Överklagan till MMÖD – Detaljplan Östra Kålltorp

Postat 2016-12-29 av admin

Trädplans överklagande till Mark- och Miljö-Överdomstolen, målnummer P 3804 – 16

Läs hela överklagan här: MMÖD-Överklagan-Kålltorp-Trädplan-2016-12-29

Föreningen Trädplan Göteborg yrkar att

Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan. (Se nedan)

Vidare yrkar vi på att:

Kålltorps skog

det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL
att ädellövskogen och parkmiljön bevaras
att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och
”blandädellövsträd i brant sluttning”att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras
att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelseatt kännbara viten utdöms i de fall träd skadas
att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas
att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken
att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs
att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan, Miljökvalitetsmål, regionala direktiv samt nya Trädpolicy följs
att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

1. GRUNDER:

1.1 Föreningen Trädplans grunder för överklagan och därmed rätt till prövningstillstånd.

1.1.1 I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd barrskog och ädellövskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

1.1.2 Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG samt konventionen EUROBAT

1.1.3 Ett unikt område med stort ekologiskt värde, bestående av flerskiktad gammal barrskog och unik ädellövskog, hotas och skapar en allvarlig barriär i det viktiga blandsskogssambandet som ingår i den gröna kilen från Delsjöreservatet via Kålltorp mot stadens centrum.

1.1.4 Om området exploateras enligt nuvarande detaljplan försvagas och fragmenteras blandsskogssambandet samt rekreationsmöjligheterna i hela stadsdelen.

1.1.5 Kommunen har inte undersökt lämpliga alternativ, i området, för att därigenom minska den miljöpåverkan som exploateringen orsakar.

1.1.6 Kommunen har inte upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som på ett riktigt sätt beskriver konsekvenserna av exploateringen på området och blandsskogssambandet som utgör en viktig länk i de gröna lungor som går från Delsjöreservatet via Kålltorp in mot stadens centrum. Påverkan på miljömålen har också redovisats felaktigt eftersom felaktiga utgångspunkter för miljöriktlinjer används

1.1.7 Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas.

1.2 Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena skulle innebära en stor utökning av den eventuella tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag är tillgänglig för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att detta kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva att det genomförs en MKB.

1.3 Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara ”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna.

1.4 Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

1.5 Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

1.6 Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

Staden skövlar träd – replik i GP

Postat 2016-12-18 av admin

Replik i GP till Ulf Kamne Staden skövlar grönområden 2016-12-18

Här är den längre originalversionen av TRÄDPLANS REPLIK:

Det är märkligt hur Ulf Kamne förskönar och förvränger – när han som kommunalråd och tidigare ordförande i Fastighetsnämnden, nu i Byggnadsnämnden är direkt ansvarig för en del av det stora skövlandet av Göteborgs stadsnatur. Faktum är att Göteborgs träd och grönområden sällan varit mer hotade än nu. Det fälls skyddsvärda träd och inkräktas på grönområden över hela staden. Särskilt gamla stora träd. Till och med i naturreservat.

Nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Ulf Kamne talar sig varm för biologisk mångfald, djur och natur – men tiger samtidigt om att Göteborgs stad, enligt sina egna jägare, har en nollversion vad gäller många vilda djur i staden. Flera gånger i veckan skjuts djur i naturreservat såsom Änggårdsbergen och Välen.

Det är bra att det sätts upp fågelholkar – men att skryta om att det satts upp 40 holkar, när tusentals stadsträd (fåglarnas naturliga habitat) försvinner är vilseledande.

Under 2016 har Trädplan räddat den sista ädellövskogen på det natursköna Ardalsberget, som de senaste åren utsatts för en skoningslös exploatering och förstörelse genom olaglig tippning av förorenade schaktmassor. Hade inte vi uppmärksammat den planerade olovliga fällningen hade hela området varit ett kalhygge nu.

Gathenhielmska reservatet i Majorna är ett annat exempel – staden planerar att fälla ca 60 stora gamla träd för att göra en park! Tack vare Trädplans yttrande och opinionsbildning så har planerna nu återgått till skrivbordet.

För några år sedan ”lovade” Ulf Kamne bort Sjöbergen till byggföretag på fastighetsmässan Mipim i Cannes. Tack vare många engagerade människor räddades Sjöbergen undan exploatering tillfälligt.

Andra exempel på onödig avverkning är Gråberget, Opaltorget och Godhemsberget, Guldheden, Askim, Brottkärr och Gårdsten etc. etc. Det går att bygga utan att skövla viktiga träd, rekreationsområden och grönytor.

I Östra Kålltorp, skulle man mycket väl kunna bygga både bostäder och väg – utan att avverka nästan hela den stadsnära naturen och de rekreationsområden som finns i området. Till och med en flera hundra år gammal rödbok ska bort av ren bekvämlighet.

Runt Näckrosdammen och Renströmska parken försvinner stora mängder träd och vild stadsnatur de närmaste åren. Redan planeras många gamla träd att fällas, trots att de inte står precis där fastigheter ska byggas.

I Sisjön utmed Stora Åns flöde avverkas nästan all triviallövskog, som är av stor betydelse för fåglar och de bävrar som levde där innan Göteborgs Stad sköt ihjäl dem i Fastighetskontorets regi. Åns stränder hårdgörs och den sista naturliga vegetationen försvinner för byggen av nya parkeringar, kontor och köpcentrum.

På Hisingenskövlas de sista grön- och skogsområdena i rasande fart. Några exempel: Lindholmen, Eriksberg och Lundby Kyrkby som har bevarandestatus, ekhagar vid Lilla Rödjan och utmed Sörredsvägen, där logistikanläggningar byggts. I Kålsered skövlades värdefull alsumpskog, likaså de unika hällmarkerna på Halvorsäng. På båda ställen fanns flera rödlistade arter, nu byggs stora logistikanläggningar – men inga bostäder.

Sist men inte minst har vi Västlänksbygget som hotar stora parker och viktig stadsnatur över en stor del av staden. Om Hagaschaktet grävs kommer vi efter 10-20 år inte längre ha några stora gamla träd kvar i området. Grundvattensänkningarna är så drastiska och permanenta att samtliga träd vid Hagaplan, Kungsparken, Fogelberget och angränsande områden riskerar att torka ut på sikt. Västlänken kommer aldrig att bli klimatneutral – trots påståenden om motsatsen. Allt finns i handlingarna inför miljödomsansökan.

Göteborgs Stad bryter ständigt mot nationella och egna policys, miljömål och miljökvalitetsnormer. Och ju fler träd som fälls desto värre blir det. När ska Ulf Kamne och Göteborgs Stad ta sitt verkliga miljöansvar?

//Trädplan Göteborg

Kamnes debattartikel i GP 2016-12-11

Lyssna och läs om träd – 2

Postat 2016-10-22 av admin

Träd fortsätter att vara ett stort tema – vilket vi är glada för. Allt oftare syns reportage i media, och böcker om träd uppmärksammas mer. Vi hoppas detta är en fortgående trend, och kommer med jämna mellanrum att lägga ut tips om intressanta program, artiklar och böcker om träd. Tipsa oss gärna!

Ett inlägg med Trädplan i media från juni till oktober 2016 finns här: http://www.tradplangoteborg.se/tradplan-i-media-juni-okt-2016/

Här är vårt förra inlägg Lyssna och ”Lär om träd – 1”, ifall ni missat det: http://www.tradplangoteborg.se/lyssna-och-las-om-trad/

TV:

Planet Earth – BBC:s storslagna naturserie

SISTA CHANSEN – kan ses till kl 23:59 den 22 okt.

Missa inte detta fantastiska program om Tempererade skogar. Barr- och lövskogar täcker stora delar av jordens tempererade områden, och från Sibiriens ändlösa skogar till det inre av Tasmanien finns ännu mycket att upptäcka och kartlägga. I det norra barrskogsbältet, Taigan, finns en tredjedel av världens alla träd och i Kalifornien finns de allra högsta träden, jättelika redwood-träd, mer än 100 meter höga. I USA finns också de allra äldsta träden, mer än 4 000 år gamla. I barrskogsområdet är djurlivet artfattigt, djur som lo och järv strövar oftast ensamma omkring. I lövskogarna däremot är djursamhällena artrika med mängder av däggdjur, fåglar och insekter. En skildring av vår jord som den aldrig någonsin visats tidigare. 30-40 BBC-fotografer har gjort upptagningar på de kallaste, hetaste, torraste, fuktigaste, högsta och lägst belägna platserna på jorden. http://www.svtplay.se/video/10561460/planet-earth/planet-earth-tempererade-skogar?info=visa Här finns stream till originalet på engelska: https://vimeo.com/123700368

Låt dig fascineras av världens trädhus i ZDF:s nya TV-serie Wipfelglück (”Trädtoppslycka”). I det tredje avsnittet besöker vi trädhusens föregångsland Frankrike. Sändningen är på tyska, men är mycket sevärd bara för bildernas skull om man inte förstår spåket. Del tre sänds direkt på länken nedan, där också de tidigare sända avsnitten kan ses (i högerspalten). Obs, på tyska. http://www.arte.tv/guide/de/060788-005-A/wipfelgluck-3-5?country=SE

Ännu ett program på Tyska: En föreläsning om ”Urban Forestry”, Vikten av Stadsträd, på Münchens Vetenskapsdagar 2015 http://www.br.de/fernsehen/ard-alpha/sendungen/alpha-campus/auditorium/campus-wissenschaftstage-2015-urban-forestry100.html

Babylons hängande trädgårdar: http://www.svtplay.se/video/2569979/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar/jakten-pa-babylons-hangande-tradgardar-sasong-1-avsnitt-1 För barnen: Animerad äventyrsserie från 2012. Följ med till Trädopolis, där du kan hjälpa till att skydda och hjälpa invånarna med Träd Fu-magi http://www.svtplay.se/video/1698552/trad-fu-tom

RADIO:

Om träd ur Sveriges Radios arkiv: Här finns länk till flera program, även ett program där Västkustens trädkramare från 2001: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=2627

Naturmorgon om träden stora betydelse för en stads luftkvalitet! Träd i en stadsmiljö är inte bara vackra. De skapar också en bättre luftkvalitet och hjälper till att reglera temperaturen i en stad. Det har de bägge Göteborgsforskarna Jenny Klingberg och Janina Konarska visat med sin forskning vid Göteborgs universitet. Lena Näslund följde de bägge forskarna på en rundvandring i centrala Göteborg.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6536439

Skyddsvärd skog hotas i Dalarna: Miljömärkta skogsbolag i Dalarna anmäler att de vill avverka skog med utrotningshotade djur och växter, så kallade nyckelbiotoper, trots att de lovat att bevara sådana skogar. Det kan P4 Dalarna avslöja idag.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6511606

BÖCKER:

Vad kostar ett träd? En berättelse av Monika Gora och Gunilla Bandolin om en park som skövlas i Malmö och en sällsynt jättelik blodbok som varit klätterträd åt generationer av barn. Vad är ett träd för vedförsäljaren, för stadsträdgårdsmästaren, för ekologen. Vad är ett träd värt för ett barn som klättrar i det eller för någon som bara stå intill det och känna dess närvaro. Boken finns även på Engelska ”How much for a tree”. http://www.adlibris.com/se/bok/vad-kostar-ett-trad-9789170611605

Se även länk till 3D-videosimulering av installationen om boken. How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon Två böcker om STADSTRÄD fick pris för Årets trädgårdsbok på Bokmässan – Med denna utmärkelse – Årets

Trädgårdsbok – hoppas vi att kunskap och inspiration om träd når så många som möjligt eftersom träd är en förutsättning för både hållbarhet och glädje i den privata trädgården som i det offentliga rummet, sa en glad Henrik Sjöman när han tog emot priset på Bokmässan. Stockholms Gartnersällskap delade ut det prestigefulla priset årets trädgårdsbok till Henrik Sjöman, botanist och vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården i Göteborg. Han och medförfattaren Johan Slagstedt fick priset för sina två böcker Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon http://news.cision.com/se/goteborgs-botaniska-tradgard/r/botaniskas-henrik-sjoman-fick-pris-for-arets-tradgardsbok-pa-bokmassan,c2084874 https://www.studentlitteratur.se/#9789144073385/Tr%C3%A4d+i+urbana+landskap https://www.studentlitteratur.se/#9789144106939/Stadsträdslexikon

Trädens hemliga liv, av Peter Wohlleben Naturen är fantastisk, långt mer än vi människor någonsin kommer att förstå. ”Bästsäljaren ”Trädens hemliga liv” har redan fått kritiker att utbrista att Peter Wohlleben har återgett skogen dess själ. Bokens rön skulle kunna vara ett led i en förändring av vår syn på växter i allmänhet och träd i synnerhet.” ”Ännu mer fantastiskt förhåller det sig med svamparnas tunna trådar, hyferna, som kan breda ut sig kilometervis och därmed koppla samman hela skogar, ungefär som fibernät. Genom hyferna och via elektriska impulser i rötternas nervceller – de har sådana – kan träd hålla kontakt med varandra, varna för annalkande skadeinsekter eller torka. När exempelvis någon skadeorganism är i görningen i en barrskog, sänder träden ut fytoncider för att varna varandra, så att trädindividerna kan aktivera försvarsmekanismer. Det är fytoncider man känner doften av om man går i en tallskog en het sommardag.” http://www.svd.se/traden-hamtar-sina-tankar-fran-roten

Så pratar träden med varandra: Träd hör, smakar, minns och kommunicerar. Skogvaktaren Peter Wohlleben har skapat en oväntad bästsäljare genom att sätta nya ord på vad som händer i naturen har Nu hoppas han att fler ska få en ny syn på växtligheten omkring oss. http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/48814/article/485887/16/1/render/?token=68fbc250375e6604721f277f00276a3b http://www.svd.se/en-hyllning-till-skogens-trad

Mannen som planterade träd, av Jean Giono

Runt om hela jordklotet sker nu uthålliga trädplanteringar eftersom människor insett att det är ett sätt att försöka rädda vår planet från undergång. En insikt som i Gionos berättelse i all tysthet bärs fram av en ensam fåraherde. Förutom denna tidiga ekologiska fabel om herden Elzeard Bouffier, som på eget bevåg planterade stora skogar i Provence allra kargaste områden, får vi också höra den fantastiska historien om hur en påhittad litterär gestalt börjar leva ett liv utanför bokpärmarna. En av författarens döttrar, Aline Giono, har i ett efterord till utgåvan av Mannen som planterade träd, skrivit ner berättelsen om hur herden i hennes fars historia, plötsligt blivit verklig. Recension av boken: http://dagensbok.com/2007/09/22/jean-giono-mannen-som-planterade-trad/ http://www.svd.se/gionos-herde-gor-underverk

YOUTUBE:

How do trees communicate They use the Wood Wide Web

https://www.youtube.com/watch?v=SXIBukP5oUQ

Wood-wibe-web, trees and plants talk to each other: Forest ecologist Dr. Suzanne Simard and her students have discovered that Mothertrees can recognize their own kin over unrelated seedlings and help them survive. Also starring forester and bestselling author Peter Wohlleben (’the Hidden Life of Trees’). https://www.youtube.com/watch?v=VNnKPJYiM-w Episodes 2 and 3 as well as a long documentary version (45 mins) available via: www.intelligent-trees.com

Träd talar till varandra genom rötterna: http://www.esalq.usp.br/lepse/imgs/conteudo_thumb/Plants-talk-to-each-other-using-an-internet-of-fungus.pdf

Vad är ett träd värt? / How much for a tree: Monika Gora, Gunilla Bandolin och Nils Bergendahl https://vimeo.com/84686494 https://www.youtube.com/watch?v=4e_EK2TMXjw

TIDNINGAR och TIDSKRIFTER:

Mer vildmark ska skyddas, Göteborg får nya naturreservat: Enligt Naturvårdsverket avverkas betydligt mer skyddsvärd skog än vad som bevaras. Under de senaste femtio åren har människan förstört naturmiljöer i en aldrig tidigare skådad takt. Nu pågår en nationell satsning för att utöka de skyddade områdena och i höst har Göteborgsregionen fått flera nya naturreservat. Förutom Risveden har ytterligare tre områden naturskyddats i Göteborgsregionen efter sommaren. Iglekärrs gammelskog i Ale kommun, Tråkärrsslätt i Billdal och så har Änggårdsbergen i Göteborg utökats.

https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/1849/article/482734/16/1/render/?token=4f8f81b65269aad1b770272df2b3515d http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nytt-naturreservat-pa-hisingen

Listan fortsätter efter denna insändare:

Har träd känslor: http://www.dn.se/kultur-noje/mitt-i-naturen-har-trad-kanslor/

”Vi borde behandla träden och skogen bättre”

http://www.dn.se/insidan/vi-borde-behandla-traden-och-skogen-battre/

Det finns 3 biljoner träd på jorden: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-manga-trad-finns-det-pa-jorden/

Kära träd, En artikelserie från Idagsidan om nära relationer till ekar, almar och annat med stam. http://www.svd.se/om/kara-trad I denna serie ingår flera påminnelser om varför våra träd är så livsviktiga. ”Träden förser oss med en rad ekosystemtjänster. Tjänsterna är gratis, och dessutom osynliga för ögat, vilket kanske är två anledningar till att vi knappt skänker dem en tanke – så länge de fungerar. Förutom att träd producerar syre – ett träd avger lika mycket syre som en människa behöver – och binder koldioxid, så renar de även den luft vi andas och vattnet omkring oss från föroreningar. Träd påverkar även klimatet positivt genom att ta hand om regnvatten, dämpa vindar och sänka temperaturen under varma årstider. – Sen har vi så klart alla mjuka värden i form av förbättrad hälsa, ökat välbefinnande och minskade stressnivåer som träd och grönområden ger oss, för att inte tala om alla lärdomar och upplevelser träden ger våra barn, säger Johan Colding.”

http://www.svd.se/tufft-gratisjobb-for-grona-tjanare/om/kara-trad

ANDRA LÄNDER:

Indien Forest Man: Fin film om en man som ensam planterat en hel skog Since the 1970’s Majuli islander Jadav Payeng has been planting trees in order to save his island. To date he has single handedly planted a forest larger than Central Park NYC. His forest has transformed what was once a barren wasteland, into a lush oasis. https://www.youtube.com/watch?v=HkZDSqyE1do https://en.wikipedia.org/wiki/Jadav_Payeng India Plants 50 Million Trees in One Day, Smashing World Record:

http://news.nationalgeographic.com/2016/07/india-plants-50-million-trees-uttar-pradesh-reforestation/

Kalifornien David Milarch’s near-death experience inspired a personal quest: to archive the genetics of the world’s largest trees before they’re gone. This short film from The Story Group documents his effort to save the redwood champions of Northern California from the effects of climate change. https://www.youtube.com/watch?v=wW9w6eCQQkU

Polen: Naturmorgon: Träden i den unika Bialowiezaskogen

En berättelse om en skog som funnits i 10 000 år, där träden kan bli höga som 16-våningshus och där det finns nio olika hackspettsarter. Den polska regeringen beslöt i mars om omfattande avverkningar i den skyddade Bialowiezaskogen, den sista någorlunda intakta spillran av den skog som en gång täckte centraleuropa. Naturmorgons Lisa Henkow söker efter förklaringarna till konflikten om Bialowiezaskogen. Vad är fakta och vad är ideologi? Avverkningsbeslutet är föremål för granskning av EU-kommissionen (hela polska delen av skogen är Natura2000-område) och UNESCO som utser världsarv (Bialowiezaskogen är världsarv, både polska och vitryska delen). Dessutom pågår en process i Polska förvaltningsdomstolen om avverkningsbeslutet. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6534619 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6540188

Mexico:

Mexiko satsar på träd mot smogen. Omkring 18 miljoner träd kommer att planteras av myndigheten i jättemetropolen Mexico City, för att bekämpa luftföroreningarna i staden och dess omgivningar, uppger regeringen

http://www.svd.se/mexiko-satsar-pa-trad-mot-smogen

Avslutningsvis Rädda skyddsvärda träd i Göteborg, en inlägg från Trädplans hemsida som tål att läsas igen. “Gamla träd är en bristvara i dagens landskap och bör betraktas som omistliga oavsett var de än påträffas. Förutom att de ofta har höga kulturhistoriska värden så finns det ett stort antal hotade växter och djur som är beroende av dem. Bevarandet av gamla träd anses därför i många avseenden som nyckeln till bevarandet av denna mångfald.” “Gamla träd har en fantastisk förmåga att överleva. Samtidigt måste de behandlas med försiktighet om de ska leva så länge som möjligt” skriver Länsstyrelsen Enligt bestämmelserna i Miljöbalken så kan ett särpräglat naturföremål som behöver skyddas eller vårdas särskilt förklaras som naturminne av Länsstyrelsen eller kommunen. Tyvärr verkar detta inte gälla Göteborg. Här finns endast ett träd förklarat som naturminne av Lst, det är den 900-åriga linden på Torslanda Kyrkogård. Trädplan Göteborg anser att det är NU är dags att naturminnesförklara ytterligare ett antal träd i vår stad. http://www.tradplangoteborg.se/radda-skyddsvarda-trad-i-goteborg/

Överklagan av Länsstyrelsens beslut om Detaljplan Kålltorp

Postat 2016-10-07 av admin

Läs hela yttrande här:
MMD-overklagan-kalltorp-tradplan-2016-10-07

Vi yrkar att:

– Trädplan Göteborg har rätt att överklaga, dvs att föreningens överklagande inte avvisas då den föreslagna detaljplanen utgör en betydande miljöpåverkan.

Vidare yrkar vi på att:

– det görs en Miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL

– att ädellövskogen och parkmiljön bevaras

– att EUs habitatdirektiv följs, särskilt vad gäller skydd av ”blandädellövskog” och

”blandädellövsträd i brant sluttning”

– att den stora rödboken utanför sjuksköterskebostaden bevaras och naturminnesförklaras

– att de grova träd som hamnar på allmän plats (park eller natur) skyddas genom särskild skyddsbestämmelse

– att kännbara viten utdöms i de fall träd skadas

– att kännbara viten utdöms i de fall kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer skadas

– att områden med högt naturvärde klassas som naturskyddsområde enligt miljöbalken

– att artskyddsförordningen gäller och inga undantag görs

– att fortsatt fragmentisering av Kålltorps grönområden undviks, och att Göteborgs Grönplan samt nya Trädpolicy följs

– att fladdermössen fredas och gällande svenska och internationella förordningar följs

Grunder för överklagandet

Det förslag som nu är antaget uppfyller inte grundläggande krav för detaljplan och innebär en skövling av värdefull stadsnära natur. Det strider mot 1:5, 2:1 och 2:2 ÄPBL samt MB 3 kap 6§, MB 6 kap 12§, MB 7 kap 9§ och Eu-direktiv 92/43/EEG samt konventionen EUROBAT

I 5 kap. 18 § tredje stycket ÄPBL anges att MKB ska upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av de stora skövlingar av skyddsvärd ädellövsskog som kommer att ske när planområdet tas i anspråk för ” projekt för sammanhållen bebyggelse”.

Det planerade uppförandet av bostäderna, infrastrukturen och utomhusområdena skulle innebära en stor utökning av den eventuella tomtavgränsningen respektive hemfridszonen och ett ianspråktagande av mark som idag är tillgänglig för allmänheten. Av planhandlingarna framgår tydligt att den kommer innebära ett mer intensivt utnyttjande av området, vilket då borde kräva en det genomförs en MKB. Den planerade bebyggelsen kommer inte enbart att ske på det som bedöms vara ”ianspråktagen mark” utan även på icke ianspråktagen mark. Det är oklart var gränsen för ianspråktagen mark och kvarters-bebyggelsen går och varför områden som inte är ianspråktagna får bebyggas. Det är tydligt att exploateringen inte slutar vid huskropparna, utan även omfattar vägar och annan tomtmark intill de planerade byggnaderna. Detaljplanen och Länsstyrelsens motivering för avslag på överklaganden av densamma, bör underkännas då de inte tillräckligt redogör för en intresseavvägning mellan att bebygga det icke ianspråktagna området och exploateringens påverkan på miljön, naturen och friluftslivet.

Länsstyrelsen hänvisar till ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor och menar att kommunen skall bestämma hur avgränsningen skall ske av det område, som den väljer att planlägga. Länsstyrelsen bortser därvid från, att detaljplanen i detta fall får påtagliga negativa konsekvenser för samtliga boende och brukare av hela området samt har stor negativ miljöpåverkan.

Länsstyrelsens slutsats, att de avvägningar kommunen gjort mellan motstående intressen är skäliga, lämnas helt utan någon form av motivering.

Detaljplanen är föråldrad och undermålig. Den går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad (tex översiktsplanen, Grönplanen och den nya Trädpolicyn). Hur är detta möjligt? Området omfattas av plan- och bygglagens generella varsamhetsbestämmelser och förvanskningsförbud. Åtgärden kan även anses strida mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Exploatering och andra ingrepp får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden.

Naturvärdesinventeringen (NVI) gav att cirka 16,5 hektar bedömdes ha naturvärden, varav 9 hektar har höga naturvärden. Några av de exploateringsytor som angetts i detaljplanen ligger inom områden med höga naturvärden. Exploatering inom dessa områden kan därför ge stora negativa konsekvenser för naturen i området. Detta går tydligt emot Göteborgs Stads Översiktsplan, Göteborg Stads Grönplan, samt ny Trädpolicy för Göteborgs Stad.

Politikerna har inte lyssnat på sakägare och boende i området eller andra oroade röster som höjts angående ingreppen i denna del av stadsmiljön. Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Park och Naturförvaltningen har ett ansvar för att värna och bevara den kulturhistoriska miljön samt naturmiljön i staden. Hur kan man då planera ett nytt bostadsområde på ett sådant sätt att stora natur- och kulturvärden hotas, och oåterkalleligen försvinner? Frånvaron av avvägning mellan motstående intressen utgör ett brott från själva huvudsyftet med detaljplanedirektiven. Eftersom planförslaget inte uppfyller grundläggande krav, som skall ställas på en detaljplan, bör förslaget i dess nuvarande utformning upphävas.

Det finns möjlighet att ändra detaljplanen, det finns alternativa förslag på nya bostäder som bättre bevarar den befintliga natur- och kulturmiljön.

Utveckling av alla argument finns i vårt kompletta yttrande i länken ovan

Slutsats

Föreningen Trädplan Göteborg anser att det är nödvändigt att Länsstyrelsens beslut undanröjs och kommunens antagandebeslut upphävs för att göra det möjligt att ompröva planerna för Östra Kålltorp. Den antagna detaljplanen bryter mot regleringar i bl.a. EUs Habitatdirektiv, PBL och miljöbalken på ett flertal punkter. Alternativ med mer yteffektiv bebyggelse bör utredas och planer tas fram i samverkan med de boende i området, samt med större respekt för de natur- och kulturvärden som finns i detta unika område. Vi vill att Göteborgs Stad tar bättre ansvar för framtiden och planerar nya bostäder i samklang med berörda parter och med hänsyns till de befintliga kultur- och naturmiljöerna. Även kommande generationer bör få möjlighet att uppleva gamla träd och unika väl bevarade stadsmiljöer med tätortsnära natur.

Trädplans yttrande om HAGA STATION

Postat 2016-10-04 av admin

Saken:
Yttranden har lämnats av bl.a Föreningen Trädplan Göteborg tidigare under samrådskedet. Detta yttrande avser rubricerade granskningshandlingar i ärendet.

Yrkande:

– Att planen återtas för omarbetning då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet inte är beaktade och därmed kvarstår

– att byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för genomförande av projekt Västlänken

– att man låter en oberoende kommission utreda ett samhällsekonomiskt, miljömässigt, socialt hållbart och medborgar-förankrat alternativ till Västlänken

HÄR finns hela yttrandet: Tradplans-yttrande-dp-vl-haga-station-2016-10-04

Bilagor: bilaga_2_miljokvalitetsmal-trad

bilaga_5_paverkan-kulturmiljo-riksintressen

Detaljplanen för station Haga innebär den största samlade negativa miljökonsekvensen av hela projektet Västlänken – och en av de största miljökatastroferna i Göteborgs moderna stadsplanering. Vårt yttrande omfattar därför inte bara synpunkter på aktuell detaljplan för Station Haga med kumulativa effekter (se kapitel 17), utan även på Västlänken som helhet.

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen, vilket på grund av de många synpunkter som inkommit från olika remissinstanser, sakägare och intressegrupper tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och staden med länsstyrelsens tillstyrkan har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Detaljplanen medger byggrätter som i så fall inte behövs – men som innebär stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelarna Haga, Vasastaden, Inom Vallgraven och Pustervik.

I trafikbilagan till detaljplanen för Haga Station står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela Kungsparken mellan nuvarande hållplats och Nya Allén försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är missvisande. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar växer på perrongerna. (Björkar skulle bli ett nytillskott främmande för detta parkavsnitt som därför skulle sänka kulturmiljöns värde ytterligare). Att stadsbyggnadskontoret förmedlar felaktig information till alla berörda och intresserade är anmärkningsvärt.

Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i tidigare yttrande att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs Stads Översikstplan, Göteborgs Stads Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn, samt § 9 i Raserings-kontraktet med kronan 1807.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Detaljplanen medger omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, skrymmande stationsentréer i Kungsparken, Nya Allén och vid Vasagatan, olämplig storlek och utformning av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, samt respektlös behandling av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö m m.

Den föreslagna detaljplanen innebär, om den genomförs, att området genomgår en genomgripande förändring vad gäller utseende och karaktär. Platsens naturvärden, kulturhistoriska värden och rekreationsvärden kommer att minskas och delvis förstöras för alltid.

En stor andel träd och grönska i norra delen – bl a åtskilliga av Kungsparkens äldsta och mest karaktäristiska träd av sorter som staden numera inte gärna vill plantera – försvinner. Stationsbyggnaden i det för Sverige unika parkstråket, tillsammans med nya hårdgjorda ytor blir dominerande inslag i stadsbilden – istället för dagens gräsplaner med mäktiga träd med stora miljö-, hälso- och skönhetsvärden som inte kan ersättas genom nyplantering.

Vid Vasagatan i områdets södra del rivs en kulturhistoriskt värdefull byggnad och ersätts av ett nytt ”höghus” utan den nuvarande byggnadens anpassning till befintlig boende- och kulturmiljö eller till siktlinjer i stadsbilden.

Föreningen Trädplan Göteborg anser att stationsläget bör omprövas och istället för den framtagna detaljplanen, bör en helt ny plan, som säkerställer och skyddar områdets unika kultur- och naturmiljövärden för framtiden, tas fram.

MALL: Yttrande Detaljplan för Västlänken, Station Haga , senast 4 okt 2016

Postat 2016-10-02 av admin

Yrkande

– Att planen återtas och omarbetas då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet kvarstår eftersom de inte är beaktade

– att Byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för projekt Västlänken

– att man tillsätter en oberoende kommission för att utreda ett samhällsekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart alternativ till Västlänken

HÄR FINNS EN MALL för hela yttrandet om Station Haga (Om du inte kan öppna länken så skicka ett mail till oss så skickar vi MALLEN till dig: tradplangoteborg@gmail.com).

MALL-yttrande-detaljplan-Haga-Station-2016

Fyll i namn och adress, antingen som privatperson eller som företagare/förening. Ta bort den del du inte använder. Använd mallen som du vill, klipp och klistra och lägg gärna till egna argument.

Just nu befinner sig planen i ett nytt granskningsskede (det förra var 2014). Det innebär att alla kan lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Dessa ska vara inlämnade senast kl 24, 2016-10-04.

Om du inte lämnar in synpunkter nu så har du sen inte rätt att överklaga. Så vi hoppas att så många som möjligt skickar in ett yttrande – det tar bara några minuter av din tid.

Det är säkrast att maila in yttrandet (istället för att fylla i direkt på Göteborgs Stads hemsida). Håll koll på att du får berkäftelse på mottagendet med ärendenummer. Här är maildresser:

Stadsbyggnadskontoret: sbk@sbk.goteborg.se

Fastighetskontoret: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se

Förslaget visas på:
– Stadsbyggnadskontoret Köpmansgatan 20

Här finns hela detaljplanen med alla underlagen: Detaljplan Haga Station med handlingar

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen vilket pga av de många synpunkterna som inkommit från olika remissinstanser och sakägare tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och byggnadsnämnden har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Byggnadsnämnden kommer att etablera byggrätter som inte behövs – men som är till stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelen Haga, inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden.

I trafikbilagan till detaljplanen för Hagakyrkan står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela parken försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är helt felaktiga. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar (som inte passar in i kulrutmiljön) växer på perrongerna. Varför står stadsbyggnadskontoret m.fl. bakom att ge ut felaktig information?

I föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. tidigare yttrande framfördes att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs stads Översiktplan samt Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Det gäller också de omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, stationsentréernas placering i Kungsparken, Nya Allén och på Vasagatan, storleken och utformningen av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, behandlingen av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö mm.

Detaljplanen för station Haga har ett direkt samband med hela projektet Västlänken. Detta yttrande omfattar därför både synpunkter på hela Västlänken och synpunkter på detaljplanen för station Haga.

Den hotade svartpoppeln vid gasklockan måste skyddas och bevaras

Postat 2016-09-12 av admin

Svartpoppeln vid gasklockan

En av Sveriges få svartpopplar är hotad nu när gasklockan rivs. Istället borde Park- och Natur att kartlägga och skydda trädet samt bevara det för det nya bostadsområde som ska växa fram så småningom i området Gullbergsvass (efter att området använts som uppställningsplats för fordon vid bygget av Västlänken). Det finns bara ett fåtal svartpopplar kvar i hela landet. De andra, som finns i andra städer, är noggrant kartlagda och strängt skyddade.

Under helgen inventerade Trädplan den avverkningshotade svartpoppeln vid gasklockan. Trädet är vid god hälsa och är mycket sannolikt planterat under 1800-talet, kanske så tidigt som 1830-talet, då den andra kända svartpoppeln i Göteborg sattes i jorden vid Kaserngränden.

Svartpoppeln vid gasklockan har ett stamomfång på imponerande 570 centimeter – utan tvekan ett av Göteborgs största och mest ovanliga träd.

Under trädkronan surrar stora knottsvärmar i kvällningen, och inne i det täta bladverket fanns mycket nattfjärilar. Åtta arter av nattfjärilar utvecklas i svartpoppeln, bl a poppelsvärmaren. Allt detta gör svartpoppeln till ett ypperligt skafferi för många djur, och det var ingen överraskning när en fladdermus flög in under trädkronan i skymningen.

Svartpoppeln är grunden i hela det ovanliga och för en stor stad mycket attraktiva ekosystemet runt gasklockan. I svartpoppeln är bordet dukat för många mindre fåglar, som i sin tur står på pilgrimsfalkens matsedel.

Det är ofattbart att svartpoppeln vid gasklockan inte finns omnämnd någonstans i stadens elektroniskt tillgängliga handlingar, där en mängd andra träd som är mindre i storlek och inte lika unika, förekommer i många av stadens naturvärdesutvärderingar.

Svartpopplar kan leva i över 300 år, så stadens invånare och djur skulle kunna glädjas åt trädet i minst 150 år till om nu inte Göteborgs Stad har så bråttom att hugga ner det för att bereda plats åt den uppställningsplats för arbetsfordon som planeras inför bygget av Västlänken.

Istället för att göra den enastående svartpoppeln tillgänglig att besöka och uppleva för göteborgarna står den undangömd och inspärrad bakom taggtråd och hotfulla förbudsskyltar. Det borde ha varit en självklar sak att lägga avspärrningen runt gasklockan så att svartpoppeln hamnade utanför och blev tillgänglig för allmänheten.

Gasklockans svartpoppel är skyddsvärd, dess storlek, och ålder skapar gynnsamma livsbetingelser åt insekter och djur, däribland fladdermöss, varav många arter är rödlistade, samt den likaså rödlistade pilgrimsfalken, ett topprovdjur som finner tillräckligt med föda i det lilla grönområdet som domineras av svartpoppeln.

På gamla foton från 1930-talet syns svartpoppeln tydligt, redan då var den präktig och stor, så den är med säkerhet planterad under 1800-talet, som den gamla “Kärlekspoppeln” som sattes ner i jorden vid Kaserngränden i Göteborg 1834.

EXEMPLARISK SYN PÅ GAMLA TRÄD I BL.A. WIEN OCH LINKÖPING

På andra håll har man en helt annan syn på svartpoppeln och andra gamla träd. I Tyskland korades svartpoppeln till Årets Träd, och de få tusental exemplar som finns kvar skyddas enligt landets stränga naturskyddslagar. Trädet förekommer naturligt på flodslätter och tyskarna poängterar hur viktigt det är att skydda de sällsynta genetiskt rena svartpopplarna* som finns.

Svartpoppeln vid gasklockan står också på en flodslätt, den vid Göta Älv, som nu exploaterats och nästan helt förlorat sin naturliga karaktär. På den tiden då Götaälvlandskapet ännu var oförstört och ursprungligt växte svartpoppeln redan på platsen och idag vet ingen hur trädet har kommit dit.

I Österrike huvustad Wien, är det största trädet den berömda svartpoppeln i Praterparken, med namnet “Det svarta tornet”, som har en stamomkrets på 820 centimeter. Svartpopplarna i Wien är naturligtvis naturminnesmärkta i staden som är en av de världsledande i trädskydd och nu ID-märker alla park- och alléträd, sammanlagt över 100.000 träd, med datachip förutom den ID-plakett de redan har.

Redan idag är över 70.000 av Wiens träd chipmärkta och alla träd i Wien är dessutom märkta med ID-plakett – det handlar om hundratusentals träd som finns registrerade. Och inte ett enda träd får lov att fällas utan grundlig rättslig prövning.

Men Wiens magnifika svartpoppel är inte den största. Tro det eller ej, i Sverige har vi en ännu större svartpoppel i Gottlösa utanför Mjölby. Stammen mäter 832 cm i omkrets och har en hålighet stor nog för en fullvuxen människa att kliva in i. Det är en självklarhet att Länsstyrelsen har skyddat den fantastiska svartpoppeln i Mjölby – som är ett av Sveriges absolut största träd och landets största poppel. Trädet står på den svenska Jätteträdlistan – där svartpoppeln vid gasklockan inte finns med som den skulle gjort om den hade fått existera officiellt – dvs om ansvariga myndigheter i Göteborg hade inventerat och registrerat den.

I Linköping är svartpoppeln i Nykvarnsparken märkt med plakett som ett av stadens 200 Evighetsträd som ska finnas för alltid.

I den grunda flodmynningen i Välen i Askim har botanikern Sven-Olov Strandhede funnit träd som han tolkat som svartpoppel, och det ger starka skäl att undersöka och genetiskt kartlägga ytterligare svartpopplar som kan finnas i Göteborgsområdet samt att genast skydda svartpoppeln vid gasklockan. Allt annat vore en stor skandal för Göteborgs ambitioner som en grön och miljövänlig storstad.

Även om Sveriges alla svartpopplar är inplanterade är de oerhört värdefulla om de växer i flodslättsmiljöer som vid Göta älv, där de har stora naturvärden och därför måste skyddas som de görs i övriga Europa.

Så slutsatsen är enkel: Göteborgs Stad gör mycket lite för att skydda gamla stora träd med höga naturvärden. Nästan ingenting. Som vi belyst tidigare (och ovan) finns vedertagna metoder för hur gamla träd kartläggs, skyddas och bevaras i många andra städer, även i Sverige. En förändring till en grön politik där de gamla träden skyddas och bevaras i Göteborg vore mycket enkel att åstadkomma, bara om viljan fanns.

Se även på:
Trädplans facebook-sida: Inlägg på facebook om svartpoppeln
Nyhetssidan Göteborg 21: Göteborg 21 om svartpoppeln och Hotat praktträd inventerat

Lyssna och läs om träd

Postat 2016-06-08 av admin

Trädvänner!
Just nu skrivs och pratas det mycket om träd. Vi är glada över detta och hoppas att det ger avtryck även hos de som planerar och fattar beslut som gäller våra träd och grönområden. Många är fortfarande drabbade av förtätningssjukan som sker på bekostnad av träd och grönområden – istället för att bygga staden i samklang med medborgare och stadsnatur. Det vore det verkligt moderna!

Här har ni en lång lista på tips, så ni kan lyssna och läsa om träd hela sommaren. Obs att vissa program har kort tid kvar.

Samtal om träd på Pocket med Mera

Samtal här på hemmaplan; en kväll om träd och fåglar på Pocket med mera, Landala. Torsdag 9 juni, kl 18.30

http://pocketmedmera.se/torsdag-9-juni-kl-18-30-en-kvall-om-goteborgs-faglar-och-trad/

Artikelserie i Svenska Dagbladet:

Kära träd, en serie om vad träd betyder för människor runt om i Sverige

http://www.svd.se/nykoping-gor-pr-for-sina-trad/om/kara-trad

http://www.svd.se/alla-hade-en-relation-till-tv-eken/om/kara-trad

http://www.svd.se/tufft-gratisjobb-for-grona-tjanare/om/kara-trad

http://www.svd.se/tradmord–vad-ar-ett-trads-liv-vart

Träden berättar i TV

På SvT går just nu en vacker serie ”Träden Berättar”. Gamla träd fyller oss med vördnad. Tänk om de kunde berätta, säger vi. Då skulle vi få höra om kungar som vilat under lövverket och skalder som diktat i skuggan. Här får de vördnadsbjudande träden hjälp att berätta sin historia. Missa inte dessa avsnitt, några har kort tid kvar. Sammanlagt kommer det bli fem program. De sänds på torsdagar kl 20 i Kunskapskanale, men kan även ses på Svt Play.

http://www.svtplay.se/traden-berattar

Om trädens hemliga liv, Peter Wohlleben i Skavlan och på Bayerischer Rundfunk

https://www.youtube.com/watch?v=1djibBPOfto

https://www.youtube.com/watch?v=T4-YcVj_nqk

https://www.youtube.com/watch?v=fAetLEAjJJw

På Radio:

Intervju med Barbara Lindell, trädplan samt Göran Bengtsson, professor emeritus i ekologi: Radio P1, 2016-04-27, Studio ett om Västlänkens hot mot Träden i Kungsparken och på Hagaplan. Sänds i Studio Ett:s andra timme, kl 17.40 ca 1:33:12 in i programmet.

Studio Ett, Om hoten mot träden i Göteborg – Trädplan och professor emeritus Göran Bengtsson

Magiska träd och heliga källor. Från vårdträd och heliga källor till domedagen och Ragnarök – veckans Vetenskapsradion Forum utforskar folktron om naturen

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/705557?programid=1302

Intervju med Biologen Linnéa Jägrud: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6417760

Vad betyder ett träd? Har du ett sådant träd som du minns från barndommen? Eyy sådant träd som nästan var en kompis, en trygghet? För Zinat Pirzadeh var det trädet ett mullbärsträd vid Kaspiska havet, som hennes farfar hade planterat. Hör hennes Kråkvinkel om träd.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6373960

Övriga artiklar

Dags att börja visa hänsyn till trädens sociala behov. Intressant forskning från Tyskland

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-ar-det-dags-att-borja-visa-hansyn-for-tradens-sociala-behov/

Passa på att besöka Stockholms största träd, om ni är i Stockholm i sommar:
http://www.dn.se/sthlm/har-ar-stockholms-nya-storsta-trad/

Hur träd får oss att må bra:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6373960

http://land.se/halsa/nya-ron-skogen-skyddar-dig-mot-farliga-sjukdomar/

http://land.se/dra-at-skogen-da-blir-du-lyckligare/

http://well.blogs.nytimes.com/2016/03/17/the-picture-of-health/?_r=1

http://www.telegraph.co.uk/news/earth/earthnews/4612176/AAAS-Living-near-trees-makes-people-live-longer-and-feel-happier.html

http://www.nature.com/articles/srep11610

Böcker

Ny bok om skogsträd i ett humanistiskt perspektiv. Biologen Linnea Jägrud från Björkö hittar likheter mellan träd och människor i sin bok ”Rynkor och Bark”. Linnea kommer till Pocket med Mera på torsdag 9 juni 2016. Då kan man passa på att köpa boken och få den signerad.

http://noatunforlag.se/rynkor-och-bark/

”Trädens hemliga liv” kommer på svenska i höst (Norstedts), finns i norsk översättning av Cecilie Horge Walleha, samt naturligtvis på tyska och engelska. Den har redan blivit en bästsäljare i bla Tyskland. Vi hoppas att alla som fattar beslut om träd och stadsnatur får den i julklapp – och läser den! Helst tillsammans med forskningsrapporter om vad träd gör för vår hälsa.

http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2016/Host/wohlleben_peter-tradens_hemliga_liv-inbunden/

Trädplan i media under våren: Trädplan ger svar på tal

Avverkning av träd vid OPALTORGET – mitt i häckningstid, utan dispens

Postat 2016-05-31 av admin

Träd med flera bon och levande fågelungar avverkade vid Opaltorget i Tynnered i Göteborg. Trädplan har lyckats stoppa fällningarna för tillfället.

Den 26 maj 2016 avverkade Göteborgs Stad ett flertal träd i den praktfullt blommande Kastanjeallén vid Opaltorget – mitt i häckningsperioden. I ett närliggande grönområde fälldes stora träd rakt över en gångbana där ovetande människor utsattes för stor fara. Tre stora tallar och ett blommande äppelträd märkta med röda avverkningskryss lämnades kvar sedan Göteborgs Stads trädentreprenör upplystes om att det finns flera fågelbon med häckande fåglar i dessa träd – och att det innebär ett brott mot Miljöbalken att avverka dem.

Trädplans representant blev själv träffad av toppen av en större björk som fälldes när han befann sig på en kommunal och normalt trafikerad gata utan avspärrning eller ens en enda varningsskylt. Händelsen finns dokumenterad på video.

Här finns utförlig videodokumentering av träden, de häckande fåglarna och faran som förbipasserande människor utsätts för: Trädfällning Opaltorget, maj 2016

Förbudet i 4 § punkt 3 artskyddsförordningen gäller, enligt Naturvårdsverkets vägledning, enstaka ägg och bon, vilket motsvarar bestämmelsen i fågeldirektivets artikel 5b. Länsstyrelsen finner att åtgärden inte prövats i enlighet med artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Någon dispens för att fälla träden har alltså inte beviljats Familjebostäder AB. Det avskrivna ärendet som nämns ovan har inte kommit in till miljöbrottsenheten eller åklagare.

Handläggare för projektet och därmed ytterst ansvarig för trädfällningen är Christian Schiötz på Fastighetskontoret Göteborgs Stad. Trädplan har talat med både handläggaren på FK och utföraren av trädfällningarna och ingen har kontrollerat fågelbon i några träd eller bryr sig om att göra det. Ett stort antal träd har redan fällts i området fred. 26 maj mitt under häckningen. Ingen dispens från artskyddsförordningen har sökts från Länsstyrelsen.

Representanter för Trädplans har skickat in anmälan till Länsstyrelsen. Kontakten med Christian Schiötz på Fastighetskontoret ledde sen till att avverkningarna tillfälligt stoppades. Vi tackar honom för att han tog ansvar – men anser att tjänstemän och beslutsfattare, samt tillsynsmyndigheter bör känna till samt följa de lagar och förordningar som finns, samt de direktiv som Staden antagit, såsom Göteborgs Grönplan, Klimatmål och nya Trädpolicy.
Man kan bevara träd och ändå bygga nytt med ansvar för framtida miljö.

Det vi ser här är bara ett exempel av mängder av aktuella och planerade byggplaner i vår stad, där man inte tar hänsyn till träden. En stor del av vår stadsnära natur är hotad just nu. När ska stadsarkitekt Siesjö och ordförande Kamne samt andra politiker i Byggnadsnämnden ta ansvar för en modern miljövänlig utveckling av staden där man bevarar de gamla träden och den stadsnära naturen?

Viktiga frågor för Trädplan

Postat 2016-05-13 av admin

Vad gör Trädplan och varför försöker vi stoppa Västlänken?
Vi får ibland frågan om varför vi engagerar oss i att Stoppa Västlänken – och om det är det enda vi gör. Vi får också frågor om varför vi inte engagerar oss i andra infrastrukturprojekt som t.ex. Marieholmstunneln. Här kommer ett svar:

Naturligtvis håller Trädplan Göteborg inte bara på med Västlänken – men det går inte att förneka att detta är ett av de största hoten mot den centrala stadens natur, på minst ett sekel. Tyvärr blir det inte lika stora rubriker runt allt annat som vi gör – men det betyder inte att det inte görs nåt. Nedan nämner vi en del som vi gjort det senaste halvåret. Här på vår hemsida och på våra facebook-sidor, så finns en hel del av vårt arbete skildrat.

Viktigt att notera vad gäller Västlänken, är att Trafikverkets arbete med att försöka skydda några träd inom Västlänkens sträckning – inte var med i de ursprungliga planerna – det har tillkommit till stora delar pga av vårt påverkansarbete, som därmed också väckt vissa myndigheter (tex Länsstyrelsen som ställde krav om träden och parkerna – men sen glömde resten av kulturmiljön (för där fanns inga som skapade opinion)). Utan vårt och allmänhetens arbete så hade man inte ens haft ett trädprogram inom Västlänken. Men vi anser att Västlänken inte är ett bra projekt för Göteborg, det finns billigare och mer miljövänliga alternativ (men vi tar inte ställning till vilket, det bör experter utreda utifrån den kunskap och de lagliga processer som nu finns) Västlänken har negativ samhällsnytta, den kommer inte att bli klimatneutral inom överskådlig tid och förstör stora oersättliga natur- och kulturmiljöer. Därför är det viktigt att vi i Trädplan engagerar oss. Vi vill med gott samvete, om 20 eller 30 år säga att vi gjorde vad vi kunde. Vi har ett ansvar för framtidens barn. För att de ska få uppleva gamla träd och grönområden inne i staden – och vi är övertygade om att det är möjligt att förändra och förbättra även redan fattade beslut.

Visst lägger Trafikverket och staden nu ner pengar på att försöka flytta några träd i Kungsparken. Kanske blir det 5-10 stycken. Men vi vet inte om de kommer att överleva. Och alla andra träd som står där schaktet kommer att grävas ska naturligtvis avverkas. Det är ett av Göteborgs och norra Europas mest unika bestånd av gamla träd. Vi anser att det är en viktig fråga att bevara dessa. Vi uppskattar dessutom att minst 1000 träd drabbas av Västlänken – det är inte ett fåtal! Alla de träd som inte är planterade av staden, de har varken kartlagts eller värderats – och kommer därför inte skyddas eller ersättas (vilket vi ju vet inte är möjligt – 100 eller 500 år gamla träd får vi aldrig tillbaka). Det gäller tex unik 500-år gammal ekskog i Skår, träden på Fogelberget, vid Landala Vattentorn, Näckrosdammen och Korsvägen, bakom Carlanderska, Skansen Lejonet, ekskogen på Medicinarberget, Natura 2000-området längs med Säveån, etc etc. Allt detta hotas av Västlänken.

Trädplans övriga arbete
Vid sidan av att försöka rädda stadens träd och natur genom att stoppa Västlänken och jobbar och uppmärksammar vi även andra områden, senast nu en viktig överklagan om skogen i Kålltorp, som borde ha införlivats i Delsjöns Naturreservat för länge sen.

Vi har också under våren, lyckats (åtminstone tillfälligt) förhindra avverkning av ädellövskog på Ardalsberget, tagit upp vad som händer i med dumpningar i Tagene, med den kulturhistoriskt viktiga ädellövskogen i Lundby Kyrkby, samt vad som händer med träd i Majorna, Askim, och på andra platser, etc.

Dessutom har vi skrivit remiss och haft möte med ansvariga till Göteborgs nya Trädpolicy (och vi vågar påstå att vi bidragit stort med att den blev betydligt bättre än det första mycket dåliga förslaget) Trädplans arbete har ökat kunskapen och uppmärksamheten runt träd och stadsnära natur – och vi är övertygade om att vi påverkat hur man ser på träd i staden – samt att allmänheten nu ofta värderar gamla träd bättre än för några år sedan. Vi hoppas att vi snart också når fram till våra beslutsfattare och myndigheter, så även de vaknar.

En fråga som spelar roll i var vi engagerar oss är också när samhällsnytta är mycket låg och kostanden för ingreppen i naturen är höga. Ofta finns det bättre och mer natur- och miljövänliga alternativ, istället för de exploateringsplaner som presenteras. Vi är mycket väl medvetna om att staden måste utvecklas, att det behövs mer infrastruktur och bostäder. Oftast finns det alternativ som inte sker på bekostnad av stadsnaturen och de gamla träden. Men utan medborgarnas engagemang och vårt arbete med opinionsbildning och juridiska processer sker tyvärr inte mycket.

Vad gäller Marieholmstunneln så anser vi att den är otidsenlig och inte är förenlig med stadens miljö- och klimatmål, den är samhällsekonomiskt onödig och förmodligen trafikfarlig (för att påfarten kommer vara för brant, enligt de riktlinjer som finns). Den kommer att avlasta E20 en under kort trafik-pik som finns i Tingstadstunneln, ca 1 timme varje dag – men inte mer och man hade kunnat hitta andra bättre lösningar, både för den nödvändiga biltrafiken och genom att bla att satsa en del av dessa pengar på bättre kollektivtrafik samt en gång och cykelbro. Marieholmstunneln är inte en bra satsning. Men väldigt få träd och/eller värdefulla naturområden påverkas av bygget av tunneln så därför är detta inte en prioriterad fråga att driva för Trädplan just nu. Trädplan fanns inte när projekteringen av Marieholmstunneln startade, samråd var redan 2009, vi startade i slutet av 2012, med att rädda Vasagatans och Linnégatans lindar. Naturskyddsföreningen gjorde 2009 ett bra yttrande om Marieholmstunneln – det är vi glada för, även om det tyvärr inte gav resultat.

Nedgrävningen av E45 påverkar inte heller stora värdefulla naturområden, den berör inget vattenområde och inte heller Natura 2000-området vid Säveån. Så inte heller detta är ett fokus för Trädplans arbete. Vi kan förstå idén med att gräva ner leden för att utveckla staden, tyvärr verkar det stadsplanerarna hellre bygga lyxkontor istället för en blandstad med många bostäder, som man skulle kunna önska – och projektet är väldigt kostsamt. Om man nu ändå ska gräva ned leden så borde man även göra en överdäckning för att genomföra en verklig stadsutveckling. Enligt vår alternativa plan på stadsutveckling utan Västlänken (Broschyr om alternativ till Västlänken) så kan man få in ca 10.000 bostäder och mycket träd och grönska i detta område – om man planerar på rätt sätt, och inte bygger en Västlänksstation vid Centralen.

Den nya järnvägsbron är en vettig satsning, men spåren borde ha byggts på norrut mot Volvo personvagnar och sen ner mot hamnen, för bästa nytta och för att inte hämma stadsutvecklingen på den sidan av älven – men inte heller detta faller inom Trädplans fokusområde just nu. Vi har fullt upp med att försöka rädda alla de hundratals gamla träd och den stadsnära naturen som är hotad i princip över hela staden.

Vi anser att det hade varit bättre för stadens kultur- natur och livsmiljö att varken bygga Marieholmstunnel, Västlänk, lågbro eller att bebygga Heden. Istället borde man satsa på att bygga över Oscarsleden (så som planen var från början med Götaleden), utveckla staden ner mot vattnet där, utveckla kollektivtrafiken nu (inte 2035, tex med Operalänken), bebygga hårdgjorda ytor och bevara samt plantera fler träd och utveckla och utöka stadens grönområden. Trädplan Göteborg vill att våra beslutsfattare och stadsplanerare tänker på ett nytt sätt, om hur man tar hand vår stadsnära natur. Låt den vara förutsättningen för en modern stad – istället för ett hinder. Följ Göteborgs grönplan och klimatmål. Det finns mycket forskning som visar att det både är lönsamt för samhället och människorna om vi har gamla träd och grön natur nära oss.

Gå gärna med i vår förening och engagera dig i någon av alla de frågor och platser som behöver uppmärksamhet. Så många grönområden är hotade just nu. Vi behöver fler medlemmar med kunskap och omtanke om den stadsnära naturen.

Bli medlem

Foton från Hagaplan av Jan Kvarnmark