Så dör en av Göteborgs äldsta och största träd: Gränseken på Delsjövägen —————— Trädplan kräver att trädet räddas och naturminnesförklaras

Postat 2016-11-14 av admin

På Delsjövägen står en mycket stor ek. Foto: Chris Ceder

Göteborg senhösten 2016. Vädret är gråmulet och ruggigt. En hårt trafikerad gata. I vägkanten står ett träd, bilar och lastbilar dundrar förbi på några centimeters avstånd. Luften är fylld med en stickande avgaslukt.

Trädet är stort. Väldigt stort.

Stammen är grövre än på något annat träd jag sett i Göteborg.

Av en ren slump har jag fått syn på trädet.

Jag tänker omedelbart att jag måste se trädet på nära håll, det är fängslande och ovanligt. Men det är farligt att korsa den hårt trafikerade gatan och trädet står i en otillgänglig och brant slänt. Att ta mig till trädet från andra sidan gatan innebär att jag måste gå en halv kilometer till fots för att komma till en gångväg varifrån jag kan klättra upp för slänten till trädet.

Det är verkligen inget träd för gamla eller barn att besöka, bara för personer med god benstyrka och balans. I Wien är dylika träd hyllade naturminnen och turistattraktioner som är lättillgängliga för gamla och rörelsehindrade:

Naturminnesmärkt orientalisk platan i Wien. Trädet är bara 88 år gammalt, ett barn jämfört med den gamla eken på Delsjövägen. Foto: Chris Ceder

Till slut uppstår ändå en lucka i rusningstrafiken och jag småspringer över gatan och kliver över vägräcket. Jag står direkt framför trädet. Det är enormt. Stammen är klart bredare än bilarna som kör förbi i hög fart på mindre än en armlängds avstånd. Någon har spikat fast plankor på stammen. På marken ligger skräp. Jag fylls med olust. Det är en ganska avskyvärd plats att vistas på.

Unikt monumentalträd i Göteborg: Tung trafik dånar förbi Göteborgs största ek på några centimeters avstånd. Foto: Chris Ceder

I Örgryteföreningens arkiv finner vi den lilla information som finns bevarad om trädet: På det tidiga 1500-talet stod Gränseken på gården Gårdas ägor.

Konstnären Richard Holmström avbilade i början av 1950-talet trädet som då kallades den tusenåriga eken vid Delsjövägen:

Tusenåriga eken vid Delsjövägen. Av Richard Holmström (1951). Licens: Creative Commons (CC BY-NC-ND 2.5 SE)

Idag är Gränseken bortglömd och lämnad att dö, på grund av den allvarliga vanskötsel som trädet utsätts för.

Vägräcket äter sig djupt in i trädstammen. Och någon decimeter nedanför tränger gatan in i ekens inre.

Vägräcket och vägbanan äter sig in i Gränseken. Foto: Chris Ceder.

En av de tre huvudgrenarna har vårdslöst sågats av och svampar tränger ut ur såret på stammen som eken inte klarat att läka ihop. Grenen växte bort från gatan och riskerade inte att falla i huvudet på någon (av de förbipasserande bilarna).

Gränseken – svampangripen. Foto: Chris Ceder

I det svampangripna såret syns flera hål. Hålen kommer att växa allteftersom förruttnelse sprider sig och trädet kommer att gröpas ur och bli ihåligt om det överlever tillräckligt länge. Det är en naturlig process som till slut orsakar trädets död, men genom att såga av en stor gren har man påskyndat händelseförloppet. Naturliga hålträd är viktiga boplatser för många djur – ett oskadat träd däremot bibehåller sin vitalitet och friskhet bättre och kommer att leva betydligt längre än ett träd som utsätts för stora och destruktiva ingrepp.

Främmande föremål skadar träd

Träd har en förmåga att ”svälja” främmande föremål som tränger in genom barken – genom en process som kallas CODIT (se denna utmärkta video för en förklaring). Ett vasst och orubbligt föremål som är i vägen för ett träds naturliga tillväxt skaver upp ett öppet sår som trädets kambium och de levande cellerna i splintveden måste läka. Sårvävnad, kallus, kan genom övervallning (länk till bild) kapsla in skadan och föremålet, men samtidigt har svampar, bakterier och parasiter fått en öppen dörr till trädets inre. Trädet kan fortsätta att leva till synes opåverkat, men svamp- och bakterieangrepp är ofta en långsam process och resulterar i ett successivt försvagande av trädet – ett sjukdomsförlopp som kan pågå i tiotals eller rent av hundratals år som i gamla ekar.

Gränseken måste nu försvara sig mot det konstanta angreppet från det vassa vägräcket och den giftiga vägbanan. Det är inga små föremål – de kommer snart att skava sig in i trädet längs hela dess bredd. Sårytan utvidgas hela tiden och Gränseken kommer under resten av sitt liv att tvingas bekämpa angreppet. Om inget görs. Än så länge vore det enkelt att avlägsna vägräcket och flytta vägen och därmed förlänga trädets liv med många år.

Den stora sårknölen (kallus) som Gränseken nu bildat i försvar mot vägräcket försämrar också dess styrka, jämvikt och stabilitet – som ökar risken för att det väldiga trädet ska knäckas av sin egen tyngd.

En närbild vittnar om att skadan redan är omfattande. Trädstammen har deformerats av vägräckets och vägbanans intrång och en stor spricka är synlig vid stammens bas:

Gränseken förstörs långsamt av ett vägräcke. Foto: Chris Ceder.

Dessutom visar vetenskapliga studier att stamskador ökar risken för frostsprickor.

Trädens kambiumlager utsätts för kraftiga spänningar som uppstår vid snabba temperaturväxlingar mellan dag och natt under vintern. Detta kan orsaka frostsprickor, som inledningsvis kan vara mycket små och efter en tid vidga sig till kraftiga sprickor.

Frostsprickor är öppna sår i stammen som är en angreppsyta för svampar, bakterier och skadedjur. Ek är ett av de trädslag som är speciellt utsatta för frostsprickor.

Sjuka träd kan undvikas genom enkla åtgärder

Sjukdom i träd uppstår inte av en slump utan är något som i stor utsträckning kan undvikas genom vanlig miljömedvetenhet, korrekta riktlinjer för trädskötsel och skydd av utsatta träd.

Den vanskötsel som Göteborgs Stad däremot utsätter våra gamla evighetsträd för garanterar träden en alldeles för tidig död. Hade Göteborg Stad istället skyddat de gamla träden hade de levt mycket längre, i vissa fall i hundratals år längre.

Kartläggning av skyddsvärda träd

I Sverige pågår det en rikstäckande kartläggning av skyddsvärda träd under Länsstyrelsens ledning. I Göteborg blev den klar 2011.

Så här upplyst och lovvärt inleder Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad presentationen om kartläggningen:

I Sverige finns en stor andel av Europas kvarvarande jätteträd, framförallt av grova ekar, vilket gör att vi har ett internationellt ansvar att bevara dem. För att kartlägga förekomsten av sådana träd i Göteborg, har miljöförvaltningen och länsstyrelsen inventerat kommunen under de senaste åren.

Gränseken kartlades av Miljöförvalningen i september 2011. Resultatet var följande:

Stamomkrets: 500 cm
Trädstatus: Friskt
Åtgärdsbehov: Inget

I själva verket är Gränsekens omkrets 602 centimeter mätt på det smalaste stället under brösthöjd – den största eken i Göteborg och ett av några få unika monumentalträd som vår stad kan skylta med.*

Men Gränseken är sorgligt nog inget träd att skylta med – det är ett träd att skämmas över.

Det väldiga och urgamla trädet är angripet, vanskött och allvarligt hotat. Det hade aldrig hänt om Göteborgs Stad hade haft ett uppriktigt miljötänkande och regler för att skydda stadens träd. Nu kan vi bara reagera på försummelsen och hoppas på att trädet kommer leva ett tag till.

Gränseken är ett av naturens underverk som hade kunnat vara en turistattraktion på dryga fem minuters gångväg från Liseberg!

Om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda Gränseken kommer den snart vara ett minne blott!

Gränseken inventerades av Göteborgs Stads Miljöförvaltning 2011. Resultaten är felaktiga. Trädets verkliga stamomkrets är över 600 cm – inte 500 cm som uppges.

Rusningstrafiken på Delsjövägen på några centimeters avstånd från den minst 500-åriga Gränseken. Foto: Chris Ceder

*På Ellesbo Herrgård i Surte utanför Göteborg finns en kraftigt beskuren ek som enligt Miljöförvaltningens kartläggning mäter 608 cm i omkrets.

…..
Artikeln om Gränseken är publicerad av Chris Ceder på Göteborg21: http://goteborg21.se/834/sa-dor-stadens-storsta-och-aldsta-trad-granseken/

Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd

Postat 2016-11-09 av admin

Knäckepilar fällda och förstörda i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Göteborgs Stad fäller och förstör nu naturvärdesträd i naturreservatet Välen

Den 25 oktober förstördes flera knäckepilar i Välens naturreservat i Göteborg: två träd fälldes helt medan två andra blev kraftigt stympade, varav det ena ett gammalt naturvärdesträd.

Naturreservatet invigdes för två år sedan, men de gamla träden längs Stora Ån omfattas ofattbart nog inte av reservatsskyddet. Istället kan de huggas ner som som om de vore sly och ogräs enligt den sammanlagt tolv ord långa skötselplanen:

Undanröjning av vattenhinder. Röjning och slåtter i luckorna fram till Stora å.

Det finns tjugofem knäckepilar längs Stora Ån i Välens naturreservat. Bara några få av dem växer i direkt anslutning till vattnet. Trädens grenar hänger över ån och skyddar fiskyngel, småfisk och häckande fåglar och förför naturreservatets besökare med en underbart grönskande tunnelvy under sommarmånaderna.

De gamla knäckepilarna i Välens naturreservat är fulla av håligheter och därför livsviktiga boplatser för naturreservatets fladdermöss, kattugglor och många fågelarter (se bilder i bildspelet nedan).

Varför avverkas gamla träd i Göteborgs naturreservat?

Toppen av en trädstam doppade ner i Stora Ån, som därför behövde därför ”röjas upp” enligt direktivet i den rekordkorta skötselplanen och entreprenören som hade kallats till platsen för att såga ner träden.

Tyvärr fortsätter Göteborgs Stad med destruktiva ingrepp på gamla och värdefulla träd vilket skadar den biologiska mångfalden. Fällningar och för träden förödande kapningar sker lättvindigt och ofta helt i onödan. Skötselplaner och trädpolicy saknar tydligt och relevant innehåll för hur Göteborgs gamla naturvärdesträd ska skyddas. Det verkar inte finnas någon kunskap om värdet av triviallövskog hos ansvariga tjänstemän och politiker på Park och Natur. Viljan att skydda naturvärdesträd verkar också saknas.

Trädets ena huvudstam, med ett stamomfång på 245 cm, hade sjunkit ner av sin egen tyngd utan att brytas av: en naturlig process som händer med jämna mellanrum. Knäckepilens inre ved som inte längre är vattenledande skyddas inte av garvämnen och förvittrar därför lättare. Det är denna process som gör träden så värdefulla för många djur. Inre håligheter bildas i de tjocka stammarna som skapar en fantastisk boplats och barnkammare åt fladdermöss, ugglor och fåglar. Trots att trädens gamla stammar långsamt vittrar sönder kan knäckepilar bli så gamla som 300-350 år, vilket finns dokumenterat i Tyskland.

Stamhåligheter i nersågad knäckepil i Välens naturreservat. Foto: Chris Ceder

Den gamla knäckepilen decimerades så radikalt att dess stora naturvärden nästan gått helt förlorade. Tre yngre stammar, som med tiden hade kunnat kompensera för förlusten av den grova stammen och föryngra trädet, sågades dessvärre också av. Nu återstår endast en smal stam, som delat sig från den trädets andra huvudstam.

Istället för att såga av den del av trädet som orsakade ett hinder för vattenflödet i ån sågades hela stammen av från trädets fot, tio meter in på land.

Dessutom sågades två andra knäckepilar som växte vid vattenbrynet ner helt och hållet, medan en tredje, också den vid vattnet, fick sin ena huvudstam avsågad. Träden hade med tiden kunnat utvecklas till naturvärdesträd tack vare sin direkta närhet till vattnet och de var redan värdefulla tack vare sina grenar som växte in över ån.

Knäckepilarna innan de sågades ner (19 maj 2016). Foto: Chris Ceder

Artikeln fortsätter under videon om avverkning i Välens naturreservat. Se platsen innan och efter avverkningen i videon:

Reaktionerna från människor som gick förbi platsen var starka: ”massaker”, ”slakt” var några av orden som hördes. Park- och naturförvaltningen, som har hand om skötseln av naturreservatet, pekades ut som ansvarig för förstörelsen.

Andras syn på knäckepilen

Utomlands och på många andra håll i Sverige är man däremot upplysta om knäckepilens stora ekologiska betydelse. Listan på svenska kommuner som kartlägger, registrerar och skyddar sina knäckepilar är imponerande: Nacka, Alvesta, Sundbyberg, Linköping, Tanum m fl.

Nacka

Några knäckepilar lutar ut mot sjön. På stammarna frodas mängder av bladlavar och småvuxna hättemossor. Kyrkogårdslav tyder på god luftkvalitet.

Denna länk av träd binder samman annars åtskilda grönstråk vilket är värdefullt för bl a fåglar, exempelvis mindre hackspett. Knäckepilar mognar redan i tidig ålder och utvecklar värdefull död ved.

Alvesta kommun:

Naturvärden i parkdelen är främst knutna till de grova knäckepilarna med eldticka (på nästan alla). Några av pilarna är mycket grova och har stora naturvärden främst för svampar och insekter.

Ån ska röjas upp? I själva verket är det knäckepilarna som röjer upp ån på naturens vis

Knäckepilarnas omfattande rotsystem och snåriga dungar befäster stranden och förhindrar erosion. Att ta bort dessa träd är i själva verket raka motsatsen till att ”röja upp” ån – det skapar erosion och som en följd växer ån snabbt igen.

…..

Artikeln ovan är en sammanfattning av artikeln ”Trädavverkning i naturreservatet: Göteborgs Stad förstör gamla naturvärdesträd” som publicerades av Chris Ceder den 31 oktober 2016 på http://goteborg21.se/809/avverkning-naturreservat-goteborgs-stad-forstor-naturvardestrad/. Originalartikeln innehåller ytterligare bilder.

INTERVJU med Trädplan i Tidningen Centrum (Direktpress) om träden i Haga/Kungsparken

Postat 2016-10-18 av admin

Infekterad trädstrid i Haga – mer än 100 träd ska flyttas eller fällas

Bygget av Västlänken påverkar omkring 500 träd i Göteborg, många av dem i Haga. Där ska cirka 70 träd flyttas och omkring 45 fällas. Det pågår en trädstrid i stan.

”– De flesta av de gamla träden över schaktet fälls. Risken är att det blir så stora skador i området att det inte går att återställa, träden visar redan tydliga tecken på stress, menar Barbara Lindell, ordförande för Trädplan Göteborg.

Nätverket har i flera skeden yttrat sig kring Västlänken och ingår i grupperingen Skona Göteborg, som just nu strider för att bygget läggs ner helt och hållet i sin föreslagna form, med hänvisning till både kultur- och naturmiljö. Trädflytten är ytterst tveksam, menar hon.
– Vi ser på liknande situationer i Tyskland exempelvis, där stora gamla träd inte mått bra av att flyttas. Mindre träd har man flyttat med bättre resultat, men bland de stora är det få som är friska och överlever på längre sikt, säger hon.”

Här är hela artikeln: Trädstrid i Haga – Kungsparken

MALL: Yttrande Detaljplan för Västlänken, Station Haga , senast 4 okt 2016

Postat 2016-10-02 av admin

Yrkande

– Att planen återtas och omarbetas då de synpunkter som Föreningen Trädplan Göteborg m.fl. framförde i samrådet kvarstår eftersom de inte är beaktade

– att Byggnadsnämnden väntar med att anta detaljplanen till dess Trafikverket eventuellt fått alla nödvändiga tillstånd för projekt Västlänken

– att man tillsätter en oberoende kommission för att utreda ett samhällsekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart alternativ till Västlänken

HÄR FINNS EN MALL för hela yttrandet om Station Haga (Om du inte kan öppna länken så skicka ett mail till oss så skickar vi MALLEN till dig: tradplangoteborg@gmail.com).

MALL-yttrande-detaljplan-Haga-Station-2016

Fyll i namn och adress, antingen som privatperson eller som företagare/förening. Ta bort den del du inte använder. Använd mallen som du vill, klipp och klistra och lägg gärna till egna argument.

Just nu befinner sig planen i ett nytt granskningsskede (det förra var 2014). Det innebär att alla kan lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Dessa ska vara inlämnade senast kl 24, 2016-10-04.

Om du inte lämnar in synpunkter nu så har du sen inte rätt att överklaga. Så vi hoppas att så många som möjligt skickar in ett yttrande – det tar bara några minuter av din tid.

Det är säkrast att maila in yttrandet (istället för att fylla i direkt på Göteborgs Stads hemsida). Håll koll på att du får berkäftelse på mottagendet med ärendenummer. Här är maildresser:

Stadsbyggnadskontoret: sbk@sbk.goteborg.se

Fastighetskontoret: fastighetskontoret@fastighet.goteborg.se

Förslaget visas på:
– Stadsbyggnadskontoret Köpmansgatan 20

Här finns hela detaljplanen med alla underlagen: Detaljplan Haga Station med handlingar

Järnvägsplanen har inte vunnit laga kraft utan ska prövas av regeringen vilket pga av de många synpunkterna som inkommit från olika remissinstanser och sakägare tar längre tid än planerat. Mark- och miljödomstolen har ännu inte prövat Trafikverkets ansökan om tillstånd att påbörja arbetet med Västlänken, även detta en lång och tidskrävande process, där utfallet ännu är oklart.

Om Västlänken inte blir av och byggnadsnämnden har antagit detaljplanen för Station Haga med omgivning, kan ett stort problem uppstå. Byggnadsnämnden kommer att etablera byggrätter som inte behövs – men som är till stor skada för kultur- och naturmiljön i hela omgivningen inom stadsdelen Haga, inom Vallgraven, Pustervik och Vasastaden.

I trafikbilagan till detaljplanen för Hagakyrkan står att man planerar att flytta in spåren i Parkgatan mellan Sprängkullsgatan och Viktoriagatan, samt ge plats för bussar och stationsbyggnad. Detta innebär att i princip hela parken försvinner. De illustrationer som följer med i detaljplanen och som sprids i olika reklamkampanjer om Västlänken är helt felaktiga. Här står de gamla träden kvar, samt stora minst 60-åriga björkar (som inte passar in i kulrutmiljön) växer på perrongerna. Varför står stadsbyggnadskontoret m.fl. bakom att ge ut felaktig information?

I föreningen Trädplan Göteborgs m.fl. tidigare yttrande framfördes att detaljplanen för station Haga strider mot bl a Plan- och bygglagen (1kap 1§ och 2 kap 2§, 6§ och 7§) och Miljöbalken (1 kap1§ och 3 kap). Västlänken är även i konflikt med kulturmiljölagen KML 1988:950, statliga byggnadsminnen 2013:558 och Göteborgs Stads Bevarandeprogram, Göteborgs stads Översiktplan samt Grönplan och den nyligen antagna Trädpolicyn.

Invändningarna gäller Västlänkens sträckning och stationens läge inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och är ett riksintresse för kulturmiljövården. Det gäller också de omfattande trädfällningar / trädflyttningar som det valda läget medför, stationsentréernas placering i Kungsparken, Nya Allén och på Vasagatan, storleken och utformningen av byggnader och platser i anslutning till stationsentréerna, behandlingen av Haga Kyrkoplan både som kulturminne och mycket värdefull rekreationsmiljö mm.

Detaljplanen för station Haga har ett direkt samband med hela projektet Västlänken. Detta yttrande omfattar därför både synpunkter på hela Västlänken och synpunkter på detaljplanen för station Haga.

Den hotade svartpoppeln vid gasklockan måste skyddas och bevaras

Postat 2016-09-12 av admin

Svartpoppeln vid gasklockan

En av Sveriges få svartpopplar är hotad nu när gasklockan rivs. Istället borde Park- och Natur att kartlägga och skydda trädet samt bevara det för det nya bostadsområde som ska växa fram så småningom i området Gullbergsvass (efter att området använts som uppställningsplats för fordon vid bygget av Västlänken). Det finns bara ett fåtal svartpopplar kvar i hela landet. De andra, som finns i andra städer, är noggrant kartlagda och strängt skyddade.

Under helgen inventerade Trädplan den avverkningshotade svartpoppeln vid gasklockan. Trädet är vid god hälsa och är mycket sannolikt planterat under 1800-talet, kanske så tidigt som 1830-talet, då den andra kända svartpoppeln i Göteborg sattes i jorden vid Kaserngränden.

Svartpoppeln vid gasklockan har ett stamomfång på imponerande 570 centimeter – utan tvekan ett av Göteborgs största och mest ovanliga träd.

Under trädkronan surrar stora knottsvärmar i kvällningen, och inne i det täta bladverket fanns mycket nattfjärilar. Åtta arter av nattfjärilar utvecklas i svartpoppeln, bl a poppelsvärmaren. Allt detta gör svartpoppeln till ett ypperligt skafferi för många djur, och det var ingen överraskning när en fladdermus flög in under trädkronan i skymningen.

Svartpoppeln är grunden i hela det ovanliga och för en stor stad mycket attraktiva ekosystemet runt gasklockan. I svartpoppeln är bordet dukat för många mindre fåglar, som i sin tur står på pilgrimsfalkens matsedel.

Det är ofattbart att svartpoppeln vid gasklockan inte finns omnämnd någonstans i stadens elektroniskt tillgängliga handlingar, där en mängd andra träd som är mindre i storlek och inte lika unika, förekommer i många av stadens naturvärdesutvärderingar.

Svartpopplar kan leva i över 300 år, så stadens invånare och djur skulle kunna glädjas åt trädet i minst 150 år till om nu inte Göteborgs Stad har så bråttom att hugga ner det för att bereda plats åt den uppställningsplats för arbetsfordon som planeras inför bygget av Västlänken.

Istället för att göra den enastående svartpoppeln tillgänglig att besöka och uppleva för göteborgarna står den undangömd och inspärrad bakom taggtråd och hotfulla förbudsskyltar. Det borde ha varit en självklar sak att lägga avspärrningen runt gasklockan så att svartpoppeln hamnade utanför och blev tillgänglig för allmänheten.

Gasklockans svartpoppel är skyddsvärd, dess storlek, och ålder skapar gynnsamma livsbetingelser åt insekter och djur, däribland fladdermöss, varav många arter är rödlistade, samt den likaså rödlistade pilgrimsfalken, ett topprovdjur som finner tillräckligt med föda i det lilla grönområdet som domineras av svartpoppeln.

På gamla foton från 1930-talet syns svartpoppeln tydligt, redan då var den präktig och stor, så den är med säkerhet planterad under 1800-talet, som den gamla “Kärlekspoppeln” som sattes ner i jorden vid Kaserngränden i Göteborg 1834.

EXEMPLARISK SYN PÅ GAMLA TRÄD I BL.A. WIEN OCH LINKÖPING

På andra håll har man en helt annan syn på svartpoppeln och andra gamla träd. I Tyskland korades svartpoppeln till Årets Träd, och de få tusental exemplar som finns kvar skyddas enligt landets stränga naturskyddslagar. Trädet förekommer naturligt på flodslätter och tyskarna poängterar hur viktigt det är att skydda de sällsynta genetiskt rena svartpopplarna* som finns.

Svartpoppeln vid gasklockan står också på en flodslätt, den vid Göta Älv, som nu exploaterats och nästan helt förlorat sin naturliga karaktär. På den tiden då Götaälvlandskapet ännu var oförstört och ursprungligt växte svartpoppeln redan på platsen och idag vet ingen hur trädet har kommit dit.

I Österrike huvustad Wien, är det största trädet den berömda svartpoppeln i Praterparken, med namnet “Det svarta tornet”, som har en stamomkrets på 820 centimeter. Svartpopplarna i Wien är naturligtvis naturminnesmärkta i staden som är en av de världsledande i trädskydd och nu ID-märker alla park- och alléträd, sammanlagt över 100.000 träd, med datachip förutom den ID-plakett de redan har.

Redan idag är över 70.000 av Wiens träd chipmärkta och alla träd i Wien är dessutom märkta med ID-plakett – det handlar om hundratusentals träd som finns registrerade. Och inte ett enda träd får lov att fällas utan grundlig rättslig prövning.

Men Wiens magnifika svartpoppel är inte den största. Tro det eller ej, i Sverige har vi en ännu större svartpoppel i Gottlösa utanför Mjölby. Stammen mäter 832 cm i omkrets och har en hålighet stor nog för en fullvuxen människa att kliva in i. Det är en självklarhet att Länsstyrelsen har skyddat den fantastiska svartpoppeln i Mjölby – som är ett av Sveriges absolut största träd och landets största poppel. Trädet står på den svenska Jätteträdlistan – där svartpoppeln vid gasklockan inte finns med som den skulle gjort om den hade fått existera officiellt – dvs om ansvariga myndigheter i Göteborg hade inventerat och registrerat den.

I Linköping är svartpoppeln i Nykvarnsparken märkt med plakett som ett av stadens 200 Evighetsträd som ska finnas för alltid.

I den grunda flodmynningen i Välen i Askim har botanikern Sven-Olov Strandhede funnit träd som han tolkat som svartpoppel, och det ger starka skäl att undersöka och genetiskt kartlägga ytterligare svartpopplar som kan finnas i Göteborgsområdet samt att genast skydda svartpoppeln vid gasklockan. Allt annat vore en stor skandal för Göteborgs ambitioner som en grön och miljövänlig storstad.

Även om Sveriges alla svartpopplar är inplanterade är de oerhört värdefulla om de växer i flodslättsmiljöer som vid Göta älv, där de har stora naturvärden och därför måste skyddas som de görs i övriga Europa.

Så slutsatsen är enkel: Göteborgs Stad gör mycket lite för att skydda gamla stora träd med höga naturvärden. Nästan ingenting. Som vi belyst tidigare (och ovan) finns vedertagna metoder för hur gamla träd kartläggs, skyddas och bevaras i många andra städer, även i Sverige. En förändring till en grön politik där de gamla träden skyddas och bevaras i Göteborg vore mycket enkel att åstadkomma, bara om viljan fanns.

Se även på:
Trädplans facebook-sida: Inlägg på facebook om svartpoppeln
Nyhetssidan Göteborg 21: Göteborg 21 om svartpoppeln och Hotat praktträd inventerat

Träffa oss på Gathenhielmska Reservatets dag! – söndag 4 sept.

Postat 2016-09-02 av admin

Vi behöver DIG för att föra trädens talan!

Nu på söndag 4 september, kl. 12 till 15

KOM och tala om att vi vill ha träden kvar! Det är nu det gäller!

60 träd hotas i Gathielmska och Söderlingska i Majorna.

Park- och Natur och Higab kommer vara på plats och förorda en fällning av 60 gamla vackra träd!
Higab påstår på sin hemsida att de redan tagit in allmänhetens synpunkter. Men detta var under tre timmar på reservatets dag 2015, helt utan förvarning. Det är inte samma sak som ett samråd. Man har inte tagit med de synpunkter som Trädplan och andra skickade i juni 2016. Men vi kan nu meddela att tack vare de yttranden som Trädplan och andra skickat in så utreder nu stadsbyggnadskontoret situationen. Marklovet, som skulle ha tagits 30 juni om inte våra skrivelser inkommit den 29, är därmed fördröjt och kommer tidigast upp i byggnadsnämnden i slutet av oktober.

NU gäller det att ta tillfället i akt på söndag 12-15 och ifrågasätta de officiella motiven till en så stor avverkning. Planens syfte att göra en historisk återställning strider mot gällande detaljplan (park och trädgård har skyddsbestämmelser) och är enligt antikvarier vi talat med bara är en fri tolkning, ingen vetenskaplig sanning!

Argumentationen för Ponfs och Higabs plan är usel. Att hävda att självsådda träd inte är äkta 1800-tal samt att träd skapar otrygghet är okunnigt, ovetenskapligt och populistiskt. Att fälla skyddade träd utan ändring av detaljplanen är olagligt.

Vi stödjer ett upprustande av parken, men inte på bekostnad av träden. Att först låta området förfalla under många år, och sen vilja ta bort 60 träd, många av dem från 1800-talet för att sen skapa något som kallas för 1800-talsträdgård är orimligt och obildat. Det är fullt möjligt att rusta upp parken OCH bevara träden. Parken har inte skötts på många år, och vi ställer oss positiva till att man genomför nödvändig skötsel, dvs tar bort sly, rensar upp, beskär de träd som behöver det, planterar nya växter och gör parken trevlig och tillgänglig. Men vi vill inte att mängder av friska gamla träd fälls i onödan. Vi behöver våra träd. En park med många träd gör att det blir 30% mindre luftföroreningar i närområdet. Träd skapar trygghet, det finns många studier som visar att det begås färre brott i grönområden. Den nuvarande planen går även helt emot stadens nya trädpolicy.

Trädplan vill att träden bevaras och att Gathenhielmska reservatet rustas upp, förskönas och utvecklas med respekt till de stora naturvärden som finns och i samarbete med boende, näringsidkare, föreningar och andra intressenter!

Här finns info från Higab om planerna: Parkprojekt Gathenhielmska HIGAB

Reportage i SvT: Protester mot trädfällning i Majorna

Här är Trädplans yttrande: Yttrande Trädplan, MARKLOV PÅ MAJORNA 722-136 o 722-116, 2106-06-28

MALL: Rädda 60 träd i Majorna, senast 29 juni 2016

Postat 2016-06-28 av admin

Trädvänner,

Nu är det dags för en insats igen. Mall finns nedan.
Higab och Park- och Natur planerar att fälla ca 60 (sextio!!!) gamla träd och större buskar i Gathenhiemlska och Söderlingska trädgården samt i parken vid Bangatan. Detta för att anlägga en 1800-tals trädgård! Samtidigt som en ny trädpolicy för Göteborgs Stad har antagits, så planerar man alltså att ödelägga ett uppskattat och viktigt naturområde i ett redan mycket tätbefolkade bostadsområde. Inget riktigt samråd har skett. Inte heller någon bedömning av konsekvenserna på miljön.

Vad som hittills har beslutats är otydligt. Marklov är inte beslutat utan bara en ansökan som vi kan hindra att bli ett beslut om protester kommer in till Stadsbyggnadskontoret före kl 24 imorgon onsdag den 29 juni 2016!

Länsstyrelsen har däremot redan beslutat ge tillstånd att förändra byggnadsminnet Gathenhielmska huset med tillhörande trädgård.

Det förslag som nu är skall beslutas om, innebär en skövling av värdefull stadsnära natur.. Det strider mot flera av Göteborgs Stads Miljökvalitetsmål, så som ”God bebyggelse” samt ”Frisk luft”. Planen går även i strid bl.a. mot flera paragrafer i PBL samt Miljöbalken.

I Länsstyrelsens beslut villkoras bl a att arbetet ska stå under antikvarisk kontroll av Higab, vilket är högst anmärkningsvärt eftersom företaget är en stor intressent i projektet.. Detta kan uppfattas som en jävsituation.

Förslaget är föråldrat och undermåligt. Vi lever inte på 1800-talet utan på 2000-talet, då träd i vissa stadsdelar är en bristvara, och all forskning visar på den stora betydelsen av gamla träd och att de inte går att ersätta. Planen går helt emot intentionerna i Göteborgs olika planer och direktiv för en klimatsmart och grön stad, såsom Översiktsplanen, Grönplanen och den nyligen antagna Trädpolicyn (Här talar man om hur viktigt det är att bevara stora uppvuxna träd)

Här nedan i länken finns handlingarna. Allt ligger i samma fil, först Länsstyrelsen beslut, sedan ansökan om marklov och därefter kartor på träd som ska fällas etc. Underlaget för ansökan om marklov är bristfälligt då kartbilagorna är delvis otydliga och innehåller felaktigheter.
Ansökan o beslut om marklov för fällning, Gathenhiemlska, 2016

Parkprojekt-Gathenhielmska, karta

Sammanfattning_synpunkter_parkprojekt

Här nedan finns en mall att skicka in. Adresser står längst upp. Glöm inte att fylla datum och dina uppgifter. Senast på onsdag 29 juni, ska den vara inne.

MALL, Yttrande, MARKLOV PÅ MAJORNA 722-136 m fl – juni 2106

MALL: Överklaga Västlänkens järnvägsplan senast den 6 juni

Postat 2016-05-31 av admin

NU kan du som tidigare yttrat dig överklaga Västlänkens järnvägsplan senast den 6 juni – länk till MALL finns nedan

Du kan nu ansluta till den inlaga som vårt juridiska ombud lämnar in, med stöd av vår expertpanel. Det är kostnadsfritt för dig att ansluta till den, men vi tar förstås gärna emot ett litet frivilligt bidrag då det går åt många juristtimmar, se uppgifter om betalningssätt här.

Ingen fullmakt behövs för att ansluta till vår talan på detta sätt. Ju fler som överklagar, desto större tyngd bakom. För att ha rätt att klaga, bör man vara berörd av Västlänken, det vill säga bo, driva verksamhet eller äga fastighet inom ett par hundra meter från Västlänkens korridor. Se även Trafikverkets instruktioner på Skona Göteborgs hemsida (länk nedan). Det är en fördel om du yttrat dig under samrådet eller granskningsskedet (Järnvägsplaner för Olskroken planskildhet och Västlänken – TRV 2013/92333 – Samrådshandling december 2014)

Den inlaga som kommer lämnas in av våra jurister behandlar olika aspekter på brister i projektet som kan åberopas vid ett överklagande av en järnvägsplan, i syfte att stoppa projektet eller i andra hand återförvisa ärendet till Trafikverket. Du kan se hur vårt överklagande av detaljplanen för järnvägstunneln såg ut, här . Inlagan du ansluter till i järnvägsplane-ärendet kan inte visas på förhand, men vi kan garantera att det blir en bra överklagan. Fyll i mallen korrekt där texten rödmarkerats, ändra textfärg till svart och skicka till angiven e-postadress. Vill du inte ansluta dig till vår inlaga ska du inte använda denna mall, utan kan då formulera ett helt eget yrkande. Skrivelsen skickas till Trafikverket som sen sänder den till regeringen.

Observera följande!

Om du mailar in så behöver du inte skriva under med din signatur – det räcker med dina uppgifter ifyllda. Men spara en utskrift av ditt överklagande som du skriver under – det kan hända att regeringen begär in det undertecknade originalet i efterhand.
Var mycket noggrann när du fyller i mallen så att alla dina uppgifter kommer med och blir rätt. Annars riskerar ditt överklagande att förpassas till papperskorgen. Glöm inte fylla i datum i högra hörnet.
Om du/ni överklagar i egenskap av ägare till en fastighet som berörs bör du/ni även ange fastighetens registerbeteckning. Glöm inte heller ev organisationsnummer!
Om du/ ni överklagar i egenskap av Bostadsrättförening eller annan förening bör föreningens namn stå först och sedan firmatecknarens namn. Glöm inte organisationsnummer!
Om du/ ni överklagar i egenskap av näringsidkare bör företagets namn stå först och sedan firmatecknarens namn. Glöm inte organisationsnummer!
Ditt överklagande ska vara inskickat senast på måndag den 6 juni. Skickar du brev med post bör överklagan postas senast den 1 juni för att säkert komma i tid. Skickar du med e-post ska det vara inne i god tid före midnatt den 6 juni.

Mallen hittar du här

Överklagan JP, Skona Göteborgs hemsida

Avverkning av träd vid OPALTORGET – mitt i häckningstid, utan dispens

Postat 2016-05-31 av admin

Träd med flera bon och levande fågelungar avverkade vid Opaltorget i Tynnered i Göteborg. Trädplan har lyckats stoppa fällningarna för tillfället.

Den 26 maj 2016 avverkade Göteborgs Stad ett flertal träd i den praktfullt blommande Kastanjeallén vid Opaltorget – mitt i häckningsperioden. I ett närliggande grönområde fälldes stora träd rakt över en gångbana där ovetande människor utsattes för stor fara. Tre stora tallar och ett blommande äppelträd märkta med röda avverkningskryss lämnades kvar sedan Göteborgs Stads trädentreprenör upplystes om att det finns flera fågelbon med häckande fåglar i dessa träd – och att det innebär ett brott mot Miljöbalken att avverka dem.

Trädplans representant blev själv träffad av toppen av en större björk som fälldes när han befann sig på en kommunal och normalt trafikerad gata utan avspärrning eller ens en enda varningsskylt. Händelsen finns dokumenterad på video.

Här finns utförlig videodokumentering av träden, de häckande fåglarna och faran som förbipasserande människor utsätts för: Trädfällning Opaltorget, maj 2016

Förbudet i 4 § punkt 3 artskyddsförordningen gäller, enligt Naturvårdsverkets vägledning, enstaka ägg och bon, vilket motsvarar bestämmelsen i fågeldirektivets artikel 5b. Länsstyrelsen finner att åtgärden inte prövats i enlighet med artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Någon dispens för att fälla träden har alltså inte beviljats Familjebostäder AB. Det avskrivna ärendet som nämns ovan har inte kommit in till miljöbrottsenheten eller åklagare.

Handläggare för projektet och därmed ytterst ansvarig för trädfällningen är Christian Schiötz på Fastighetskontoret Göteborgs Stad. Trädplan har talat med både handläggaren på FK och utföraren av trädfällningarna och ingen har kontrollerat fågelbon i några träd eller bryr sig om att göra det. Ett stort antal träd har redan fällts i området fred. 26 maj mitt under häckningen. Ingen dispens från artskyddsförordningen har sökts från Länsstyrelsen.

Representanter för Trädplans har skickat in anmälan till Länsstyrelsen. Kontakten med Christian Schiötz på Fastighetskontoret ledde sen till att avverkningarna tillfälligt stoppades. Vi tackar honom för att han tog ansvar – men anser att tjänstemän och beslutsfattare, samt tillsynsmyndigheter bör känna till samt följa de lagar och förordningar som finns, samt de direktiv som Staden antagit, såsom Göteborgs Grönplan, Klimatmål och nya Trädpolicy.
Man kan bevara träd och ändå bygga nytt med ansvar för framtida miljö.

Det vi ser här är bara ett exempel av mängder av aktuella och planerade byggplaner i vår stad, där man inte tar hänsyn till träden. En stor del av vår stadsnära natur är hotad just nu. När ska stadsarkitekt Siesjö och ordförande Kamne samt andra politiker i Byggnadsnämnden ta ansvar för en modern miljövänlig utveckling av staden där man bevarar de gamla träden och den stadsnära naturen?

Vi vill ha ny smart kollektivtrafik som sparar träden

Postat 2015-10-26 av admin

De rödgröna vill ha ”ny och smart kollektivtrafik” och ”bättre grön stadsutveckling”. Det vill vi också! Och det är i detta sammanhang Västlänken med all tydlighet diskvalificerar sig, skriver Nätverket Stoppa Västlänken Nu, Trädplan Göteborg och Västsvenska Folkinitiativet.

Västlänken är en statisk lösning i en föränderlig värld. Dessutom med negativ samhällsnytta. Den kommer att skada Göteborgs natur- och kulturhistoriska miljöer enligt Länsstyrelsen som skriver: ”Sammantaget bedöms den negativa inverkan som Västlänken förväntas utgöra på kulturmiljön vara så omfattande, irreversibel och stor att riksintresset skadas påtagligt”.

Uppemot 1 500 träd offras

Utan att bidra till någon stadsutveckling kommer pendeltågstunneln att påverka i storleksordningen 550 planterade träd i stadens parker och alléer. Då har man inte räknat in alla träd som växer längs med hela stäckningen, till exempel i Liseberg, ekskogen i Jakobsdal, övriga träd i Skår, Medicinareberget, Fogelberget, Viktoriagatan med flera platser. Det vill säga alla de träd som inte är planterade men utgör en viktig grön lunga för vår stad. Vi bedömer att det totalt blir mellan 1 000 och 1 500 träd som drabbas.

Västlänken ska lösa kapacitetsproblemen på Göteborgs Centralstation. Det finns betydligt billigare och snabbare lösningar, med mycket mindre påverkan på centrala Göteborg.

Läs hela insändaren här:

vi vill ha smart kollektivtrafik

Nätverket Trädplan Göteborg

Vi som vill bevara göteborgarnas stora gamla friska träd …

Etikettarkiv: trädplan