

Här finns Mark- och Miljörättsbyråns info angående vattenrätt i miljömål: http://www.mmbyran.se/vattenratt

OBS! Du kan inte skicka in denna mall, om du redan har ett juridiskt ombud som företräder dig i denna talan.

Det finns fyra mallar, en för enskild fastighetsägare, en för Bostadsrättsförening, en för hyresgäst och en för näringsidkare.

……..

TACK ALLA för att ni värnar vår stad och vill Skona Göteborg!

MALLAR för överklagan

Klicka på respektive länk för att ladda ner mallarna till din dator.

MILJÖMÅLET:

Privatperson: NY MALL – privatperson – ansluta i Miljömålet

Förening: NY MALL – Förening – ansluta i Miljömålet

Företag: NY MALL – Företag – ansluta i Miljömålet

VATTENTALAN, ang ersättningsanspråk:

Hyresgäst: MALL – HYRESGÄST – ansluta i vattentalan

Företag, Näringsidkare: MALL – FÖRETAG – ansluta i vattentalan

Enskild Fastighetsägare: MALL – ENSKILD fastighetsägare, ansluta talan vattenrätt

BRF, Bostadsrättsförening: MALL – BRF – ansluta talan vattenrätt

Avverkning i fokus: Nya Hovås

Postat 2017-01-21 av admin

I det pågående bygget av bostadsområdet Nya Hovås har 9 hektar natur skövlats bort, däribland naturskog på Uggleberget, som nu är nära till hälften bortsprängt. Där bygger nu Skanska, Veidekke, HSB, Familjebostäder m fl 1300 exklusiva bostäder, varav drygt 70% är bostadsrätter med prislappar på upp till hisnande 7.5 miljoner kronor.

Hur går detta ihop med Göteborgs Stads policys om hållbarhet och jämlikhet?

Trädplan har skrivit ett debattsvar till Ulf Kamne om den stora skövlingen av stadsnära natur i Göteborg. Ulf Kamne säger i sitt debattsvar till Trädplan att han ”står upp för en grönare stad”. Ulf Kamne säger också att Göteborsg Stad ”alltid gör en värdering av naturvärden för att i första hand bevara och i andra hand att kompensera, till exempel genom att återplantera i närområdet”.

Det rimmar illa med verkligheten. Det Nya Hovås är bara ett exempel av många, där orörd natur exploateras och brutalt skövlas, istället för att bygga i samklang med naturen. Det finns också många andra platser som passat bättre för exploatering. Tex kunde man byggt på öde parkeringsplatser som gapar tomma, som den mellan Danmarksterminalen och Masthugget, men dessa tycks för alltid vara K-märkta.

Uggleberget var dessutom utomordentligt viktigt i den gröna korridoren mellan naturreservaten i Sandsjöbacka och på Amundön. (se google-karta nedan). Nu är de vilda djurens väg avskuren av branta stup:

Vy över det ”Nya Hovås ”från det till hälften bortsprängda Uggleberget. Klicka för högupplöst bild. Foto: Chris Ceder

De av Ulf Kamne påstådda kompensationsåtgärderna i form av återplantering i närområdet gapar överallt med sin frånvaro: Var är de nio hektaren som försvunnit återplanterade? En långt mer angelägen fråga är emellertid: Hur i hela världen låter sig en gammal skog återplanteras? Inte alls naturligtvis. Alla kompensationsåtgärder faller platt när ursprunglig natur förstörs, inte minst när dess substrat – urberget – sprängs bort.

Istället för att medge att man rätt och slätt offrat ett stort område orörd och vild natur, så försöker man sälja in det ”Nya Hovås” som grönt, hållbart och till och med ett sätt att rädda världen. Stora billboardaffischer pryder området med slogans som riktar sig till kapitalstarka kunder: ”Drömmer du också om 2.80 meters takhöjd?”, ”Havsutsikt garanteras” ”Ja det kommer fler parkeringar” osv. För att ge området dess rätta gröna prägel är husen miljö- och hållbarhetscertificierade. En av affischerna gör besökaren uppmärksam om den saken: ”Rädda världen lite grann varje dag – Tack för att du väljer Svanenmärkt”.

Hur stämmer ett så lovvärt ideal överens med förstörelsen av ursprungsnaturen på Uggleberget? Nu när väl exploateringen börjat kommer resten av naturen också försvinna tids nog – och det planeras redan för en utvidgning av området. I Göteborg naggas det i kanterna på nästan alla grönområden, även in i naturreservat (tex vid Härlanda Tjärn som vi snart ska skriva om).

Uggleberget. Foto: Chris Ceder.

Hotad våtmark på resten av Uggleberget. Foto: Chris Ceder.

Äldre klibbal växer i våtmark bland istidsblock på Uggeberget. Foto: Chris Ceder.

Äldre klibbal växer i våtmark bland istidsblock på Uggleberget. Foto: Chris Ceder.

Kartläggning visar att nio hektar natur skövlats för det ”Nya Hovås”. Var är den utlovade kompensationsnaturen?

Så här såg Uggleberget ut innan skövlingen. Exploateringen av den norra delen av det ”Nya Hovås” är redan påbörjad på fotot. Tryck på bilden så kommer det upp förklarande texter. Du kan också öppna kartan och förstora den.

Visa större karta | Hämta vägbeskrivning | Visa fågelperspektiv

Att Rädda Ett Träd: Orhan Pamuk och kastanjeträdet

Postat 2017-01-07 av admin

Att rädda ett träd är något som präglar människor för resten av livet. I den nya artikelserien Att Rädda Ett Träd skildrar olika människor sina erfarenheter av att rädda träd.

Först ut är den turkiske nobelpristagaren i litteratur, Orhan Pamuk, som berättar om hur hans familj räddade ett kastanjeträd för 60 år sedan.

Hur vi räddade vårt kastanjeträd i Istanbul av Orhan Pamuk

Framför vårt hus i Nişantaşıkvarteret växte ett femtio år gammalt kastanjeträd, som lyckligtvis fortfarande finns kvar. 1957 bestämde kommunen att de skulle hugga ner trädet för att bredda gatan. De arroganta tjänstemännen och autokratiska politikerna ignorerade motståndet i bostadsområdet.

I Gathenhielmska reservatet i Göteborg kämpar människor för att rädda träd, precis som Orhan Pamuks familj gjorde i Turkiet 60 år tidigare. Foto: Chris Ceder

När tiden kom då kastanjeträdet skulle fällas tillbringade min familj hela dagen och natten på gatan och turades om att vakta trädet. På så sätt skyddade vi inte bara vårt träd utan skapade ett gemensamt minne, som svetsar oss samman och skänker oss glädje än idag.

Rädda ett träd själv

Vill du också skapa egna minnen för livet som Orhan Pamuk och hans familj gjorde med sitt kastanjeträd? Vill du rädda något av de många hotade träden i Göteborg? Då kan du skapa minnen för både dig själv och många andra att glädjas åt under resten livet. Gå med i Trädplansrörelsen och rädda våra träd i Göteborg.

Kanske står ett av dessa träd just i kvarteret där du bor, framför ditt hus, precis som det gjorde för Orhan Pamuks familj i Istanbul för 60 år sedan. Ett minne som präglar Pamuk och hans familj än idag.

Träden är det viktigaste vi har – utan dem inget liv på denna jord. Hjälp till att rädda dem!

/Chris Ceder

I Göteborg räddar Nätverket Trädplan träd. Här beskyddar Trädplans aktivister en mycket ovanlig svartpoppel i Kungsparken som hotas av Västlänken. Foto: Chris Ceder

Orhan Pamuk ur Memories of a Public Square

Överklagan till MMÖD – Detaljplan Östra Kålltorp

Postat 2016-12-29 av admin

Trädplans överklagande till Mark- och Miljö-Överdomstolen, målnummer P 3804 – 16

Läs hela överklagan här: MMÖD-Överklagan-Kålltorp-Trädplan-2016-12-29

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att

Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan. (Se nedan)

Vidare yrkar vi på att:

Kålltorps skog

det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL
att ädellövskogen och parkmiljön bevaras
att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och
”blandädellövsträd i brant sluttning”att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras
att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelseatt kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan, Miljökvalitetsmål, regionala direktiv samt nya Trädpolicy följs
att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

1. GRUNDER:

1.1 Föreningen Trädplans grunder för överklagan och därmed rätt till prövningstillstånd.

1.1.1 I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd barrskog och ädellövskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

1.1.2 Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG samt konventionen EUROBAT

1.1.3 Ett unikt område med stort ekologiskt värde, bestående av flerskiktad gammal barrskog och unik ädellövskog, hotas och skapar en allvarlig barriär i det viktiga blandsskogssambandet som ingår i den gröna kilen från Delsjöreservatet via Kålltorp mot stadens centrum.

1.1.4 Om området exploateras enligt nuvarande detaljplan försvagas och fragmenteras blandsskogssambandet samt rekreationsmöjligheterna i hela stadsdelen.

1.1.5 Kommunen har inte undersökt lämpliga alternativ, i området, för att därigenom minska den miljöpåverkan som exploateringen orsakar.

1.1.6 Kommunen har inte upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som på ett riktigt sätt beskriver konsekvenserna av exploateringen på området och blandsskogssambandet som utgör en viktig länk i de gröna lungor som går från Delsjöreservatet via Kålltorp in mot stadens centrum. Påverkan på miljömålen har också redovisats felaktigt eftersom felaktiga utgångspunkter för miljöriktlinjer används

1.1.7 Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas.

1.2 Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena skulle innebära en stor utökning av den eventuella tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag är tillgänglig för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att detta kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva att det genomförs en MKB.

1.3 Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara ”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna.

1.4 Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

1.5 Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

1.6 Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

God Jul och Gott Nytt År! …… Lyssna och Lär om Träd – 3

Postat 2016-12-23 av admin

Hej alla trädvänner!
Nu nalkas snart julen och förhoppningsvis finner vi alla lite tid för att läsa och lyssna om träd.
Som ni vet så är allt fler träd och grönområden hotade. Staden tar inte tillräckligt ansvar utan tillåter skövling fortsätter på många platser av alla möjliga olika anledningar. Ibland bara för att bygga lagerlokaler, eller göra om en park. Ett av de största hoten mot våra träd och grönområden inne i staden är Västlänken. Enligt de senaste uppgifterna så kommer 493 träd att fällas. Men – detta är bara de träd som staden planterat. De vilda träd som finns längs VLs sträckning är inte kartlagda. Dessutom tillkommer de hundratals, kanske tusentals som kommer att då på lite längre sikt pga av den kraftiga grundvattensäkningen om schakten byggs.
Vi har nyligen skrivit en replik i GP nyligen om hur staden träd och grönområden skövlas.. Den finner ni här:

Staden skövlar träd

Träd fortsätter att vara ett stort tema

Vi är glada att alltfler ser värdet av våra stadsträd. Både allmänhet, forskare, media uppmärksammar detta. Vi i Trädplan blir med jämna mellan intervjuade av forskare och studenter. Vi får många mail från oroade och/eller intresserade medborgare.

Allt oftare syns reportage i media, och olika böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Vi önskar vi er alla en riktigt fin jul och ett grönt fredfullt nytt år!!!
Styrelsen i Trädplan

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det:

Lyssna och Lär om Träd – 1

Lyssna och Lär om Träd – 2

TV:

Hur smakar en julsaga?
Nu inför julen vill rekommendera en lite annorlunda perspektiv på träd. En fint och samkfyllt program om julgranen.
Dansk programserie från 2015. Del 1 av 3. Programledaren och tårtkonstnären Tobias Hamann-Pedersen får ta till all sin kreativitet när han omsätter H C Andersens klassiska julberättelser till bakverk. Denna gång: Tv-profilen och författaren Søren Ryge Pedersen läser H C Andersens ”Julgranen”, medan Tobias skapar sin tolkning av den klassiska berättelsen – som tårta.
http://www.svtplay.se/video/11401134/hur-smakar-en-julsaga/hur-smakar-en-julsaga-avsnitt-1

Det är detta vi i Trädplan påstått länge – när kommer Göteborgs beslutsfattare att förstå? Vi kan inte fortsätta att fälla så många av våra gamla träd! Det behövs mellan 500 och 1000 träd för att ersätta ett enda stort fullvuxet äldre träd, för att kompensera kapaciteten av att binda partiklar och omvandla Co2

”Luftföroreningar i städer är ett växande problem. Ett kostnadseffektivt sätt att ta itu med problemet är trädplantering, visar en ny amerikansk studie. Partiklarna från bland annat energiproduktion, industri och transport minskar betydligt i närheten av träd.
Luftföroreningar i form av de här mikroskopiska partiklarna fastnar i lungorna hos oss människor. Forskare uppskattar i en ny rapport att föroreningarna kommer att påverka över sex miljoner liv varje år fram till år 2050.”

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trad-renar-stader-1

Växter kan höra dina steg och ta hand sin familj

Växter kommunicerar på två sätt. Dels genom rotsystemet och dels med hjälp av gaser och dofter i luften. Mancuso studerar i huvudsak rötterna och påpekar att de tar inte bara upp vatten och näring, utan är mycket mer avancerade organ än så. Växternas nyupptäckta förmågor har inte bara ekonomisk nytta för odlingar utan gör också att vi borde se på dem med andra och nya ögon.

Vi måste titta på de här organismerna på ett mycket mer allvarligt sätt. För det första är vi beroende av dem, och för det andra är de lika komplexa som djur. Därför har de en värdighet som vi måste erkänna

En liten växt kan ha en miljard rotspetsar som den känner sig fram med under jorden, och ett stort träd kan ha hundratals miljarder, alla små sensorer. En rot kan registrera minst 20 olika kemiska och fysikaliska signaler. Rotsystemet som har miljarder känselspröt är sammanvuxet med andra växters rötter. Tillsammans bildar de ett stort nätverk som skickar elektriska och kemiska signaler. Man borde inte se träden i skogen som enskilda individer utan skogen är en stor varelse med ett sammanbundet rotsystem av närbesläktade träd.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vaxter-bade-pratar-och-kanner

FÖR BARNEN:

:
Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi

http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

BÖCKER:

Julgranen
Och här en berättelse att läsa inför julen, se även tv-programmet ”Hur smakar en julsaga”.
”Ute i skogen stod där en sådan vacker gran; Den hade god plats, sol kunde den få, luft fanns där tillräckligt av, och runt omkring växte många större kamrater, – både gran och fur.”
Här kan ni läsa hela sagan
http://kokthansogreta.nu/?p=10465#ankare1

Mer om Peter Wohlebens bok, Trädens hemliga liv
Vad Peter Wohlleben gjort är att han staplat ny spännande trädforskning på hög – vilken nästan når upp till mammutträdens höjd – och sedan valt ut alla rön som befäster den nya insikten om träd som kännande, socialt interaktiva och kommunikativa väsen. För dem som inte noggrant följt rapporterna från trädforskningsfronten kommer Trädens hemliga liv att bli boken som för alltid ändrade uppfattningen om träd och skogar.
https://www.gp.se/n%C3%B6je/tr%C3%A4den-beh%C3%B6ver-varandra-1.3937667

PÅ NÄTET

Vackra bilder och beskrivningar av Malmös träd
http://malmotrad.tumblr.com

TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Träden ammar varandra, matar hungriga kompisar och varnar för faror. Vad de känner när vi hugger ned dem anar bara förre skogvaktaren Peter Wohlleben, som skrivit en bok om trädens kommunikation.

http://www.vi-tidningen.se/skogen-snackar/

Bygg mänskligt och grönt i Göteborg – utan greenwash

Å så bra, så rätt! Lyssna på dessa kloka kvinnor. Ulla Skoog och Christine Bülow på
GP Debatt 2016-10-30

”Men i filmen Älvstaden där den kommande expansionen gestaltas byggs det högt och tätt. Det är som en skräckfilm där exploatörerna leker Dubai och räknar pengar. Men husen blir inte människovänliga vare sig till höjden eller materialen.
Bryt storskaligheten, upplåt mer mark åt mindre byggbolag och byggemenskaper. Offra inte stadens grönska. Det är i längden en förlustaffär för folkhälsan, för barnen, för den biologiska mångfalden och för Göteborgs attraktionskraft.
Så tänk om, tänk rätt, tänk grönt. Hela vägen från fogmassa till grönyta. Möjligheten att bygga ett grönt och människovänligt Göteborg finns nu men kommer inte tillbaka.”

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1870/article/491684/4/1/render/?token=00e8e68614a0a0a1ad81f54b3745f6b0

Tänk en stad utan träd. Utan sprödgröna blad och eldgula höstlöv som berättar om årstiderna. Utan trädkronor som vajar i vinden och skyddar mot sol och regn.
Föreställ dig Göteborg utan till exempel kungslindarna i Nya Allén. Eller tokyokörsbärsträden på Järntorget – stadens mest fotograferade plats när de blommar i april.
Utan träd och gröna områden mår människor i urbana miljöer betydligt sämre, både mentalt och fysiskt. Det finns det bevis för.

http://www.gp.se/livsstil/tr%C3%A4d-l%C3%A4ker-det-mesta-1.3927366

Intervju med miljöaktivisten Julia Butterfly Hill som räddar Redwoodträd i USA

Från Tidningen ”The Sun”, inte den engelska tabloiden, utan en amerikansk non-profit tidskrift

”Nature is always communicating with us, but we’ve forgotten how to listen. I think that’s why there are more and more natural disasters — more severe tsunamis and earthquakes and storms and fires. All these disasters are nature talking louder and louder and louder, trying to get our attention.”

http://thesunmagazine.org/issues/436/the_butterfly_effect?mc_cid=33a5019a79&mc_eid=5d1a150a03

Staden skövlar träd – replik i GP

Postat 2016-12-18 av admin

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

Så dör en av Göteborgs äldsta och största träd: Gränseken på Delsjövägen —————— Trädplan kräver att trädet räddas och naturminnesförklaras

Postat 2016-11-14 av admin

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

Göteborg senhösten 2016. Vädret är gråmulet och ruggigt. En hårt trafikerad gata. I vägkanten står ett träd, bilar och lastbilar dundrar förbi på några centimeters avstånd. Luften är fylld med en stickande avgaslukt.

Trädet är stort. Väldigt stort.

Stammen är grövre än på något annat träd jag sett i Göteborg.

Av en ren slump har jag fått syn på trädet.

Jag tänker omedelbart att jag måste se trädet på nära håll, det är fängslande och ovanligt. Men det är farligt att korsa den hårt trafikerade gatan och trädet står i en otillgänglig och brant slänt. Att ta mig till trädet från andra sidan gatan innebär att jag måste gå en halv kilometer till fots för att komma till en gångväg varifrån jag kan klättra upp för slänten till trädet.

Det är verkligen inget träd för gamla eller barn att besöka, bara för personer med god benstyrka och balans. I Wien är dylika träd hyllade naturminnen och turistattraktioner som är lättillgängliga för gamla och rörelsehindrade:

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Till slut uppstår ändå en lucka i rusningstrafiken och jag småspringer över gatan och kliver över vägräcket. Jag står direkt framför trädet. Det är enormt. Stammen är klart bredare än bilarna som kör förbi i hög fart på mindre än en armlängds avstånd. Någon har spikat fast plankor på stammen. På marken ligger skräp. Jag fylls med olust. Det är en ganska avskyvärd plats att vistas på.

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

I Örgryteföreningens arkiv finner vi den lilla information som finns bevarad om trädet: På det tidiga 1500-talet stod Gränseken på gården Gårdas ägor.

Konstnären Richard Holmström avbilade i början av 1950-talet trädet som då kallades den tusenåriga eken vid Delsjövägen:

Tusenåriga eken vid Delsjövägen. Av Richard Holmström (1951). Licens: Creative Commons (CC BY-NC-ND 2.5 SE)

Idag är Gränseken bortglömd och lämnad att dö, på grund av den allvarliga vanskötsel som trädet utsätts för.

Vägräcket äter sig djupt in i trädstammen. Och någon decimeter nedanför tränger gatan in i ekens inre.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

En av de tre huvudgrenarna har vårdslöst sågats av och svampar tränger ut ur såret på stammen som eken inte klarat att läka ihop. Grenen växte bort från gatan och riskerade inte att falla i huvudet på någon (av de förbipasserande bilarna).

Gränseken – svampangripen. Foto: Chris Ceder

I det svampangripna såret syns flera hål. Hålen kommer att växa allteftersom förruttnelse sprider sig och trädet kommer att gröpas ur och bli ihåligt om det överlever tillräckligt länge. Det är en naturlig process som till slut orsakar trädets död, men genom att såga av en stor gren har man påskyndat händelseförloppet. Naturliga hålträd är viktiga boplatser för många djur – ett oskadat träd däremot bibehåller sin vitalitet och friskhet bättre och kommer att leva betydligt längre än ett träd som utsätts för stora och destruktiva ingrepp.

Främmande föremål skadar träd

Träd har en förmåga att ”svälja” främmande föremål som tränger in genom barken – genom en process som kallas CODIT (se denna utmärkta video för en förklaring). Ett vasst och orubbligt föremål som är i vägen för ett träds naturliga tillväxt skaver upp ett öppet sår som trädets kambium och de levande cellerna i splintveden måste läka. Sårvävnad, kallus, kan genom övervallning (länk till bild) kapsla in skadan och föremålet, men samtidigt har svampar, bakterier och parasiter fått en öppen dörr till trädets inre. Trädet kan fortsätta att leva till synes opåverkat, men svamp- och bakterieangrepp är ofta en långsam process och resulterar i ett successivt försvagande av trädet – ett sjukdomsförlopp som kan pågå i tiotals eller rent av hundratals år som i gamla ekar.

Gränseken måste nu försvara sig mot det konstanta angreppet från det vassa vägräcket och den giftiga vägbanan. Det är inga små föremål – de kommer snart att skava sig in i trädet längs hela dess bredd. Sårytan utvidgas hela tiden och Gränseken kommer under resten av sitt liv att tvingas bekämpa angreppet. Om inget görs. Än så länge vore det enkelt att avlägsna vägräcket och flytta vägen och därmed förlänga trädets liv med många år.

Den stora sårknölen (kallus) som Gränseken nu bildat i försvar mot vägräcket försämrar också dess styrka, jämvikt och stabilitet – som ökar risken för att det väldiga trädet ska knäckas av sin egen tyngd.

En närbild vittnar om att skadan redan är omfattande. Trädstammen har deformerats av vägräckets och vägbanans intrång och en stor spricka är synlig vid stammens bas:

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Dessutom visar vetenskapliga studier att stamskador ökar risken för frostsprickor.

Trädens kambiumlager utsätts för kraftiga spänningar som uppstår vid snabba temperaturväxlingar mellan dag och natt under vintern. Detta kan orsaka frostsprickor, som inledningsvis kan vara mycket små och efter en tid vidga sig till kraftiga sprickor.

Frostsprickor är öppna sår i stammen som är en angreppsyta för svampar, bakterier och skadedjur. Ek är ett av de trädslag som är speciellt utsatta för frostsprickor.

Sjuka träd kan undvikas genom enkla åtgärder

Sjukdom i träd uppstår inte av en slump utan är något som i stor utsträckning kan undvikas genom vanlig miljömedvetenhet, korrekta riktlinjer för trädskötsel och skydd av utsatta träd.

Den vanskötsel som Göteborgs Stad däremot utsätter våra gamla evighetsträd för garanterar träden en alldeles för tidig död. Hade Göteborg Stad istället skyddat de gamla träden hade de levt mycket längre, i vissa fall i hundratals år längre.

Kartläggning av skyddsvärda träd

I Sverige pågår det en rikstäckande kartläggning av skyddsvärda träd under Länsstyrelsens ledning. I Göteborg blev den klar 2011.

Så här upplyst och lovvärt inleder Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad presentationen om kartläggningen:

I Sverige finns en stor andel av Europas kvarvarande jätteträd, framförallt av grova ekar, vilket gör att vi har ett internationellt ansvar att bevara dem. För att kartlägga förekomsten av sådana träd i Göteborg, har miljöförvaltningen och länsstyrelsen inventerat kommunen under de senaste åren.

Gränseken kartlades av Miljöförvalningen i september 2011. Resultatet var följande:

Stamomkrets: 500 cm
Trädstatus: Friskt
Åtgärdsbehov: Inget

I själva verket är Gränsekens omkrets 602 centimeter mätt på det smalaste stället under brösthöjd – den största eken i Göteborg och ett av några få unika monumentalträd som vår stad kan skylta med.*

Men Gränseken är sorgligt nog inget träd att skylta med – det är ett träd att skämmas över.

Det väldiga och urgamla trädet är angripet, vanskött och allvarligt hotat. Det hade aldrig hänt om Göteborgs Stad hade haft ett uppriktigt miljötänkande och regler för att skydda stadens träd. Nu kan vi bara reagera på försummelsen och hoppas på att trädet kommer leva ett tag till.

Gränseken är ett av naturens underverk som hade kunnat vara en turistattraktion på dryga fem minuters gångväg från Liseberg!

Om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda Gränseken kommer den snart vara ett minne blott!

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm – inte 500 cm som uppges.

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

*På Ellesbo Herrgård i Surte utanför Göteborg finns en kraftigt beskuren ek som enligt Miljöförvaltningens kartläggning mäter 608 cm i omkrets.

…..
Artikeln om Gränseken är publicerad av Chris Ceder på Göteborg21: http://goteborg21.se/834/sa-dor-stadens-storsta-och-aldsta-trad-granseken/

Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd

Postat 2016-11-09 av admin

Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Göteborgs Stad fäller och förstör nu naturvärdesträd i naturreservatet Välen

Den 25 oktober förstördes flera knäckepilar i Välens naturreservat i Göteborg: två träd fälldes helt medan två andra blev kraftigt stympade, varav det ena ett gammalt naturvärdesträd.

Naturreservatet invigdes för två år sedan, men de gamla träden längs Stora Ån omfattas ofattbart nog inte av reservatsskyddet. Istället kan de huggas ner som som om de vore sly och ogräs enligt den sammanlagt tolv ord långa skötselplanen:

Undanröjning av vattenhinder. Röjning och slåtter i luckorna fram till Stora å.

Det finns tjugofem knäckepilar längs Stora Ån i Välens naturreservat. Bara några få av dem växer i direkt anslutning till vattnet. Trädens grenar hänger över ån och skyddar fiskyngel, småfisk och häckande fåglar och förför naturreservatets besökare med en underbart grönskande tunnelvy under sommarmånaderna.

De gamla knäckepilarna i Välens naturreservat är fulla av håligheter och därför livsviktiga boplatser för naturreservatets fladdermöss, kattugglor och många fågelarter (se bilder i bildspelet nedan).

Varför avverkas gamla träd i Göteborgs naturreservat?

Toppen av en trädstam doppade ner i Stora Ån, som därför behövde därför ”röjas upp” enligt direktivet i den rekordkorta skötselplanen och entreprenören som hade kallats till platsen för att såga ner träden.

Tyvärr fortsätter Göteborgs Stad med destruktiva ingrepp på gamla och värdefulla träd vilket skadar den biologiska mångfalden. Fällningar och för träden förödande kapningar sker lättvindigt och ofta helt i onödan. Skötselplaner och trädpolicy saknar tydligt och relevant innehåll för hur Göteborgs gamla naturvärdesträd ska skyddas. Det verkar inte finnas någon kunskap om värdet av triviallövskog hos ansvariga tjänstemän och politiker på Park och Natur. Viljan att skydda naturvärdesträd verkar också saknas.

Trädets ena huvudstam, med ett stamomfång på 245 cm, hade sjunkit ner av sin egen tyngd utan att brytas av: en naturlig process som händer med jämna mellanrum. Knäckepilens inre ved som inte längre är vattenledande skyddas inte av garvämnen och förvittrar därför lättare. Det är denna process som gör träden så värdefulla för många djur. Inre håligheter bildas i de tjocka stammarna som skapar en fantastisk boplats och barnkammare åt fladdermöss, ugglor och fåglar. Trots att trädens gamla stammar långsamt vittrar sönder kan knäckepilar bli så gamla som 300-350 år, vilket finns dokumenterat i Tyskland.

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Den gamla knäckepilen decimerades så radikalt att dess stora naturvärden nästan gått helt förlorade. Tre yngre stammar, som med tiden hade kunnat kompensera för förlusten av den grova stammen och föryngra trädet, sågades dessvärre också av. Nu återstår endast en smal stam, som delat sig från den trädets andra huvudstam.

Istället för att såga av den del av trädet som orsakade ett hinder för vattenflödet i ån sågades hela stammen av från trädets fot, tio meter in på land.

Dessutom sågades två andra knäckepilar som växte vid vattenbrynet ner helt och hållet, medan en tredje, också den vid vattnet, fick sin ena huvudstam avsågad. Träden hade med tiden kunnat utvecklas till naturvärdesträd tack vare sin direkta närhet till vattnet och de var redan värdefulla tack vare sina grenar som växte in över ån.

Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder

Artikeln fortsätter under videon om avverkning i Välens naturreservat. Se platsen innan och efter avverkningen i videon:

Reaktionerna från människor som gick förbi platsen var starka: ”massaker”, ”slakt” var några av orden som hördes. Park- och naturförvaltningen, som har hand om skötseln av naturreservatet, pekades ut som ansvarig för förstörelsen.

Andras syn på knäckepilen

Utomlands och på många andra håll i Sverige är man däremot upplysta om knäckepilens stora ekologiska betydelse. Listan på svenska kommuner som kartlägger, registrerar och skyddar sina knäckepilar är imponerande: Nacka, Alvesta, Sundbyberg, Linköping, Tanum m fl.

Nacka

Några knäckepilar lutar ut mot sjön. På stammarna frodas mängder av bladlavar och småvuxna hättemossor. Kyrkogårdslav tyder på god luftkvalitet.

Denna länk av träd binder samman annars åtskilda grönstråk vilket är värdefullt för bl a fåglar, exempelvis mindre hackspett. Knäckepilar mognar redan i tidig ålder och utvecklar värdefull död ved.

Alvesta kommun:

Naturvärden i parkdelen är främst knutna till de grova knäckepilarna med eldticka (på nästan alla). Några av pilarna är mycket grova och har stora naturvärden främst för svampar och insekter.

Ån ska röjas upp? I själva verket är det knäckepilarna som röjer upp ån på naturens vis

Knäckepilarnas omfattande rotsystem och snåriga dungar befäster stranden och förhindrar erosion. Att ta bort dessa träd är i själva verket raka motsatsen till att ”röja upp” ån – det skapar erosion och som en följd växer ån snabbt igen.

…..

Artikeln ovan är en sammanfattning av artikeln ”Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd” som publicerades av Chris Ceder den 31 oktober 2016 på http://goteborg21.se/809/avverkning-naturreservat-goteborgs-stad-forstor-naturvardestrad/. Originalartikeln innehåller ytterligare bilder.