Trädplans yrkande angående ändringar av detaljplanen för Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan i Sävenäs och Delsjön
Mellan Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan och vid Härlanda tjärn, invid Delsjöns Naturreservat planeras 340 lägenheter och en skola för 550 elever. Den detaljplan som föreslås (Diarienr 1429/15)2 innebär en mycket kraftig exploatering i ”ett område som av länsstyrelsen har utpekats som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård” samt in i naturksyddsområde som av Länsstyrelsen och flera remissinstanser år 2009 utpekats att bli naturreservat.
Nuvarande förslag hotar de grönkilar som dämpar trafikbuller, rymmer skyddsvärda/fridlysta djurarter, växter och träd, ger värdefull grönska, avkoppling och lekmöjligheter för barn samt bidrar till det gröna stråk som binder samman Delsjöreservatet med andra områden. Det bryter även mot miljöbalken och mot flera miljökvalitetsmål bla ’God bebyggd miljö’ som kräver ”ökade insatser mot buller och dålig inomhusmiljö liksom stärkt samhällsplanering och skyddade tätortsnära grönområden och kulturvärden”
Trädplans långsiktiga och idoga arbete börjar ge resultat.
Exploateringen av Stora Torp var en väckarklocka för många. Den visade att inte ens våra mest värdefulla och uppskattade natur- och grönområden går säkra för exploatering. Delsjön naggas i kanten från alla håll, både av Göteborg, Partille och Härryda kommun. Nu är det dags att det förändras, dvs att kommunenerna och i förlängningen staten tar ansvar. Vi vill att större delen av hela Delsjöområdet blir ett statligt naturreservat, samt att angränsande natur- och grönområden, få ett förstärkt skydd.
Vi uppskattar denna motion – och hoppas den leder till positiva beslut för hela Delsjöområdet. Det måste bli slut på fragmentering och exploatering av våra värdefulla stadsnära naturområden. Vi hjälper gärna till i detta viktiga arbete.
Återuppta Länsstyrelsen förslag på utökning av naturreservatet Delsjöområdet
För 10 år sedan så föreslog Länsstyrelsen att Delsjöns Naturreservat skulle utökas. De flesta remissinstanserna tyckte det var ett bra förslag – men tyvärr blev det avslag när det kom upp till Stadskansliet.
Nu ser vi effekten av detta. Flera detaljplaneförslag naggar nu naturskyddsområdet runt reservatet i kanten, bla exploatering vid Härlanda Tjärn och i Östra Kålltorp samt Öjersjö från andra sidan. Tyvärr kan det komma nya förslag på exploatering i närheten av Delsjön och Stora Torp även i framtiden.
Delsjöns reservat, foto Maria Wennerbeck
Att ens föreslå att bebygga och stänglsa in 11.000 kvm i den gamla kultur- och naturmiljön vid Stora Torp – som är ett mycket uppskattat område för rekretaion, och oerhört viktigt för ett sammanhängande grönstråk – det visar att inget är heligt för stadens beslutsfattare.
Därför är det dags att återuppta detta förslag om utökning av Delsjöns naturreservat, så att hela omådet får statligt skydd.
Låt oss jobba för att det blir verklighet.
Du kan hjälpa till genom att lägga förslag och skriva till politiker och tjänsemän, påminn länsstyrelsen och hjälp till att driva detta – så att Delsjöområdet skyddas för framtiden.
Våra gemensamma ansträngningar gav resultat! Martin Öbo, Fastighetsdirektör Gbg, meddelar nu att förslaget om kinesiskt konsulat i Stora Torp dras tillbaka.
Det blir således ingen omröstning om detta alternativ i Fastighetsnämnden idag.
Bra kämpat alla!
”Planerna på ett kinesiskt konsulat i Stora Torp vid Delsjön i Göteborg har väckt mycket ilska. Nu meddelar fastighetskontoret att ärendet dras tillbaka.
– Det finns två starka skäl till att ärendet idag utgår. Vi har tagit till oss den opinion som finns kring det förslag som vi presenterat. Jag har även under helgen fått till mig att ärendet inte stöds av majoriteten i fastighetsnämnden. Jag har därmed beslutat att ärendet utgår på dagens fastighetsnämnd, säger Martin Öbo, fastighetsdirektör.
Istället kommer Göteborgs stad att fortsätta att leta efter en annan lämplig plats för det kinesiska konsulatet.”
Detta får inte ske! Det sista öppna grönområdet efter byggnationen vid Stora Torp i Delsjön måste få vara tillgängligt för göteborgarna. Vi kan inte skänka bort så värdefull mark. Hur har ett så miljövidrigt förslag kunnat komma så här långt? Inkompetens eller feghet?
Politiker; ta ert förnuft till fånga och riv förslaget i tusen bitar. Och ta ett oåterkalleligt beslut på måndag. Bevara Stora Torp för alltid!
Förslaget om att exploatera Stora Torp för detta ändamål kommer från BRG, Business Region Göteborg, där Patrik Andersson är VD. Tjänstemän o politiker på Fastighetskontoret har känt till och bearbetat och lagt fram detta för godkännande av nämnden på måndag. Nedan finns mailadresser till alla ansvariga. Se till att mailbomba dem i helgen och tala om vad ni tycker om förslaget.
Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder
Göteborgs Stad fäller och förstör nu naturvärdesträd i naturreservatet Välen
Den 25 oktober förstördes flera knäckepilar i Välens naturreservat i Göteborg: två träd fälldes helt medan två andra blev kraftigt stympade, varav det ena ett gammalt naturvärdesträd.
Naturreservatet invigdes för två år sedan, men de gamla träden längs Stora Ån omfattas ofattbart nog inte av reservatsskyddet. Istället kan de huggas ner som som om de vore sly och ogräs enligt den sammanlagt tolv ord långa skötselplanen:
Undanröjning av vattenhinder. Röjning och slåtter i luckorna fram till Stora å.
Det finns tjugofem knäckepilar längs Stora Ån i Välens naturreservat. Bara några få av dem växer i direkt anslutning till vattnet. Trädens grenar hänger över ån och skyddar fiskyngel, småfisk och häckande fåglar och förför naturreservatets besökare med en underbart grönskande tunnelvy under sommarmånaderna.
De gamla knäckepilarna i Välens naturreservat är fulla av håligheter och därför livsviktiga boplatser för naturreservatets fladdermöss, kattugglor och många fågelarter (se bilder i bildspelet nedan).
Varför avverkas gamla träd i Göteborgs naturreservat?
Toppen av en trädstam doppade ner i Stora Ån, som därför behövde därför ”röjas upp” enligt direktivet i den rekordkorta skötselplanen och entreprenören som hade kallats till platsen för att såga ner träden.
Tyvärr fortsätter Göteborgs Stad med destruktiva ingrepp på gamla och värdefulla träd vilket skadar den biologiska mångfalden. Fällningar och för träden förödande kapningar sker lättvindigt och ofta helt i onödan. Skötselplaner och trädpolicy saknar tydligt och relevant innehåll för hur Göteborgs gamla naturvärdesträd ska skyddas. Det verkar inte finnas någon kunskap om värdet av triviallövskog hos ansvariga tjänstemän och politiker på Park och Natur. Viljan att skydda naturvärdesträd verkar också saknas.
Trädets ena huvudstam, med ett stamomfång på 245 cm, hade sjunkit ner av sin egen tyngd utan att brytas av: en naturlig process som händer med jämna mellanrum. Knäckepilens inre ved som inte längre är vattenledande skyddas inte av garvämnen och förvittrar därför lättare. Det är denna process som gör träden så värdefulla för många djur. Inre håligheter bildas i de tjocka stammarna som skapar en fantastisk boplats och barnkammare åt fladdermöss, ugglor och fåglar. Trots att trädens gamla stammar långsamt vittrar sönder kan knäckepilar bli så gamla som 300-350 år, vilket finns dokumenterat i Tyskland.
Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder
Den gamla knäckepilen decimerades så radikalt att dess stora naturvärden nästan gått helt förlorade. Tre yngre stammar, som med tiden hade kunnat kompensera för förlusten av den grova stammen och föryngra trädet, sågades dessvärre också av. Nu återstår endast en smal stam, som delat sig från den trädets andra huvudstam.
Istället för att såga av den del av trädet som orsakade ett hinder för vattenflödet i ån sågades hela stammen av från trädets fot, tio meter in på land.
Dessutom sågades två andra knäckepilar som växte vid vattenbrynet ner helt och hållet, medan en tredje, också den vid vattnet, fick sin ena huvudstam avsågad. Träden hade med tiden kunnat utvecklas till naturvärdesträd tack vare sin direkta närhet till vattnet och de var redan värdefulla tack vare sina grenar som växte in över ån.
Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder
Artikeln fortsätter under videon om avverkning i Välens naturreservat. Se platsen innan och efter avverkningen i videon:
Reaktionerna från människor som gick förbi platsen var starka: ”massaker”, ”slakt” var några av orden som hördes. Park- och naturförvaltningen, som har hand om skötseln av naturreservatet, pekades ut som ansvarig för förstörelsen.
Andras syn på knäckepilen
Utomlands och på många andra håll i Sverige är man däremot upplysta om knäckepilens stora ekologiska betydelse. Listan på svenska kommuner som kartlägger, registrerar och skyddar sina knäckepilar är imponerande: Nacka, Alvesta, Sundbyberg, Linköping, Tanum m fl.
Några knäckepilar lutar ut mot sjön. På stammarna frodas mängder av bladlavar och småvuxna hättemossor. Kyrkogårdslav tyder på god luftkvalitet.
Denna länk av träd binder samman annars åtskilda grönstråk vilket är värdefullt för bl a fåglar, exempelvis mindre hackspett. Knäckepilar mognar redan i tidig ålder och utvecklar värdefull död ved.
Naturvärden i parkdelen är främst knutna till de grova knäckepilarna med eldticka (på nästan alla). Några av pilarna är mycket grova och har stora naturvärden främst för svampar och insekter.
Ån ska röjas upp? I själva verket är det knäckepilarna som röjer upp ån på naturens vis
Knäckepilarnas omfattande rotsystem och snåriga dungar befäster stranden och förhindrar erosion. Att ta bort dessa träd är i själva verket raka motsatsen till att ”röja upp” ån – det skapar erosion och som en följd växer ån snabbt igen.
