Den hotade svartpoppeln vid gasklockan måste skyddas och bevaras

Svartpoppeln vid gasklockan

Svartpoppeln vid gasklockan

 

En av Sveriges få svartpopplar är hotad nu när gasklockan rivs. Istället borde Park- och Natur att kartlägga och skydda trädet samt bevara det för det nya bostadsområde som ska växa fram så småningom i området Gullbergsvass (efter att området använts som uppställningsplats för fordon vid bygget av Västlänken). Det finns bara ett fåtal svartpopplar kvar i hela landet. De andra, som finns i andra städer, är noggrant kartlagda och strängt skyddade.

Under helgen inventerade Trädplan den avverkningshotade svartpoppeln vid gasklockan. Trädet är vid god hälsa och är mycket sannolikt planterat under 1800-talet, kanske så tidigt som 1830-talet, då den andra kända svartpoppeln i Göteborg sattes i jorden vid Kaserngränden.

Svartpoppeln vid gasklockan har ett stamomfång på imponerande 570 centimeter – utan tvekan ett av Göteborgs största och mest ovanliga träd.

Under trädkronan surrar stora knottsvärmar i kvällningen, och inne i det täta bladverket fanns mycket nattfjärilar. Åtta arter av nattfjärilar utvecklas i svartpoppeln, bl a poppelsvärmaren.  Allt detta gör svartpoppeln till ett ypperligt skafferi för många djur, och det var ingen överraskning när en fladdermus flög in under trädkronan i skymningen.

Svartpoppeln är grunden i hela det ovanliga och för en stor stad mycket attraktiva ekosystemet runt gasklockan. I svartpoppeln är bordet dukat för många mindre fåglar, som i sin tur står på pilgrimsfalkens matsedel.

Det är ofattbart att svartpoppeln vid gasklockan inte finns omnämnd någonstans i stadens elektroniskt tillgängliga handlingar, där en mängd andra träd som är mindre i storlek och inte lika unika, förekommer i många av stadens naturvärdesutvärderingar.

Svartpopplar kan leva i över 300 år, så stadens invånare och djur skulle kunna glädjas åt trädet i minst 150 år till om nu inte Göteborgs Stad har så bråttom att hugga ner det för att  bereda plats åt den uppställningsplats för arbetsfordon som planeras inför bygget av Västlänken.

Istället för att göra den enastående svartpoppeln tillgänglig att besöka och uppleva för göteborgarna står den undangömd och inspärrad bakom taggtråd och hotfulla förbudsskyltar. Det borde ha varit en självklar sak att lägga avspärrningen runt gasklockan så att svartpoppeln hamnade utanför och blev tillgänglig för allmänheten.

Gasklockans svartpoppel är skyddsvärd, dess storlek, och ålder skapar gynnsamma livsbetingelser åt insekter och djur, däribland fladdermöss, varav många arter är rödlistade, samt den likaså rödlistade pilgrimsfalken, ett topprovdjur som finner tillräckligt med föda i det lilla grönområdet som domineras av svartpoppeln.

På gamla foton från 1930-talet syns svartpoppeln tydligt, redan då var den präktig och stor, så den är med säkerhet planterad under 1800-talet, som den gamla “Kärlekspoppeln” som sattes ner i jorden vid Kaserngränden i Göteborg 1834.

EXEMPLARISK SYN PÅ GAMLA TRÄD I BL.A. WIEN OCH LINKÖPING

På andra håll har man en helt annan syn på svartpoppeln och andra gamla träd. I Tyskland korades svartpoppeln till Årets Träd, och de få tusental exemplar som finns kvar skyddas enligt landets stränga naturskyddslagar. Trädet förekommer naturligt på flodslätter och tyskarna poängterar hur viktigt det är att skydda de sällsynta genetiskt rena svartpopplarna* som finns.

Svartpoppeln vid gasklockan står också på en flodslätt, den vid Göta Älv, som nu exploaterats och nästan helt förlorat sin naturliga karaktär. På den tiden då Götaälvlandskapet ännu var oförstört och ursprungligt växte svartpoppeln redan på platsen och idag vet ingen hur trädet har kommit dit.

I Österrike huvustad Wien, är det största trädet den berömda svartpoppeln i Praterparken, med namnet “Det svarta tornet”, som har en stamomkrets på 820 centimeter. Svartpopplarna i Wien är naturligtvis naturminnesmärkta i staden som är en av de världsledande i trädskydd och nu ID-märker alla park- och alléträd, sammanlagt över 100.000 träd, med datachip förutom den ID-plakett de redan har.

Redan idag är över 70.000 av Wiens träd chipmärkta och alla träd i Wien är dessutom märkta med ID-plakett – det handlar om hundratusentals träd som finns registrerade. Och inte ett enda träd får lov att fällas utan grundlig rättslig prövning.

Men Wiens magnifika svartpoppel är inte den största. Tro det eller ej, i Sverige har vi en ännu större svartpoppel i Gottlösa utanför Mjölby. Stammen mäter 832 cm i omkrets och har en hålighet stor nog för en fullvuxen människa att kliva in i. Det är en självklarhet att Länsstyrelsen har skyddat den fantastiska svartpoppeln i Mjölby – som är ett av Sveriges absolut största träd och landets största poppel. Trädet står på den svenska Jätteträdlistan – där svartpoppeln vid gasklockan inte finns med som den skulle gjort om den hade fått existera officiellt – dvs om ansvariga myndigheter i Göteborg hade inventerat och registrerat den.

I Linköping är svartpoppeln i Nykvarnsparken märkt med plakett som ett av stadens 200 Evighetsträd som ska finnas för alltid.

I den grunda flodmynningen i Välen i Askim har botanikern Sven-Olov Strandhede funnit träd som han tolkat som svartpoppel, och det ger starka skäl att undersöka och genetiskt kartlägga ytterligare svartpopplar som kan finnas i Göteborgsområdet samt att genast skydda svartpoppeln vid gasklockan. Allt annat vore en stor skandal för Göteborgs ambitioner som en grön och miljövänlig storstad.

Även om Sveriges alla svartpopplar är inplanterade är de oerhört värdefulla om de växer i flodslättsmiljöer som vid Göta älv, där de har stora naturvärden och därför måste skyddas som de görs i övriga Europa.

Så slutsatsen är enkel: Göteborgs Stad gör mycket lite för att skydda gamla stora träd med höga naturvärden. Nästan ingenting. Som vi belyst tidigare (och ovan) finns vedertagna metoder för hur gamla träd kartläggs, skyddas och bevaras i många andra städer, även i Sverige. En förändring till en grön politik där de gamla träden skyddas och bevaras i Göteborg vore mycket enkel att åstadkomma, bara om viljan fanns.

Se även på:
Trädplans facebook-sida: Inlägg på facebook om svartpoppeln
N
yhetssidan Göteborg 21: Göteborg 21 om svartpoppeln  och  Hotat praktträd inventerat

svartpoppel-gasklockan-foto-chris-ceder

 

 

Avverkning av träd vid OPALTORGET – mitt i häckningstid, utan dispens

Träd med flera bon och levande fågelungar avverkade vid Opaltorget i Tynnered i Göteborg. Trädplan har lyckats stoppa fällningarna för tillfället.

Den 26  maj 2016 avverkade Göteborgs Stad ett flertal träd i den praktfullt blommande Kastanjeallén vid Opaltorget – mitt i häckningsperioden. I ett närliggande grönområde fälldes stora träd rakt över en gångbana där ovetande människor utsattes för stor fara. Tre stora tallar och ett blommande äppelträd märkta med röda avverkningskryss lämnades kvar sedan Göteborgs Stads trädentreprenör upplystes om att det finns flera fågelbon med häckande fåglar i dessa träd – och att det innebär ett brott mot Miljöbalken att avverka dem.

Trädplans representant blev själv träffad av toppen av en större björk som fälldes när han befann sig på en kommunal och normalt trafikerad gata utan avspärrning eller ens en enda varningsskylt. Händelsen finns dokumenterad på video.

Här finns utförlig videodokumentering av träden, de häckande fåglarna och faran som förbipasserande människor utsätts för:  Trädfällning Opaltorget, maj 2016

Förbudet i 4 § punkt 3 artskyddsförordningen gäller, Fällda träd Opaltorget, maj 2016enligt Naturvårdsverkets vägledning, enstaka ägg och bon, vilket motsvarar bestämmelsen i fågeldirektivets artikel 5b. Länsstyrelsen finner att åtgärden inte prövats i enlighet med artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Någon dispens för att fälla träden har alltså inte beviljats Familjebostäder AB. Det avskrivna ärendet som nämns ovan har inte kommit in till miljöbrottsenheten eller åklagare.

Handläggare för projektet och därmed ytterst ansvarig för trädfällningen är Christian Schiötz på Fastighetskontoret Göteborgs Stad. Trädplan har talat med både handläggaren på FK och utföraren av trädfällningarna och ingen har kontrollerat fågelbon i några träd eller bryr sig om att göra det. Ett stort antal träd har redan fällts i området fred. 26 maj mitt under häckningen. Ingen dispens från artskyddsförordningen har sökts från Länsstyrelsen.Fälld kastanj, Opaltroget, maj 2016 - 1

Representanter för Trädplans  har skickat in anmälan till Länsstyrelsen. Kontakten med Christian Schiötz på Fastighetskontoret ledde sen till att avverkningarna tillfälligt stoppades. Vi tackar honom för att han tog ansvar – men anser att tjänstemän och beslutsfattare, samt tillsynsmyndigheter bör känna till samt följa de lagar och förordningar som finns, samt de direktiv som Staden antagit, såsom Göteborgs Grönplan, Klimatmål och nya Trädpolicy.
Man kan bevara träd och ändå bygga nytt med ansvar för framtida miljö.

Det vi ser här är bara ett exempel av mängder av aktuella och planerade byggplaner i vår stad, där man inte tar hänsyn till träden. En stor del av vår stadsnära natur är hotad just nu. När ska stadsarkitekt Siesjö och ordförande Kamne samt andra politiker i Byggnadsnämnden ta ansvar för en modern miljövänlig utveckling av staden där man bevarar de gamla träden och den stadsnära naturen?

Utmärkta träd Opaltorget

 

MANIFESTATION för träden – HAGAPLAN lördag 9 april 2016, kl 13 – 15

NU HOTAS TRÄDEN 

Nästa vecka, (från den 11 april) är det risk för att de inledande arbetena vid träden på Hagaplan, i Allén och Kungsparken börjar. Trädplan har gjort en överklagan på Länsstyrelsen beslut samt begärt omedelbar inhibition, dvs att arbetena inte får sätta igång, förrän Förvaltningsrätten meddelar dom i ärendet. (se länk nedan)

De förberedelser som planeras kommer att skada träden. Rötter kommer att kapas och kronor att beskäras – mitt i fåglarnas häckningsperiod.

NU ÄR DET DAGS att vi alla visar att vi vill ha träden kvar orörda! KOM och gör din röst hörd. Tillsammans är vi starka!

Här finns en affisch att ladda ned och dela ut eller sätta upp:

Affisch – Trädevent 9 april 2016 – version 2

Överklagan: Överklagan, Trädflytt, TRÄDPLAN, 2016-03-30, PDF

Här är en sammanfattning av järnvägsplanen som visar planerna för Haga. Observera att i Trafikverkets bilder finns de stora träden kvar som om inget hänt – trots att de som står över schaktet inte kan vara kvar.  I Västlänkens spår, del 4 – Station Haga

Affisch - bild

Överklagan Trädflytt

Överklagande av länsstyrelsens beslut 2016-03-09, dnr 433-8237-2016 samt begäran om inhibition d.v.s. att inga åtgärder får verkställas innan beslutet vunnit laga kraft.

  1. Härmed överklagas länsstyrelsens beslut att ge tillstånd till förberedande arbeten inför flytt/Bevarande av träd invid Haga Kyrka i Göteborg.
  2. Härmed hemställes om att Förvaltningsrätten beslutar att de åtgärder Länsstyrelsens beslut omfattar inte får verkställas innan beslutet vunnit laga kraft.
  3. Härmed hemställes om extra anstånd med överklagan på fyra veckor för att kunna lämna in kompletterande material.

Regeringen har genom beslut 2014-06-26, mål nr M2012/2992/Me., meddelat tillåtlighet till projekt Västlänken. Detta beslut vilar på oriktig grund.  Projektet är inte prövat enligt miljöbalken vad avser villkor och förutsättningar för verksamheten. Inte heller finns någon laga kraftvunnen järnvägsplan eller detaljplan som är en grundläggande förutsättning för att påbörja tunnelarbetet. Enligt Trafikverkets egna uppgifter kan erforderliga tillstånd väntas tidigast år 2017.Låt mig Leva

Prövningen av tillåtligheten av Västlänken är med andra ord inte slutligt avgjord utan kommer att behandlas enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Regeringens beslut att tillåta projekt Västlänken kan komma att upphävas. Högsta domstolen har i en prejudicerande dom, mål T 315812, 2012-06-18. klargjort att underlaget för en tillåtlighetsprövning skall ske utifrån ett samlat underlag där hela vidden av en verksamhet skall vara redovisad. Detta har inte varit fallet när regeringen prövade Västlänkens tillåtlighet. Mark- och miljödomstolen har därmed möjlighet att upphäva tillåtligheten. Det finns således inga lagakraftvunna beslut och även om detta vore fallet får arbeten av större omfattning även på land inte påbörjas enligt 11 kap. 10 § miljöbalken.

Det finns inga tveksamheter om att de avsedda arbetena utgör en integrerad del av projektet Västlänken. De ska därför behandlas som en del av detta projekt. Genom att påbörja dessa arbeten bryter Trafikverket mot en rad punkter i miljöbalken.

Undertecknad förening har i remissbehandlingen av järnvägsplanen och i samrådet inför prövningen enligt miljöbalken påtalat detta förhållande i skrivelser till Trafikverket.

Kungsparken, Haga Kyrkoplan och Allén är skyddade som riksintresse enligt miljöbalken och skall därmed skyddas mot påtagliga skador i natur- eller kulturmiljön.

De metoder som Trafikverket avser använda har prövats tidigare med ett nedslående resultat vid så stora gamla träd i tät stadsmiljö. Ofta har träden skadats och sedan långsamt dött. Där metoden med vakuummaskin (som föreslås i Haga Kyrkoplan och Kungsparken) användes på Beckholmen i Stockholm blåste alla de stora värdefulla träden omkull efter två år.

Vi menar att Trafikverket inte ska tillåtas förberedande arbeten som riskerar att stora natur- och kulturvärden går till spillo innan man vet att Västlänken kommer att byggas.

I Länsstyrelsen beslut framgår att Lst inte av handlingarna kan se vilka arbeten som ska utföras i vår, då häckning kan pågå. Är beslutsunderlaget då verkligen tillräckligt tydligt. Vi vill uppmärksamma Förvaltningsrätten att också artskyddsförordningen gäller utan undantag. I dessa stora träd häckar alltid fåglar på våren.

Länsstyrelsen ska behandla ansökningar om ingrepp i kyrkotomt enligt kap 4 Kulturminneslagen. Beslutet att tillåta förberedelser för trädflytt på kyrkotomten kan ifrågasättas då det förefaller vara fattat på ett bristfälligt/otydligt underlag. Av ansökan måste rimligtvis framgå: åtgärdernas omfattning, vilka och hur många träd som berörs totalt, hur dessa träd ska bevaras på plats respektive genom flyttning/återflyttning, hur bevarande av ej berörda träd ska säkerställas, och vilka åtgärder som ska utföras under vilda fåglars häckningstid.

Om inte ansökan tydligt redovisar dessa förhållanden är det knappast korrekt av länsstyrelsen att tillåta åtgärderna, eftersom resultatet av åtgärderna inte kan förutses – bl.a. oönskade effekter som skyddsvärda träds död. 

KORRIGERAD Överklagan, Trädflytt, TRÄDPLAN, 2016-03-30, PDF

 

 

 

Yrkande att avbryta inledande arbeten på Västlänken

Trädplan har tillsammans med tre andra grupper anmält de arbeten som nu pågår inför byggandet av Västlänken. Vi vill att Länsstyrelsen prövar om dessa inledande arbeten får utföras nu, då de ingår i projektet Västlänken som ännu inte varken sökt eller fått tillstånd enligt miljöbalken. Prövning i Mark- och Miljödomstolen sker först nästa år.

Vi anser att dessa arbeten inte enbart kan definieras som förberedande arbeten. De är av stor omfattning, mycket kostsamma och utgör en stor påverkan på miljön. Därför bör de bedömas som inledande arbeten på projekt Västlänken och därmed bör man följa gängse regelverk och bl.a. göra en särskild miljökonsekvensutredning, innan tillstånd för dessa arbeten ev kan prövas.

Ärendet (vår anmälan) har nu öppnats hos Länsstyrelsen och man bett Trafikverket och Miljöförvaltningen att inkomma med remissvar. Vi återkommer när vi har mer information.

Här finns vårt yrkande att läsa i sin helhet:

YRKANDE Lst inledande arbeten, 18 nov 2015